<p>Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som är utmärkande för särskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger på, utifrån personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet från en kvantitativ studie, genomförd som en enkätundersökning. I studien deltog 57 personal från särskolan i ett län. Den insamlade datan har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet ställs mot tidigare forskning om särskolepedagogik. Vi har kommit fram till att utmärkande för särskolepedagogiken är att den är flexibel, konkret och individualiserad. Mycket i särskolepedagogiken överensstämmer med TEACCH – programmet, som också kan ha varit en påverkansfaktor. I vår studie har vi utgått från flera pedagogiska teorier med tyngdpunkt på reformpedagogik och främst funnit influenser av Vygotskijs teorier.</p>

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som är utmärkande för särskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger på, utifrån personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet från en kvantitativ studie, genomförd som en enkätundersökning. I studien deltog 57 personal från särskolan i ett län. Den insamlade datan har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet ställs mot tidigare forskning om särskolepedagogik. Vi har kommit fram till att utmärkande för särskolepedagogiken är att den är flexibel, konkret och individualiserad. Mycket i särskolepedagogiken överensstämmer med TEACCH – programmet, som också kan ha varit en påverkansfaktor. I vår studie har vi utgått från flera pedagogiska teorier med tyngdpunkt på reformpedagogik och främst funnit influenser av Vygotskijs teorier.

<p><p>Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa.</p><p><strong><em>Syftet</em></strong> var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på.</p><p><strong><em>Metoden</em></strong> var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.<strong></strong></p><p><strong><em>Resultatet</em></strong> visade att<strong> </strong>tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ”tell-show-do”-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.</p><p><strong><em>Konklusionen</em></strong> är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad. Detta indikerar att pedagogik, som ett obligatoriskt ämne i tandhygienistutbildningen, är betydelsefullt. <strong><em></em></strong></p></p>

Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa. Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på. Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide. Resultatet visade att tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ”tell-show-do”-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp. Konklusionen är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad. Detta indikerar att pedagogik, som ett obligatoriskt ämne i tandhygienistutbildningen, är betydelsefullt.

I detta examensarbete har en studie genomförts om vilka vardagsuppfattningar som finns bland gymnasieelever innan de studerar rörelselagarna, och om dessa uppfattningar kommer att försvinna efter att de studerat kraft och rörelse i skolan. En enkät bestående av 6 frågor utan lösningsalternativ genomfördes på en grupp elever i två olika skolor. Antalet elever som deltog i enkäten var 113 innan de läst fysikkursen och 102 efter att de läst fysikkursen för att få tillräcklig information om de vardagsföreställningar som kan finnas i elevernas medvetande. Intervjuer genomfördes också med 5 fysiklärare från dessa två skolor för att ta reda på vilka som är de bästa undervisningsmetoderna för att förklara rörelselagarna väl ur deras synvinkel. Enkätens resultat visade att det finns många vardagsföreställningar om kraftbegreppet i elevernas medvetande, till exempel att massa, acceleration och energi är en typ av kraft.  Eleverna tror också att det alltid finns en kraft i rörelseriktningen, vilket stämmer överens med aristoteliska idéer. Elever har en missuppfattning om Newtons första och andra lag eftersom ett antal elever tror att det finns en nettokraft större än noll som påverkar en kropp som rör sig med konstant hastighet. Det finns också en tro bland dem att kroppens kraft är proportionell mot dess hastighet och inte till hastighetsförändringen, (accelerationen). Alla lärare bekräftade att det finns vardagsföreställningar i elevernas medvetande och att de använder olika undervisningsmetoder för att hjälpa eleverna att bli av med missuppfattningar. De bästa undervisningsmetoderna som lärare sa att de använder för att förklara rörelselagarna och korrigera elevernas missuppfattningar är laborationer, demonstrationer och diskussioner med elever. Enkätens resultat, efter att eleverna studerat Newtons lagar, visar att de flesta av missuppfattningarna fortfarande finns kvar i många elevers medvetande, och att undervisningsmetoderna inte var så effektiva som de borde vara

Detta examensarbete syftar till att ge en ökad förståelse för hur elever i år 9 upplever tillvägagångssätt vid gymnasiepresentationer. Studien fokuserar på deras upplägg och inte på informationsinnehåll. Arbetet utgår från mottagarna av informationen, dvs. ett elevperspektiv. En metodkombination har använts och studiens resultat har samlats in med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Enkätens syfte är att ge en bredd av elevernas åsikter och med djupintervjuerna fördjupa förståelsen från enkätsvaren. Examensarbetet baseras på totalt 70 enkätsvar samt sex djupintervjuer med elever i år 9, vilka insamlades i samband med gymnasiepresentationernas slut.De teoretiska perspektiv vilka examensarbetet grundas i behandlar skilda pedagogiska inriktningar, vilka belyser olika aspekter i undervisningssituationer. Dessutom innefattas arbetet av ett teoretiskt perspektiv vilket berör forskningsområdet lärstilar. I resultatdelen presenteras enkätsvaren i diagram och tabeller för att bli mer överskådliga. Resultatet för de sex elevintervjuerna redogörs var för sig. Vad det gäller examensarbetets analys har ett flertal gemensamma nämnare påträffats i elevernas svar. De mest framstående är att eleverna anser att tillvägagångssätten på gymnasiepresentationen karaktäriseras av att studie- och yrkesvägledaren pratade mest. Dessutom visar analysen att eleverna helst vill att gymnasieinformationen presenteras efter lunch samt att de föredrar att studie- och yrkesvägledaren pratar mestadels under presentationen, dock med krav i att andra metoder även förekommer.