Munvården är ofta ett eftersatt område inom vården och omsorgen vilket återspeglar sig på munhälsan hos de boende. Syftet med denna studie var att undersöka om behovet av nödvändig tandvård har förändrats i Ludvika kommun under åren 2003-2008, samt att studera om de vårdtagare som var i behov av nödvändig tandvård fick densamma. Metoden var en beskrivande, retrospektiv journalstudie. Studien baseras på 2010 st screeningjournaler från år 2003 - 2008. Dessa screeningjournaler plus listor på vilka som fått nödvändig tandvård under de här åren har studerats och analyserats. Samtliga uppgifter inhämtades från beställarenheten för tandvård i Säter. Någon skillnad i antalet tänder kunde inte påvisas med avseende på olika år. Antal vårdtagare med helprotes har blivit färre. Prevalensen av synlig karies har ökat. En ökning av antal personer som får hjälp med den dagliga munvården kunde påvisas. Behovet av nödvändig tandvård har varierat över tid. Vårdtagarna har ett betydande behov av nödvändig tandvård som har varit relativt konstant över tid. De personer som var i behov av nödvändig tandvård har fått densamma i stor utsträckning, även om en del sjukdomssymptom kvarstår. Munhygienen är inte tillfredsställande trots att de som är i behov av hjälp med munvård får sådan i tillräcklig utsträckning.

Äldre befolkningen ökar i Sverige och de har större risk att drabbas av sämre tandhälsa. Tandvårdsprofessionella måste vara medvetna om denna situation och att denna befolkningsgrupp behöver en särskild behandling i dagliga tandvårdsarbeten för en bättre oral hälsa. Syften med denna studie är att undersöka vad äldre patienter anser om tandvårdsgivares pedagogiska förmåga vid behandling av äldre individer. Metoden för denna studie har varit en kvalitativ forskningsstrategi med kvalitativa intervjuer för att undersöka äldre patienters uppfattningar kring vårdpedagogiska kunskaper hos tandvårdsgivare. Analysen av empirin utfördes utifrån fem teman. Den första tema är förståelse av äldre patienter inom tandvård. De fyra resterande teman är: kunskap, kommunikation, kompetens och erfarenhet samt patientundervisning. Resultat Tandvårdskunskaper ligger inom omvårdnadsområdet och pedagogik därför måste tandvårdsprofessionella känna till och utveckla flera discipliner inom det tvärvetenskapliga kunskapsfältet mellan munvård, pedagogik och organisation. Denna studie har visat att äldre uppfattar att det existerar pedagogisk brist vid behandling av äldre patienter inom tandvården. Om äldre patienters uppfattningar stämmer skulle det krävas mer pedagogisk patientundervisning inom äldre tandvården för att i sin tur förbättra munhälsan i denna grupp av patienter. Studien visar även att äldre patienters önskemål är att få en bättre undervisning av tandvårdsprofessionella, men äldre patienter önskar även att bli förstådda individuellt vid undervisningen och behandlings process.

The elderly population is increasing in Sweden and they have a higher risk of suffering of poorer dental health. Dental professionals must be aware of this situation and aware that this group of people needs daily special dental treatment to obtain better oral health.   The Purposes of this study is to investigate what elderly patients think about dental professional’s pedagogical abilities for treating elderly individuals in dental care.   The methodology of this study was a qualitative research approach with qualitative interviews to examine the older patients' perceptions about pedagogical knowledge of dental care providers. The analysis of the empirical data was performed based on five themes. The first theme is the understanding of elderly patients in dental care. The four remaining themes are: knowledge, competence and experience, communication and patient education.   Results: Dental knowledge is within health care and pedagogical education, therefore dentistry professionals must know and develop several disciplines in the interdisciplinary field of knowledge between oral care, education and organization. This study has shown that older people perceive the existence of pedagogic failure in the treatment of elderly patients in dental care. If older patient perceptions are right it would require more patient education in geriatric dentistry to in turn improve oral health in this group of patients. The study also shows that older patients’ desires to get a better patient education from dental professionals, but older patients also want to be understood individually at the learning and treatment process. / nej

Introduktion: Folktandvården skall erbjuda tandvård för alla barn och ungdomar till och med det år de fyller nitton, dessa år kallas friår och tandvården under denna period är kostnadsfri. Betalningssystemet i tandvården bygger på att patienten betalar per tillhandahållen tjänst.   Syfte: Studiens syfte var att undersöka en grupp ungdomars munhygienvanor, tobaksvanor samt om de har för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter det att friåren upphört   Frågeställningar: Finns det skillnader mellan könen vad gäller deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört? Finns det skillnader mellan tobaksbrukare och icke tobaksbrukare med avseende på deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter friåren upphört?   Metod: Studien är gjord med hjälp av enkätundersökning.   Resultat: Resultatet visade att majoriteten av deltagarna borstade tänderna två gånger per dag. På frågan om deltagarna hade för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört svarade majoriteten att de inte visste om det skulle fortsätta besöka tandvården regelbundet. Det fanns ingen stor skillnad mellan könen i deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört. Andelen tobaksbrukare i studien var relativt lågt. Skillnader mellan tobaksbrukare och icke tobaksbrukare avseende deras avsikt att fortsätta besöka tandvården regelbundet efter att friåren upphört kunde inte ses i denna studie.    Konklusion: Studiens resultat visar att ungdomar anser att det är viktigt med god oral hälsa. Trots detta svarar mer än hälften av deltagarna att de inte vet om de har för avsikt att fortsätta besöka tandvården regelbundet efter att friåren upphört.

Syftet med denna uppsats är delvis att undersöka hur en del av vården, närmare bestämt tandvården, gjordes tillgänglig för en större del av den svenska befolkningen. För att kunna göra detta så har följande frågeställningar använts: 1. Vilka argument för en allmän tandvård presenteras mellan åren 1904–1938 och hur förändras de under tidsperioden? 2. Vilka diskurser går att finna i argumentationen under tidsperioden 1904–1938?? 3. Sker det någon förändring av diskursen under tidsperioden 1904–1938? Det empiriska materialet i uppsatsen består av 15 motioner som har analyserats först utifrån ett argumentationsteoretiskt perspektiv där de skrivna motionerna har brutits ner till en tes som är underbyggd av motionens argument. Argumenten har sedan kategoriserats vilket resulterade i fyra grupper, (1) tandrötans spridning, (2) skoltandvården, (3) tandvården för den övriga befolkningen och (4) tandläkarnas inställning till lösningen av tandvårdsfrågan. Utifrån dessa kategorier har sedan riksdagsledamöternas olika argument tolkats inom ramen för diskursanalysen vilket resulterat i tre diskurser. Den första är en befolkningspolitisk diskurs som syftar till att skapa en friskare och mer arbetsför befolkning. Den andra är en ekonomisk diskurs där individen i stor utsträckning pekas ut som ansvarig för sin egen hälsa. Den tredjediskursen är en folkhälsodiskurs som framför allt framträder efter 1924 där staten tar ett allt större ansvar för befolkningens tandvård som finansieras kollektivt.

Introduktion: Sverige är idag ett mångkulturellt land där en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund. Flera av dem skattar sin munhälsa sämre än personer födda i Sverige och besöker tandvården mer sällan, trots att tandvårdsbehov finns. Genom att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund kan förståelsen för hur den upplevs öka. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund. Metod: Kvalitativ studie med enskilda intervjuer i en stad i Mellansverige. Urvalet bestod av fyra vuxna informanter i åldrarna 25-50 år med utländsk bakgrund. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var bemötande, kommunikation, tandvårdsorganisation och vårdkvalitet. Bemötandet upplevs som professionellt, dock förekommer vissa motsättningar i patientmötet. Kommunikationen mellan personal och patient upplevs som god men information på andra språk än svenska efterfrågas. Gällande tandvårdsorganisation anses svensk tandvård som dyr och tidskrävande. Den svenska tandvården håller dock en god vårdkvalitet. Konklusion: Bemötande, ekonomi, kommunikation och vårdkvalitet är faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund. I de flesta fall var upplevelsen positiv men informanterna framförde vissa brister.

<p>Många människor i utvecklingsländer lever dagligen med tandvärk och har aldrig besökt en tandläkare. Tandläkare och tandhygienister som arbetar som volontärer åker iväg för att hjälpa till, skänka glädje och hopp till dessa människor. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns tandläkar- och tandhygieniststudenter som ville arbeta ideellt som volontär inom tandvården i utvecklingsländer efter avslutade studier. Studien genomfördes som en enkätundersökning där enkäterna sändes ut till alla (n= 367) som studerar sitt sista år på tandläkar- och tandhygienistprogrammet i Sverige. Resultatet visade att lite mer än hälften, 106 av 204 respondenter önskade arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer efter avslutade studier. Endast ett fåtal hade någon erfarenhet av ideellt arbete sedan tidigare och den största anledningen till att studenterna ville arbeta som volontärer i utvecklingsländer var viljan att hjälpa till. Det fanns ingen skillnad i svaren beroende på könsfördelning och yrkesgruppering. Slutsatsen med studien är att cirka hälften av de tillfrågade tandläkar - och tandhygieniststudenterna önskade att arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer.</p>

<p>I uppsatsen undersöker vi om individers tandvårdsprevention påverkas av ekonomisk riskaversion, hälsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkätdata från 1834 personer insamlad i Kalmar län 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna är att vid de tandvårdsbeteenden där signifikanta resultat påträffas är det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hälsoriskaversion har ett preventivt beteende än en individ med lägre riskaversion. Sambandet är dock svagare vid hälsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder på att inkomsteffekten dominerar. Generellt visar undersökningen på att olika effekter spelar in beroende på vilket tandvårdspreventivt beteende som studeras.</p>

Många människor i utvecklingsländer lever dagligen med tandvärk och har aldrig besökt en tandläkare. Tandläkare och tandhygienister som arbetar som volontärer åker iväg för att hjälpa till, skänka glädje och hopp till dessa människor. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns tandläkar- och tandhygieniststudenter som ville arbeta ideellt som volontär inom tandvården i utvecklingsländer efter avslutade studier. Studien genomfördes som en enkätundersökning där enkäterna sändes ut till alla (n= 367) som studerar sitt sista år på tandläkar- och tandhygienistprogrammet i Sverige. Resultatet visade att lite mer än hälften, 106 av 204 respondenter önskade arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer efter avslutade studier. Endast ett fåtal hade någon erfarenhet av ideellt arbete sedan tidigare och den största anledningen till att studenterna ville arbeta som volontärer i utvecklingsländer var viljan att hjälpa till. Det fanns ingen skillnad i svaren beroende på könsfördelning och yrkesgruppering. Slutsatsen med studien är att cirka hälften av de tillfrågade tandläkar - och tandhygieniststudenterna önskade att arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer.

I uppsatsen undersöker vi om individers tandvårdsprevention påverkas av ekonomisk riskaversion, hälsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkätdata från 1834 personer insamlad i Kalmar län 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna är att vid de tandvårdsbeteenden där signifikanta resultat påträffas är det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hälsoriskaversion har ett preventivt beteende än en individ med lägre riskaversion. Sambandet är dock svagare vid hälsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder på att inkomsteffekten dominerar. Generellt visar undersökningen på att olika effekter spelar in beroende på vilket tandvårdspreventivt beteende som studeras.