• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Omsorgspersonal och munvård för äldre i särskilt boende / Nursing staff and oral health care for elderly in nursing homes

Harfman, Ena, Seleskog, Birgitta January 2016 (has links)
Introduktion: Omsorgspersonalen på särskilda boenden har en väsentlig roll i den dagliga munvården för äldre. Det orala hälsotillståndet har även betydelse för den övriga hälsan. Studier visar att munvården är bristfällig hos äldre och behöver belysas då den äldre befolkningen förväntas öka. Syfte: Att kartlägga potentiella förbättringsområden avseende personalens arbete med munvård inom äldreomsorgen. Metod: Litteraturstudie Resultat: Ett antal förbättringsområden framkommer som kan utveckla omsorgspersonalens arbete kring munvård för äldre på särskilda boenden. Förhållningssätt, attityder, tydliga strukturer, rutiner och dokumentation för munvård beskrivs. Mer munvårdsutbildning och samarbete med tandhygienist är ytterligare förbättringsområden som belyses. Konklusion: Den äldre befolkningen ökar vilket ställer krav på omsorgspersonalens arbete kring munvård på särskilt boende. Flera förbättringsåtgärder krävs inom arbetet med munvård för att uppnå en god oral hälsa hos omsorgsberoende äldre. Omsorgspersonalen önskar stöd av tandvården genom regelbunden munvårdsutbildning för att utveckla och uppmärksamma den orala hälsan hos omsorgsberoende äldre. Genom ökad kunskap om oral hälsa förbättras även omsorgspersonalens förhållningssätt och attityder till munvårdsarbetet.
2

Legitimerade tandhygienisters yrkesroll ur ett patientperspektiv : En kvalitativ intervjustudie / The professional role of dental hygienists from a patient perspective : A quataltive interview study

Nayeri, Charlie, Nilsson, Maja January 2009 (has links)
<p>Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio länder och det är ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. <em>Syftet </em>var att undersöka vilka kunskaper patienter i åldersgruppen 50 - 65 år har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. Frågeställningarna var "vilken kunskap har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod. <em>Resultatet </em>visade att respondenterna lyfte fram tandhygienisternas förebyggande arbete inom tandvården och vikten av regelbundna besök för att i möjligaste mån undvika reparativa åtgärder. De hade relativt goda kunskaper om de arbetsuppgifter och behandlingar tandhygienister utför och respondenterna lyfte fram att tandhygienistbehandling har haft en positiv påverkan på deras munhälsa. Respondenterna hade som gemensamt önskemål att tandvården kallade dem till besöken istället för att själva sköta besöksintervallen. Med den information som kom fram genom denna studie är en <em>slutsats </em>att tandhygienistprofessionen och dess förebyggande uppgifter bör synliggöras mer i samhället genom till exempel mer utåtriktad verksamhet.</p>
3

Legitimerade tandhygienisters yrkesroll ur ett patientperspektiv : En kvalitativ intervjustudie / The professional role of dental hygienists from a patient perspective : A quataltive interview study

Nayeri, Charlie, Nilsson, Maja January 2009 (has links)
Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio länder och det är ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. Syftet var att undersöka vilka kunskaper patienter i åldersgruppen 50 - 65 år har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. Frågeställningarna var "vilken kunskap har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod. Resultatet visade att respondenterna lyfte fram tandhygienisternas förebyggande arbete inom tandvården och vikten av regelbundna besök för att i möjligaste mån undvika reparativa åtgärder. De hade relativt goda kunskaper om de arbetsuppgifter och behandlingar tandhygienister utför och respondenterna lyfte fram att tandhygienistbehandling har haft en positiv påverkan på deras munhälsa. Respondenterna hade som gemensamt önskemål att tandvården kallade dem till besöken istället för att själva sköta besöksintervallen. Med den information som kom fram genom denna studie är en slutsats att tandhygienistprofessionen och dess förebyggande uppgifter bör synliggöras mer i samhället genom till exempel mer utåtriktad verksamhet.
4

TANDHYGIENISTERNAS INFORMATION TILL 13-ÅRINGAR ANGÅENDE KOST, KOSTVANOR, KARIES OCH MUNHYGIEN

Duratovic, Sanda, Hansson, Annika January 2013 (has links)
Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-års ålder att erbjuda skattefinansierad, fullständig och regelbunden tandvård samt specialisttandvård. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrån detta föreslå förbättringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonåringen är att väcka intresse och motivation för förebyggande tandvård. En tidigare studie har visat att tandvårdspersonal väljer att ge kostinformation i hälften av fallen och kostrådgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s. hur mycket individen äter, vad den äter och intagsfrekvens. Enligt den svenska Tandvårdslagen har alla barn och ungdomar rätt att få den tandvård och information de behöver oavsett vilken socioekonomisk status de har. För att kunna genomföra studien skickades etikprövning in till etisk kommitté på Malmö högskola för godkännande. Därefter valdes fyra tandhygienister på två olika kliniker i Malmö. Intervjuerna gjordes på respektive arbetsplats. Tandhygienisterna fick inte tillgång till intervjufrågorna innan intervjutillfället. Denna studie har visat att två av fyra tandhygienister valde att ge ytlig information angående kost, kostvanor och karies till 13-åringar oavsett socioekonomisk status. De två andra tandhygienisterna valde att ge djupare information till de barn och ungdomar som hade bristande kunskap. Oftast hade dessa barn och ungdomar ett socioekonomisk låg status.
5

Muskuloskeletala besvär relaterade till tandhygienistprofessionen / Musculoskeletal disorders related to the dental hygienist profession

Rapi, Ahmet January 2023 (has links)
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av muskuloskeletala besvär, vilka faktorer som orsakar dessa samt vilka kroppsdelar som drabbar kliniskt verksamma tandhygienister. Metod: Studiens design var en litteraturstudie baserad på tidigare forskning av 14 vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CIHNAL, MEDELINE och DOSS. Artiklarna som inkluderades i denna litteraturstudie var mellan åren 2012–2022. Utvalda artiklar är kvalitetsgranskade för att säkerställa hög kvalité och de besvarade studiens syfte. Resultat:  Muskuloskeletala besvär drabbade i genomsnitt 80% av tandhygienisterna från alla studier. Faktorer som kan leda till muskuloskeletala besvär inkluderade arbetsrelaterade faktorer såsom arbetstid, arbetsbelastning och arbetsställning. Individuella faktorer som kön, ålder, fysisk kondition och tidigare skador. Psykosociala faktorer som stressnivå, arbetsplatsmiljö och socialt stöd. Mer än hälften av tandhygienisterna upplevde besvär i flera kroppsdelar samtidigt. Kroppsdelarna som drabbades var nacken (67%), axlar (54%), ryggen (46%), Händer/Handleder (44%), armbågar (20%) höften (17%) knäna (12%) och fötter (12%) Slutsats: Det finns tydliga resultat att muskuloskeletala besvär är ett stort problem för tandhygienister. Det bör uppmärksammas i arbete för en god arbetsmiljö. Mer forskning och mer utbildningsprogram inom ergonomi behövs för att kunna förebygga muskuloskeletala besvär bland tandhygienister som jobbar kliniskt i framtiden. / Aim: The aim of the literature study was to investigate the prevalence of musculoskeletal disorders, which factors cause these, and which body parts affect clinically active dental hygienists. Method: The study design was a literature review based on previous research of 14 scientific articles found in the databases CIHNAL, MEDELINE and DOSS. The articles included in this literature review were between the years 2012–2022. Selected articles are quality reviewed. Results: Musculoskeletal disorders affected an average of 80% of dental hygienists from all studies. The factors where work-related such as working hours, workload and working posture. Individual factors such as gender, age, physical fitness and previous injuries. Psychosocial factors such as stress level, workplace environment and social support. More than half of the dental hygienists experienced problems in several body parts at the same time. The body parts affected were the neck (67%), shoulders (54%), the back (46%), hands/wrists (44%), elbows (20%), the hip (17%), the knees (12%) and the feet (12%) Conclusion: Musculoskeletal disorders are a major problem for dental hygienists. This should be considered in the work for a good working environment. More research and more educational programs in ergonomics are needed to prevent musculoskeletal disorders among dental hygienists who work clinically in the future.
6

Uppsökande tandvård och upplevelser om dess effekt på oral hälsa hos beroende äldre

Czarnecka, Anna January 2017 (has links)
Syfte: Syftet med studien var att undersöka tandhygienisters erfarenheter av uppsökande tandvård och deras upplevelser om dess effekt på oral hälsa hos beroende äldre. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Nio legitimerade tandhygienister som arbetar med uppsökande tandvård inkluderades i studien. Inklusionskriterier var tandhygienister som arbetade med uppsökande tandvård i minst sex månader och minst två år som tandhygienist. Exklusionskriterien var tandhygienister som arbetade mindre än tre dagar i veckan med uppsökande tandvård. Intervjuer utfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Uppsökande tandvård upplevdes höja engagemanget hos vårdpersonalen gällande den orala hälsan. En tanke har väckts att den orala hälsan tillhör resten av kroppen. Okunskap och attityder kunde dock begränsa effekten av arbetet med munvård. Känsla av frihet samt meningsfullhet nämndes som fördelar med arbetet med uppsökande tandvård. Faktorer som behövde förändras för att arbetet med uppsökande tandvård skulle vara mer effektivt och den orala hälsan bättre hos de äldre var större samverkan mellan professioner, bättre ergonomiskt stöd samt stöd till vårdpersonal som upplevdes för stressad. Slutsats: Äldre individer på vårdboende upplevs fortfarande ha en eftersatt munhygien. Uppsökande tandvård uppfattas vara en insats som sätter den orala hälsan i fokus, men det finns faktorer som försvårar arbetet med munvård på vårdboenden, främst på organisationsnivå. Trots detta finns möjligheter för att kunna erbjuda en mer adekvat munvård.

Page generated in 0.0942 seconds