Det finns idag ett antal kommunikationskanaler för tandläkare och tandtekniker att använda sig av i deras dagliga arbete med varandra. Förutsättningarna är stora för att kommunikationen skall fungera effektivt mellan tandläkare och tandtekniker. En tydlig och effektiv kommunikation är ett måste om tandteknikern skall kunna tillverka ersättningar av god kvalitet. Många tandtekniker är ofta missnöjda med den information som arbetsordern tillhandahåller. Även om kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker har blivit bättre och att tandteknikern har fått en mer jämbördig status med tandläkaren så kvarstår fortfarande brister i kommunikationen.Några av frågorna som uppstår är:Vad kan man göra för att få tandvårdsteamet att förstå, att effektivare arbetsrutiner leder till avsevärt förbättrad kommunikation?Kan man standardisera arbetsordern på något sätt, och att detta tillsammans med en bra undervisning på tandvårdshögskolorna, leder till förbättrad kommunikation?Syftet med studien är att ta reda på hur kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker är, från tandteknikers synvinkel med fokus på arbetsordern. Vi vill undersöka hur kommunikationen sker mellan tandläkare och tandtekniker. Målet är att skapa en bättre förståelse för hur viktig kommunikationen är mellan tandläkare och tandtekniker och hur den kan förbättras. Tandtekniker upplever generellt att kommunikationen kan förbättras mellan tandtekniker och tandläkare, även om den har förändrats positivt under senare år på grund av den tekniska utvecklingen och bättre utbildning hos såväl tandläkare som tandtekniker. Tandtekniker är positivt inställda till en standardisering av arbetsordern och tror att kommunikationen skulle påverkas positivt av en sådan praktisk metod.Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer. Intervjuformulär togs fram med relevanta frågor om ämnet vi belyser. Frågorna kan delas in i tre kategorier, dessa är: generell kommunikation med tandläkaren, kommunikation via arbetsordern och hur kommunikationen kan förbättras.Svaren som intervjuerna gav styrker hypotesen att kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker är bra men att det finns mer att önska. Samtliga intervjupersoner tycker att de har en bra kommunikation med sina kunder och att ett långt samarbete stärker kommunikationen mellan tandtekniker och deras kunder. Även den tekniska utvecklingen och dagens utbildning bidrar till underlättad kommunikation. Bristen på kommunikation beror främst på tidspress och att tandtekniker och tandläkare tar för mycket för givet på laboratorier och kliniker. Okunskap om hur man fyller i arbetsordern korrekt och att mycket information går via tredje part tror intervjupersonerna är en bidragande faktor till de kommunikationsproblem som de upplever.En standardiserad arbetsorder skulle underlätta kommunikationen och missförstånd skulle kunna undvikas mellan parterna. Dock har många tandtekniker idag en individuell arbetsorder för sin verksamhet vilket kan göra det svårt att skapa en arbetsorder som på ett effektivt sätt skulle kunna användas på laboratorium runt om i landet.

Dagens litteratur innehåller mycket åsikter och diskussion kring konstruktionsprinciper för partialproteser. Trots att det verkar vara en ökning av flexibla partialproteser finns inte mycket material om dem. Följande frågeställningar skulle i denna studie besvaras med hjälp av en litteraturöversikt och en enkätmodell:1. Hur ser forskningen ut kring flexibla partialproteser? 2. I vilket sammanhang och varför används de flexibla partialproteserna?En systematisk litteratursökning gjordes på databasen PubMed. 26 artiklar som behandlade olika aspekter av partialproteser i polymer användes i litteraturöversikten. En enkätmodell togs fram med ett informationsbrev och en enkät med sju frågor. En pilotstudie genomfördes där fyra tandläkare på Tandvårdshögskolan i Malmö fick kommentera eventuella oklarheter med enkäten. Tandläkaren har ett ansvar gentemot sin patient vid utlämningen av en flexibel partialprotes. Det krävs kunskap av tandläkaren om hur flexibla partialproteser används och fungerar. Patienten måste ha god munhygien och göra regelbundna återbesök. Flexibla partialproteser kan fungera bra, men kan orsaka stor skada om de används på fel sätt av både patient och tandläkare. Kanske har flexibla partialproteser fått dåligt rykte på grund av att de utformats på fel sätt och använts av personer som inte har klarat av dem. I första hand verkar de erbjudas på grund av att de många gånger är billigare. Fler studier där man jämför konventionella och flexibla partialproteser ur olika aspekter behövs. Även svensk forskning saknas. Kanske kan enkätmodellen i denna studie utgöra en början på vidare forskning inom området.

Inledning: Arbetsmiljön är en viktig aspekt att ta hänsyn till för att undvika skador. Det är allt från ergonomiska skador till sjukdomar som kan förhindras genom att använda sig av rätt teknik och skyddsutrustning. En annan viktig del inom tandteknikeryrket är att laboratorierna måste ta ansvar för sina handlingar, till exempel val av material och materialhantering samt fokus på arbetstagarnas säkerhet. Slutligen för att kunna uppnå ett optimalt resultat krävs det att laboratorierna är kvalitetssäkrade. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur tandtekniska arbetsplatser ser ut, utifrån ett arbetsmiljöperspektiv.Material & metod: Intervjuerna genomfördes på tandtekniska laboratorier i Malmö genom att ha semistrukturerade intervjuer. Fem dental laboratorier medverkade i undersökningen, var vid respektive laboratoriechefer och skyddsombud intervjuades.Resultat:Studien påvisade medvetna laboratoriechefer/skyddsombud som hade planer på hur de skulle gå tillväga för att uppnå ett bra resultat med gynnsamma arbetsmiljöförhållande. Fyra av fem respondenter konstaterade att arbetstagarna är medvetna om riskerna som kan uppstå på arbetsplatsen.Slutsats:Slutsatserna som kan dras med beaktande av studiens begränsningar är att:•Intervjuerna visade att respondenterna är medvetna om hur en optimal verksamhet kan uppnås utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Dock tas inte alltid ställning till det på grund av bland annat brist på resurser.•Studien visade att mätningar på ventilation och utsug utförs regelbundet för att säkerställa att allt är under kontroll. / Introduction: The work environment is an important aspect to consider in order to avoid damage. One way to prevent injuries, diseases and poor ergonomics is by using protective equipment that are provided for such things. Another important part of the dental technician profession is that laboratories must take responsibilities for their actions. They need to consider the right use of materials and how to handle them correctly. The laboratory must also focus on the employee’s safety. At last, in order to achieve an optimal result, it is required that laboratories are quality assured.Aim: The aim of this study is to investigate how a dental laboratory looks from a work environment perspectiveMaterial and method: The semi-structed interviews were held in dental laboratories in Malmö. Five dental laboratories participated in the survey in which laboratory manager/safety representative were interviewed.Results: The study showed positive results and awareness among laboratory managers/safety representatives that have knowledge of how to achieve favorable working conditions. Four out of five respondents established that the employees are aware of the risks that may occur in the workplace.Conclusion: Within the scope of the study, the following conclusions can be drawn:• The interviews showed that the respondents are aware of how to achieve an optimal work environment, but they do not always have the resources to do so. • The study showed that measurements of ventilation and suction are performed regularly to ensure that everything is under control.

Syftet: Syftet med föreliggande studie var att baserat på publicerade vetenskapliga artiklar undersöka prognosen över den artificiella intelligensens implementering inom den kliniska verksamheten och dess påverkan på det framtida tandläkaryrket.  Material och metod: En litteraturstudie utfördes med hjälp av PEO-systemet, fastslagning av inklusions- samt exklusionskriterier och sökning i databaserna PubMed, Scopus och Web of Science. Avsmalningen skedde i två steg: titel- samt abstractnivå och därefter på fulltextnivå. Resultat: Sex vetenskapliga artiklar inkluderades. Fyra stycken från Pubmed, två stycken från Scopus och inga från Web of Science på grund av att de inte uppfyllde urvalskriterierna. Artikel 1 handlade om diagnostik av oral cancer med hjälp av AI. Artikel 2, 3D-planering av tandimplantat med hjälp av AI och AR  (augmented reality). Artikel 3 och 6, vikten av implementeringen av AI inom tandläkarutbildningen, både på praktisk och teoretisk nivå. Artikel 4, detektering av karies hos barn med hjälp av appen AICaries. Artikel 5, diagnostik av TMD-artros med hjälp av AI. Slutsats: Det kan ännu inte fullständigt bekräftas eller påstås om AI kan ersätta tandläkaryrket inom den kliniska verksamheten eller inte. AI kan dock vara ett hjälpmedel som ser ut att främja och underlätta bland annat diagnostiken av ett fåtal olika orala sjukdomar och tidseffektivitet vid behandling. AI har potential att automatisera vissa arbetsuppgifter och stödja enstaka komplexa beslutsfattande processer inom yrket. Vidare bör kunskap om AI i tandläkarutbildningen inkluderas på både praktisk och teoretisk nivå för att öka acceptansen och implementeringen av AI. / Aim: The aim of the present study was, based on published scientific articles, to investigate the prognosis of the implementation of artificial intelligence within dental clinical practice and its impact on the future dental profession.   Material and method: The literature study was carried out using the PEO system, inclusion and exclusion criteria and the databases PubMed, Scopus and Web of Science. The selection of the articles took place in two steps: title and abstract level and then on full text level. Result: Six articles were included. Four from PubMed, two from Scopus and none from Web of Science. Article 1 was about diagnostics of oral cancer using AI. Article 2, 3D-planning of dental implants using AI and AR (augmented reality). Article 3 and 6, implementation of AI in dental education, both on a practical and theoretical level. Article 4, detection of dental caries on children using the AICaries app. Article 5, diagnosis of TMJ using AI. Conclusion: It cannot yet be fully confirmed or claimed whether AI can replace the dental profession in clinical dental practice or not. However, AI appears to promote and facilitate, for example, the diagnosis of a few oral diseases and time efficiency of the treatment. AI has the potential to automate certain tasks and support occasional complex decision-making processes. Furthermore, knowledge of AI should be included in dental education, both on a practical and theoretical level to increase the acceptance and implementation of AI.