Introduktion: Folktandvården skall erbjuda tandvård för alla barn och ungdomar till och med det år de fyller nitton, dessa år kallas friår och tandvården under denna period är kostnadsfri. Betalningssystemet i tandvården bygger på att patienten betalar per tillhandahållen tjänst.   Syfte: Studiens syfte var att undersöka en grupp ungdomars munhygienvanor, tobaksvanor samt om de har för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter det att friåren upphört   Frågeställningar: Finns det skillnader mellan könen vad gäller deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört? Finns det skillnader mellan tobaksbrukare och icke tobaksbrukare med avseende på deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter friåren upphört?   Metod: Studien är gjord med hjälp av enkätundersökning.   Resultat: Resultatet visade att majoriteten av deltagarna borstade tänderna två gånger per dag. På frågan om deltagarna hade för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört svarade majoriteten att de inte visste om det skulle fortsätta besöka tandvården regelbundet. Det fanns ingen stor skillnad mellan könen i deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört. Andelen tobaksbrukare i studien var relativt lågt. Skillnader mellan tobaksbrukare och icke tobaksbrukare avseende deras avsikt att fortsätta besöka tandvården regelbundet efter att friåren upphört kunde inte ses i denna studie.    Konklusion: Studiens resultat visar att ungdomar anser att det är viktigt med god oral hälsa. Trots detta svarar mer än hälften av deltagarna att de inte vet om de har för avsikt att fortsätta besöka tandvården regelbundet efter att friåren upphört.

Introduktion: Socialstyrelsen (2013) visade i sin senaste rapport att 24,3 % av Sveriges befolkning använde sig av tobak dagligen i åldern 16-84. Tobaksbrukets inverkan på den orala hälsan visade på en ökad risk för parodontit. Internationella studier har visat att tobaksbruket hos meniga och specialistofficerare är omfattande och dess form varierar beroende på anställningsgrad och livsstilsfaktorer. Den orala hälsan påverkar individens livskvalitét och den allmänna hälsan i övrigt. Syfte: Beskriva tobaksbruket och upplevelsen av den orala hälsan bland en grupp meniga och specialistofficerare vid en försvarsenhet i Sverige.Frågeställningar: Vilken tobaksform förekommer? Finns det speciella tillfällen för tobaksbruk? Hur upplevs den orala hälsan? Metod: Enkätstudie Resultat: Av de 52 som deltog i studien brukade 24 (46 %) tobak. Tolv (50 %) av dessa individer uppgav att de brukade snus, 8 (33 %) att de brukade cigaretter och 4 (17 %) uppgav ett blandbruk. Studien visade på ett dagligt tobaksbruk. Deltagranas upplevelse av den orala hälsan angavs på en skala 1-10 och där medelvärdet bland deltagarna var 8,66. Konklusion: Snus var den vanligaste tobaksformen följt av cigaretter, båda brukades främst dagligen. Upplevelsen av den orala häslan var bra hos majoriteten av deltagarna där 45 (87 %) individer uppgav ett värde mellan 7-10 på vas-skalan.

Det tobakspreventiva arbetet är en av samhällets största utmaningar.Syftet med studien var att beskriva tobaksbruket och dess förändring över tid (1983-2003) iett slumpmässigt urval av individer 15-70 år i Jönköpings kommun. Den specifikamålsättningen var att analysera tobaksvanorna i relation till socioekonomiska förhållanden,personlighet, tandvård och tandvårdsvanor. Studien utgjordes av tre epidemiologiskatvärsnittsstudier utförda åren 1983, 1993 och 2003. En klinisk och röntgenologiskundersökning utfördes av mun och tänder. Individerna fick även besvara ett frågeformulär.Resultaten visade en statistiskt signifikant minskning av tobaksbruket från 31 %tobaksbrukare 1983 till 24 % såväl 1993 som 2003. Detta gällde samtliga åldersgrupper utomåldersgruppen 40-åringar. I första hand minskade andelen rökare. Samtidigt ökade snusarna isamtliga åldersgrupper 20-60 år innebärande ett i stort sett oförändrat tobaksbruk 1993 och2003. Det förelåg ingen statistisk signifikant skillnad vid de tre undersökningsåren mellantobaksbrukare och icke/brukare med avseende på inkomst-, utbildningsnivå, civilstånd, ochKASAM poäng. År 2003 förelåg en statistisk signifikant skillnad mellan brukare och ickebrukare med avseende på frekvens av tandvårdsbesök, där tobaksbrukarna i störreutsträckning än icke brukaren, inte besökte tandvården eller besökte tandvården oregelbundet.Icke brukarna borstade tänderna statistiskt signifikant oftare än tobaksbrukarna år 1993 ochicke brukarna använde tandstickor statistiskt signifikant oftare än tobaksbrukarna år 1983 och2003.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för hur man kan motivera individer med utländsk bakgrund till att sluta använda tobak. Studien undersökte vilka uppfattningar dessa individer kan ha om tobaksrelaterade hälsorisker och vilka anledningarna kan vara till att dessa individer röker. Metoden som användes är av kvalitativ ansats, som är induktiv och tolkande. Datainsamling skedde med hjälp av systematiska litteraturöversikter som analyserades med hjälp av en metaetnografi. Resultatet visar att individer med utländsk bakgrund underskattar tobaksrelaterade hälsorisker och har en positiv inställning till tobak. Familjeutmaningar, stress, ångest, nöje och lycka är de ledande motiven för tobaksbruk bland dessa individer. Brist på kunskap om tobaksrelaterade hälsorisker leder till mindre motivation till att sluta röka. Slutsatsen av denna studie påvisar att för att kunna motivera individer med utländsk bakgrund till att sluta röka är det viktigt att utveckla insatser för att öka deras kunskaper om tobakens hälsorisker.

Bakgrund: Förmaksflimmer (FF) är vanligt förekommande hos äldre, prevalensen beräknas vara cirka 5 % samtidigt som antalet äldre individer i samhället ökar. Den äldre befolkningen har sämre levnadsvanor än den yngre och drabbas i större utsträckning av sjukdom. De ohälsosamma levnadsvanorna riskbruk av alkohol, tobaksbruk/rökning, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor kan påverka hälsa och välbefinnande på många olika sätt för individen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuellt samband mellan förmaksflimmer och levnadsvanor hos individer över 60 år i Blekinge. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad utifrån data från Swedish National study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Data har sammanställts deskriptivt, verklig skillnad mellan grupper har undersökts med chi2-test och sedan har Spearmans rangkorrelation används för att undersöka samband. Resultat: Statistisk signifikant skillnad upptäcktes mellan FF och ohälsosamma matvanor, där fanns även en statistiskt signifikant positiv korrelation. Detta innebär att det finns ett samband mellan FF och ohälsosamma matvanor. Riskbruk av alkohol, tobaksbruk/rökning och otillräcklig fysisk aktivitet visade ingen statistisk signifikant skillnad. Slutsats: Samband mellan FF och ohälsosamma matvanor hos den äldre befolkningen i Blekinge finns, vilket kan vara till nytta för sjuksköterskan i den personcentrerade vården. Kunskap gällande FF, levnadsvanor och äldre kan vara ett kunskapsstöd för sjuksköterskan i omvårdnaden av dessa individer.

Tobaksbruket hos ungdomar har minskat senaste tiden men är fortfarande på höga nivåer. Under tidiga tonåren sker oftast tobaksdebuten som ger indikationer på att det bör implementeras hälsofrämjande arbeten under skoltiden. Speciellt då ett tobaksbruk har såväl kortsiktiga- som långsiktiga skadliga effekter på såväl individens fysiska som psykiska mående. Syftet med studien är att undersöka om hälsoundervisning har gett några positiva effekter. Studien undersöker om hälsoundervisning kring tobak och tobaksbruk har en påverkan på tobaksbruk hos elever, samt om hälsoundervisning och tobaksbruket har en påverkan på elevernas psykiska välmående. Studien använde en kvantitativ metod som bestod av ett enkätutskick till elever tre år efter genomförd hälsoundervisning om tobak och tobaksbruk. De jämfördes sedan med en kontrollgrupp som inte erhållit samma hälsoundervisning. Resultatet gav indikationer på att hälsoundervisningen inte gett en effekt på antalet som börjar med ett tobaksbruk. Däremot har det gett effekt kring vad som brukas och vilken ålder tobaksdebuten inträffat. Studien fann inget samband mellan att hälsoundervisningen gav effekt på ungdomars psykiska välmående jämfört med kontrollgruppen. Hos de elever med ett tobaksbruk fann studien klara indikationer på att de upplever ett nedsatt psykiskt välmående. Studiens slutsatser indikerar att tobaken är en riskfaktor för psykisk ohälsa samt att hälsoundervisning har en påverkan på vad som brukas. Hos de som fått hälsoundervisning kring tobak och tobaksbruk kan en förskjutning i tobaksdebuten observeras. Däremot fanns inga belägg för att hälsoundervisning har en påverkan på ungas hälsa och välmående. / Tobacco use among adolescents has declined recently but is still at high levels. During the early teens, the onset of tobacco usually occurs, which gives indications that health-promoting work should be implemented in school. Especially when tobacco use has both short-term and long-term harmful effects on both the individual’s physical and mental health. The purpose of the study is to investigate whether health education has the desired effects. The study examines whether health education about tobacco and tobacco use has an impact on tobacco use among students in year nine, and whether health education and tobacco use has an impact on students’ mental wellbeing. The study uses a quantitative method that consisted of a questionnaire sent to students three years after receiving health education about tobacco and tobacco use. They were then compared with the control group which did not receive the same health education. The results gave no indication that health education influenced the amount that started tobacco use. However, it has influenced what is consumed and the age at which the tobacco debut occured. The study found no connection between that the health education influenced the adolescent’s mental wellbeing compared to the control group. The students that had acquired tobacco use, the study found clear indications that they had a decrease in mental wellbeing in both negative symptoms and the positive feeling that was observed. The study's conclusion indicates that tobacco use is a risk factor for mental illness, and that health education influences what is consumed. Among those students who have received health education about tobacco and tobacco use a shift in the onset of tobacco can be observed. However, there was no evidence that health education has an impact on adolescents' health and well-being.