<p>Antalet äldre ökar i Sverige. Åldrandet medför ökad risk att drabbas av sjukdomar vilket kan påverka munhälsan negativt. Äldre med stort vård- och omsorgsbehov flyttar ofta till särskilt boende. Många av dem behöver hjälp med munhygienen. Munvården till äldre i särskilt boende är ofta bristfällig med dålig munhälsa som följd. Syftet var att beskriva vårdpersonalens attityder och beteenden avseende den egna samt de äldres munhälsa och munvård, samt undersöka om munvårdsutbildning kan relateras till munvårdsinsatser på särskilt boende. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes och datainsamlingen gjordes med hjälp av ett frågeformulär. Resultatet visade att de flesta respondenterna ansåg munhälsan som viktig. Majoriteten tyckte att de boende bör få hjälp med munvård två gånger per dag men få hjälpte de äldre med munvård så ofta. Munhygienen ansågs vara den svåraste delen i omvårdnadsarbetet. Flertalet hade fått munvårdsutbildning och få önskade mer kunskaper. Munvården upplevdes fungera bra på avdelningarna och sågs som en del av god omvårdnad. Flera faktorer, som att de äldre gjorde motstånd och tidsbrist, uppgavs som svårigheter. Konklusionen var att attityden till munvård var positiv, men hindrande faktorer som motstånd från de äldre och tidsbrist bidrog till att den prioriterades lågt. Endast en liten del av vårdpersonalen önskade mer munvårdsutbildning.</p>

<p>Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio länder och det är ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. <em>Syftet </em>var att undersöka vilka kunskaper patienter i åldersgruppen 50 - 65 år har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. Frågeställningarna var "vilken kunskap har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod. <em>Resultatet </em>visade att respondenterna lyfte fram tandhygienisternas förebyggande arbete inom tandvården och vikten av regelbundna besök för att i möjligaste mån undvika reparativa åtgärder. De hade relativt goda kunskaper om de arbetsuppgifter och behandlingar tandhygienister utför och respondenterna lyfte fram att tandhygienistbehandling har haft en positiv påverkan på deras munhälsa. Respondenterna hade som gemensamt önskemål att tandvården kallade dem till besöken istället för att själva sköta besöksintervallen. Med den information som kom fram genom denna studie är en <em>slutsats </em>att tandhygienistprofessionen och dess förebyggande uppgifter bör synliggöras mer i samhället genom till exempel mer utåtriktad verksamhet.</p>

Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio länder och det är ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. Syftet var att undersöka vilka kunskaper patienter i åldersgruppen 50 - 65 år har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. Frågeställningarna var "vilken kunskap har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod. Resultatet visade att respondenterna lyfte fram tandhygienisternas förebyggande arbete inom tandvården och vikten av regelbundna besök för att i möjligaste mån undvika reparativa åtgärder. De hade relativt goda kunskaper om de arbetsuppgifter och behandlingar tandhygienister utför och respondenterna lyfte fram att tandhygienistbehandling har haft en positiv påverkan på deras munhälsa. Respondenterna hade som gemensamt önskemål att tandvården kallade dem till besöken istället för att själva sköta besöksintervallen. Med den information som kom fram genom denna studie är en slutsats att tandhygienistprofessionen och dess förebyggande uppgifter bör synliggöras mer i samhället genom till exempel mer utåtriktad verksamhet.

Antalet äldre ökar i Sverige. Åldrandet medför ökad risk att drabbas av sjukdomar vilket kan påverka munhälsan negativt. Äldre med stort vård- och omsorgsbehov flyttar ofta till särskilt boende. Många av dem behöver hjälp med munhygienen. Munvården till äldre i särskilt boende är ofta bristfällig med dålig munhälsa som följd. Syftet var att beskriva vårdpersonalens attityder och beteenden avseende den egna samt de äldres munhälsa och munvård, samt undersöka om munvårdsutbildning kan relateras till munvårdsinsatser på särskilt boende. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes och datainsamlingen gjordes med hjälp av ett frågeformulär. Resultatet visade att de flesta respondenterna ansåg munhälsan som viktig. Majoriteten tyckte att de boende bör få hjälp med munvård två gånger per dag men få hjälpte de äldre med munvård så ofta. Munhygienen ansågs vara den svåraste delen i omvårdnadsarbetet. Flertalet hade fått munvårdsutbildning och få önskade mer kunskaper. Munvården upplevdes fungera bra på avdelningarna och sågs som en del av god omvårdnad. Flera faktorer, som att de äldre gjorde motstånd och tidsbrist, uppgavs som svårigheter. Konklusionen var att attityden till munvård var positiv, men hindrande faktorer som motstånd från de äldre och tidsbrist bidrog till att den prioriterades lågt. Endast en liten del av vårdpersonalen önskade mer munvårdsutbildning.

<p><p>Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa.</p><p><strong><em>Syftet</em></strong> var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på.</p><p><strong><em>Metoden</em></strong> var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.<strong></strong></p><p><strong><em>Resultatet</em></strong> visade att<strong> </strong>tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ”tell-show-do”-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.</p><p><strong><em>Konklusionen</em></strong> är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad. Detta indikerar att pedagogik, som ett obligatoriskt ämne i tandhygienistutbildningen, är betydelsefullt. <strong><em></em></strong></p></p>

Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa. Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på. Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide. Resultatet visade att tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ”tell-show-do”-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp. Konklusionen är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad. Detta indikerar att pedagogik, som ett obligatoriskt ämne i tandhygienistutbildningen, är betydelsefullt.

The aim of the study was to investigate the experience of dental care and oral hygiene, and the knowledge about gingivitis, periodontitis and dental caries among teacher students, in Livingstone, Zambia. Another aim was to investigate whether oral health was included in the curriculum. The study was carried out among teacher students at David Livingstone College of Education. The questionnaire consisted of 32 questions. 150 questionnaires were handed out, an external reduction appeared of 15 questionnaires and altogether 135 students participated in the study. The results showed that 74 of the students had never received dental care, while 59 had received dental care. The main reason why they had been seeking dental care was toothache. Toothbrush and toothpaste were the most common agents used for cleaning teeth. The overall knowledge about oral diseases was good. Most of the teacher students had received information about oral health in previous schools. The teacher students were positive to inform about oral health when they start practicing as teachers but they requested more information and knowledge to be familiar with the topic. / Syftet med studien var att undersöka erfarenheten av tandvård och oral hygien samt kunskap om gingivit, parodontit och karies bland lärarstudenter i Livingstone, Zambia. Ett annat syfte var att undersöka om oral hälsa var en del utav läroplanen. Studien utfördes bland lärarstudenter vid David Livingstone College of Education. Enkäten bestod av 32 frågor. 150 enkäter delades ut, ett externt bortfall på 15 enkäter förekom och sammanlagt deltog 135 lärarstudenter i studien. Resultaten visade att 74 av lärarstudenterna aldrig hade fått tandvård medan 59 hade fått tandvård. Det huvudsakliga skälet till att de hade uppsökt tandvård var tandvärk. Tandborste och tandkräm var de vanligaste hjälpmedlen vid tandrengöring. Kunskapen om orala sjukdomar var i det stora hela god. De flesta lärarstudenterna hade fått information om oral hälsa i tidigare skolor. Lärarstudenterna var positivt inställda till att informera om oral hälsa när de börjar praktisera som lärare, men de efterfrågade mer information och kunskap om ämnet.

Tandvården har goda möjligheter att få kännedom om patienters tobaksvanor eftersom flertalet människor besöker tandvården regelbundet. Det finns därför goda möjligheter att utföra tobaksavvänjning med de som röker eller snusar. Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som finns för tobaksavvänjning och vilka resultat dessa metoder ger. Sökningen gjordes i databasen Pubmed och begränsades till artiklar som är publicerade under de senaste tio åren och till studier som har utförts inom tandvården. Litteraturstudien inkluderade åtta studier. Resultatet visade att det finns flera olika kombinationsmetoder som används för tobaksavvänjning. I tre artiklar har 5A metoden använts i kombination med nikotinersättningsmedel. I övriga artiklar användes fem olika kombinationsmetoder med olika uppföljningstider. I en av kombinationsmetoderna beskrevs två metoder. Utöver dessa metoder fanns en metod för snusavvänjning. Resultatet visade skillnader i lyckandefrekvens med upphörande av tobaksvanor. Tolv månaders avvänjning och uppföljning i två av kombinationsmetoderna samt metoden för snusavvänjning gav högst lyckandefrekvens (36 %, 25 % och 30 %). Lägst lyckandefrekvens var 7 % efter tolv månaders uppföljning i en av 5A metoderna. Studiens slutsats är att det finns få publicerade studier om tobaksavvänjning inom tandvården som är baserade på utvärdering av tobaksavvänjningsmetoder som är utförda på patienter. Uppföljning och rådgivning samt stöttning har betydelse för resultatet. / Patients with tobacco habits visit the dental care regularly, therefore it is well placed to carry out tobacco cessation for those who smoke or use snuff. The purpose of this study was to highlight methods available for tobacco cessation and results of these methods. The authors searched in the database PubMed and was limited to articles published during the last ten years and performed in the dental care. The framework was limited to eight studies which were performed in the dental care. The results showed that there are several different combination methods for tobacco cessation. In three articles, the 5A method was used in combination with nicotine replacement therapy. In other articles five different combination methods with different follow-up times were used. In one of those with combined approach two methods are described. In addition a method was used for snuff cessation. The result showed differences in frequency of success to tobacco stop. The best result was shown after twelve months tobacco cessation and a follow up in two of the combination methods and the method for snuff cessation (36%, 25% and 30%). The lowest success rate was 7% after twelve months follow up with one of the 5A methods. The conclusion of the study is that there are few published studies regarding tobacco cessation in the dental care, which are based on evaluation of methods performed among patients. Follow up, counselling and support have essential effects on the result.

<p>Aim: The aim of this study was to investigate former dental hygienist students’ view regarding their education at Kristianstad University.Material and methods: This quantitative study was descriptive and the data collection method was used by a questionnaire. This was sent by post to former dental hygienist students at Kristianstad University. In total, 57 dental hygienists participated in the study.Result: The majority of the respondents (94 %, n=54) were content with their education. The education’s primary strength turned out to be the clinical activity that is conducted while at the same time there was a wish for more practice. The content in the dental hygienist education at Kristianstad University is corresponding to the requirements in the profession including oral health science according to the majority of the respondents.Conclusion: The clinical activity that is conducted both at external dental clinics and at the dental clinic at the college has a high significance for the prospective dental hygienist’s career.Keywords: alumnus, dental hygienist, dental hygienist education, knowledge, skills description</p>

The aim of the study was to investigate oral hygiene experience, knowledge of oral health and oral diseases and attitudes about oral health care among students of nursing at the School of Nursing in Livingstone, Zambia. The respondents were women and men in the ages between 20 and 43. A questionnaire consisting of 29 questions was handed out to 119 students. The results showed that the majority of the students brushed their teeth every day. Visits to dental clinics, however, were few. The most common reason for dental visits was pain. Most of the respondents knew about one or more HIV-related oral diseases, and the most common answer was oral candidosis. The overall knowledge of HIV/AIDS-related oral lesions was very high, and the majority of the respondents were interested to receive more information about the subject. The respondents had good knowledge in oral health and oral diseases, and the majority had a positive attitude concerning oral health care providers. The majority also considered collaboration between dental care and regular health care as essential. Although the knowledge about oral health was good, the result showed infrequent dental visits among the respondents. / Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters munhygienvanor, deras kunskaper om oral hälsa och orala sjukdomar samt attityder till munhälsovård. Ett frågeformulär med 29 frågor delades ut till 119 andra- och tredje års studenter på sjuksköterskeskolan i Livingstone, Zambia. Respondenterna var både kvinnor och män mellan 20 och 43 år. Resultatet visade att flertalet studenter borstade sina tänder dagligen. Däremot var det ovanligt med täta tandvårdsbesök och den vanligaste orsaken till besök var smärta. Majoriteten av studenterna hade goda kunskaper om HIV-relaterade orala lesioner och det vanligaste svaret de uppgav var oral candida. De generella kunskaperna om HIV/AIDS- relaterade orala lesioner var väldigt goda och majoriteten av respondenterna var intresserade av mer information i ämnet. Generellt hade respondenterna goda kunskaper om oral hälsa, orala sjukdomar och majoriteten hade en positiv attityd till munhälsovård. Flertalet ansåg att ett samarbete mellan tand- och sjukvård var betydelsefullt. Trots den höga kunskapsnivån om oral hälsa visar resultatet att respondenterna inte besöker tandvården regelbundet.