This essay concerns medical- and dental tourism. The main purpose with the essay was to study which factors that affects Swedish choices to seek medical- and dental care abroad and therefore reach an understanding for Swedish medical- and dental tourism to other countries. The aim has also been to try to reach an insight in how Swedish medical- and dental tourism might develop the future. The study is based on qualitative interviews with five officials who were well-grounded in the field. The theoretical framework concerned the need of travel, push- and pull factors, Maslow’s hierarchy of needs and the thinking about needs within business activities. We found out that both factors within and outside Sweden influence the choice to seek care abroad. Significant push factors are disadvantages within the Swedish medical- and dental system, especially long waiting periods and high costs but also insufficient service. Important pull factors are security and cultural similarities but also service and marketing. All of the interviewed officials believe that medical- and dental tourism will increase in the future. / Uppsatsen handlar om sjuk- och tandvårdsturism och uppsatsens syfte var att undersöka vilka faktorer som ligger bakom svenskars val att söka sjuk- och tandvård utomlands och att därmed få en förståelse för svenskars sjuk- och tandvårdsturism till andra länder. Syftet var även att försöka få en inblick i hur framtiden kan tänkas se ut gällande svenskars sjuk- och tandvårdturism. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem tjänstemän vilka var insatta i området. Den teoretiska referensramen kretsade ring behov att resa, push- och pullfaktorer, Maslows behovshierarki samt behovstänkande inom affärsverksamhet. Vi kom fram till att faktorer både i Sverige och utanför landets gränser påverkar valet av att söka vård utomlands. Pushfaktorer som inverkar är brister i det svenska sjuk- och tandvårdssystemet, framförallt långa väntetider och höga priser men även dåligt servicebemötande. De pullfaktorer som visade sig ha betydelse är säkerhet och kulturella likheter men även service och marknadsföring. Samtliga intervjupersoner tror att sjuk- och tandvårdsturismen kommer att växa i framtiden.

Polska tandläkare i Sverige och svenska tandläkare i England. Gränserna i Europa öppnas alltmer. I den här artikelserien om framtidens tandvård berättar en polsk tandläkare om sin flytt till Sverige. Du möter en tandläkarstudent som blivit av med sin tandläkarskräck och en klinikchef som inte tycker att han är särskilt bra. Vi börjar på lågpriskliniken City Dental, som satt igång debatten.

Detta examensarbete gjordes under hösten 2011 och beställdes av Accesia AB, som ville tafram en prototyp till ett elektroniskt verktyg för mätning av tandfickors djup, kallatfickdjupsmätning. Verktyget är tänkt att användas vid veterinärtandvård för hundar och katter.Detta är en procedur som idag görs med en graderad sticka och som ger upphov till risk förfelaktiga avläsningar. Användaren ska med hjälp av mätutrustningen kunna mäta fickdjupelektroniskt. Systemet presenterar sedan mätvärdena och skickar dessa till en värddator.I rapporten beskrivs hur vi har gått tillväga från idé till färdig prototyp. Slutresultatet ska intebetraktas som en färdig produkt, utan snarare som en illustration av konceptet. Resultatetstämde överrens med den kravspecifikation som togs fram i samråd med projektbeställaren. / This thesis work was made in autumn 2011 and was commissioned by Accesia AB, whowanted to develop a prototype of an electronic tool for measuring periodontal pockets depth.The tool is supposed to be used in veterinary dental examinations for dogs and cats. This is aprocedure that is currently done with a graded stick and gives rise to the risk of false readings.The user should be able to use the measuring equipment to measure pocket depthelectronically. The system then presents readings and sends them to a host computer.The report describes how we have proceeded from idea to prototype. The end result should notbe regarded as a finished product, but rather as a proof of concept. The result complies with theproject specification that was developed in consultation with the project client.

Motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) är en utbredd metod som används vid exempelvis drogberoende, viktminskning och diabetes för att uppnå varaktiga beteendeförändringar. Sådana här beteendeförändringar är önskvärda även inom tandvården, och syftet med denna litteraturstudie var därför att undersöka om motiverande samtal kan användas inom vårt område. Sökning i databaserna PubMed, PsycINFO via CSA och Cochrane library resulterade i sex relevanta artiklar: tre av dessa redogjorde för kariesprevention hos små barn, två behandlade rökavvänjning och en av artiklarna studerade tandvårdsutnyttjande. Analys av artiklarna indikerar att MI kan ha en ökad kariespreventiv effekt jämfört med traditionell munhälsoinformation, men angående metodens effekt på rökavvänjning och tandvårdsutnyttjande kan dock inga slutsatser dras. Vår litteraturstudie visar en tendens mot att MI kan fungera bättre än traditionell munhälsoinformation men fler studier behövs inom ämnet oral hälsa.

Dagens litteratur innehåller mycket åsikter och diskussion kring konstruktionsprinciper för partialproteser. Trots att det verkar vara en ökning av flexibla partialproteser finns inte mycket material om dem. Följande frågeställningar skulle i denna studie besvaras med hjälp av en litteraturöversikt och en enkätmodell:1. Hur ser forskningen ut kring flexibla partialproteser? 2. I vilket sammanhang och varför används de flexibla partialproteserna?En systematisk litteratursökning gjordes på databasen PubMed. 26 artiklar som behandlade olika aspekter av partialproteser i polymer användes i litteraturöversikten. En enkätmodell togs fram med ett informationsbrev och en enkät med sju frågor. En pilotstudie genomfördes där fyra tandläkare på Tandvårdshögskolan i Malmö fick kommentera eventuella oklarheter med enkäten. Tandläkaren har ett ansvar gentemot sin patient vid utlämningen av en flexibel partialprotes. Det krävs kunskap av tandläkaren om hur flexibla partialproteser används och fungerar. Patienten måste ha god munhygien och göra regelbundna återbesök. Flexibla partialproteser kan fungera bra, men kan orsaka stor skada om de används på fel sätt av både patient och tandläkare. Kanske har flexibla partialproteser fått dåligt rykte på grund av att de utformats på fel sätt och använts av personer som inte har klarat av dem. I första hand verkar de erbjudas på grund av att de många gånger är billigare. Fler studier där man jämför konventionella och flexibla partialproteser ur olika aspekter behövs. Även svensk forskning saknas. Kanske kan enkätmodellen i denna studie utgöra en början på vidare forskning inom området.

No description available.

Syfte: Att studera vilka faktorer som har orsakssamband med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar. Material och metod: Litteraturstudien är en litteraturöversikt av utgivna vetenskapliga artiklar som berör tandvårdsrädsla och dess orsaker hos barn och ungdomar. Sökning och bedömning av relevanta vetenskapliga artiklar har gjorts i avsikt att hitta svaret på studiens syfte. Kvantitativa studier inkluderades i studien. Artiklar som publicerades före 2000-talet exkluderades. Resultat: Resultatet visade att barnets tandvårdsrädsla är associerat med föräldrarnas tandvårdsrädsla. Obehaglig upplevelse vid tandvårdsbesök bidrar till tandvårdsrädsla. Smärta och oregelbundet tandvårdsbesök är förknippat med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar. Slutsats: Det finns olika orsakssamband till tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar. Flera studier konstaterade att flickor hade en högre nivå av tandvårdsrädsla än pojkar. De vanligaste faktorerna som förknippas med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar är plågsamma smärterfarenheter, tidigare erfarenhet av tandvärk, injektion, borrning och ljudet av borrningen. / Aim: To examine the factors which have causal relationship with dental fear among children and adolescents. Material and methods: This study is a literature review of published scientific articles that concerns the dental fear and its causes among children and adolescents. The searching and assessment of the relevant scientific articles have been made with the intention to find answers to the study's purpose. Quantitative studies were included in the study. Articles that were published before the 2000s were excluded. Results: Showed that child dental fear is associated with parental dental fear. Unpleasant experience at dental visits contribute to dental fear. Pain and irregular dental visits are associated with dental fear among children and adolescents. Conclusions: There are different causal relationship to dental fear among children and adolescents. Several studies noted that girls had a higher level of dental anxiety than boys. Most common factors which associates with dental fear among children and adolescents are distressing painful experience, previous experience of toothache, injection, drilling and the sound of drilling.

Sociala skillnader i hälsa är ett välkänt och väl utforskat fenomen inom kvantitativ hälsoforskning. Dylika skillnader i tandhälsa är emellertid mindre välstuderade. Syftet med den här studien var därför att testa om sociala skillnader i tandhälsa kan förklaras med hjälp av Cockerhams hälsolivsstilsteori, framförallt kopplat till begrepp som livschanser och livsval. Teorin tar hänsyn till den sociala kontext i vilken individen utövar hälsorelevanta beteenden. Som mått för livsstil användes rökning och som indikator på begränsade livsval användes undvikande av tandvård av ekonomiska skäl. Positionen i den sociala strukturen antas bero på utbildningsrelaterade och ekonomiska faktorer vilka antas påverka förutsättningarna för ett hälsosamt leverne. Tidigare forskning har påvisat sociala skillnader i tandhälsa men få studier har testat huruvida dessa kan medieras av beteenden som rökning och att avstå tandvård, vilket var fokus för den här studien. Data som användes var levnadsnivåundersökningens material från år 2000, med ett urval av respondenter mellan 25-65 år. De statistiska analyser som genomfördes var logistiska regressioner med ett mått för dålig självskattad tandhälsa som utfallsvariabel. Resultaten påvisade att lågutbildade och personer med ekonomiska svårigheter hade störst riskskillnader (i form av riskökningar) medan högutbildade hade en viss minskad risk för dålig tandhälsa jämfört med gymnasieutbildade. Den sämre tandhälsan hos personer med ekonomiska svårigheter kunde delvis förklaras av rökning och att avstå tandvård av ekonomiska skäl. Riskskillnaderna för de olika utbildningsgrupperna kvarstod dock oförklarade. Slutsatserna är att Cockerhams teori gällande livschanser, livsval och livsstil i viss mån är tillämpbar för att förklara ojämlikhet i tandhälsa. Detta gäller emellertid enbart då individens position i den sociala strukturen mäts med ett ungefärligt mått för låg inkomst. En brist är att måttet som antas mäta detta inte har fullgod validitet varför antagandet är i behov av vidare forskning. Framtida forskning som använder fler livsstilsrelaterade förklaringsvariabler rekommenderas för att undersöka varför i synnerhet utbildning är kopplad till sämre tandhälsa.

Syftet med studien var att vid två mättillfällen, år 2012 och år 2014, undersöka hur tandhygienister och tandläkare i en region i södra Sverige upplevde sitt arbete och arbetsplats ur ett salutogent perspektiv samt om fysiska och psykiska krav påverkade hur nöjda de var med sitt arbete. För att undersöka de hälsofrämjande resurserna användes Work Experience Measurement Scale (WEMS). Totalt erbjöds 486 individer inom Folktandvården att delta i den webbaserade enkätstudien, ett konsekutivt urval där endast tandhygienister och tandläkare som svarade båda åren deltog i analysen (n=72). Resultatet rapporterade generellt höga värden i upplevelsen av arbete och arbetsplats. Statistisk signifikant skillnad i WEMS noterades med fler positiva svar år 2012 (p<0,001). Det skilde mest i medel indexvärde i WEMS kategorin “ledarskap” (p<0,013). En signifikant korrelation mellan positiva svar i WEMS och positiva svar gällande nöjdhet med arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Över 80 % ansågs sig nöjda med arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö i förhållande till fysiska och psykiska krav vid båda mättillfällena. Slutsats är att under en tvåårsperiod försämrades upplevelsen av arbete och arbetsplats bland tandhygienister och tandläkare i en region i Sverige. Majoriteten ansåg sig nöjda med förhållanden mellan arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö och fysiska och psykiska krav. / The aim with this study was, at two occasions, year 2012 and 2014, examine how dental hygienist and dentist in a specific region in south of Sweden experience their work and workplace from a salutogenic approach, and if physical and psychological requirements effects their satisfaction with work. To systematically examine the health promoting resources at the workplace the Work Experience Measurement Scale (WEMS) was used. A total of 486 dental staff in public dentistry was invited to participate to the web based survey, a consecutive selection of dental hygienist and dentist who answered both year was selected to the data analysis (n=72). The result generally reported high values ​​in the experience of work and workplace. Statistically significant difference in WEMS was noted with more positive responses in 2012 (p<0,001). The WEMS category with the most difference in mean was “leadership” (p<0.013). A significant correlation between positive WEMS answers and positive answers concerning job satisfaction and working environment. Over 80 % considered themself satisfied in correlation to the physical and psychological requirements at their workplace. In conclusion, during a two year follow up, the experience of work and workplace deteriorated among dental hygienists and dentists in a region in Sweden. The majority felt satisfied with the relationships between job satisfaction and working environment with physical and psychological requirements.

Sammanfattning   Bakgrund: Tandvårdsrädsla är ett vanligt förekommande problem i tandvården vilket kan bidra till en sämre oral hälsa. Tidigare forskning visar vissa samband mellan tandvårdsrädsla och olika temperament men de mest signifikanta resultaten varierar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan tandvårdsrädsla och temperament hos ungdomar i nionde klass. Metod: Studien är en tvärsnittsstudie baserad på ett stratifierat urval av ungdomar i nionde klass. Två validerade enkäter innehållande självrapporterade frågor om tandvårdsrädsla och temperament delades ut till ungdomarna i klassrummen och samlades in vid samma tillfälle. Resultat: Totalt 111 deltog, 3 % av ungdomarna konstaterades vara tandvårdsrädda. Signifikanta samband sågs mellan blyghet och DFS-poäng. Kvinnorna hade signifikant högre medelvärde av DFS-poäng och emotionalitet jämfört med männen. Männen hade signifikant högre medelvärde i aktivitet. Inga signifikanta samband fanns mellan tandvårdsrädsla och utländsk- eller svensk bakgrund. Ungdomarna med svensk bakgrund hade högre medelvärde i temperamentet sällskaplighet jämfört med ungdomarna med utländsk bakgrund. Slutsats: Prevalensen av konstaterad tandvårdsrädsla var 3 % hos ungdomarna. Kvinnorna hade högre grad av DFS-poäng och emotionalitet. Männen rapporterade högre grad av aktivitet. Ungdomar med utländsk bakgrund hade en lägre grad av sällskaplighet. Ett signifikant samband fanns mellan DFS-poäng och temperamentet blyghet. / Summary   Associations between dental fear and temperament - does sex or foreign origin have an impact? A cross-sectional study of youths in the ninth grade in Jönköping.   Background: Dental fear is a common problem in dental care which can contribute to a poor oral health. Previous research shows certain correlations between dental fear and temperaments but varies. Objective: The aim of this study was to investigate the association between dental fear and temperament of youths in ninth grade. Method: The study is a cross-sectional study based on a stratified sample of youths in ninth grade. Two validated questionnaires containing self-reported questions about dental fear and temperament was distributed. Results: A total of 3 % was found to have dental fear. Significant correlation between DFS scores and shyness were observed. Women had significantly higher mean in DFS scores and emotionality, compared to men. Males had significantly higher mean in the temperament activity. No significant associations were found between dental fear and foreign or Swedish background. Youths with a Swedish background had higher mean in sociability. Conclusion: The prevalence of dental fear was 3 % of the young people. The women had a higher score of DFS and emotionality. The men reported higher degree of activity. Young people with foreign background had a lower degree of sociability. A significant association was found between DFS scores and shyness.