De senaste åren har flera svenska bolag emitterat preferensaktier på Nasdaq Stockholm. Då preferensaktier ger fasta utdelningar och har förtur vid konkurs har de lägre risk men ofta sämre röstlängd än stamaktien. Denna studie undersöker investerares riskaversion och utdelningspreferenser med preferensaktien som verktyg. Studien jämför ägarna i ett företags stamaktie med ägarna i samma företags preferensaktie. Undersökningen fokuserar på variablerna ålder, kön, totalt portföljvärde hos investerare och institutioner. Studien visar att ägarandelen av personer över 65 år är högre i preferensaktier och att medianåldern är högre i preferensaktien. Studien visar även att medel- och medianvärdet på totala portföljen hos investerare i preferensaktien är högre. Undersökningen visar inget signifikant resultat gällande det institutionella ägandet men det visar tendenser till att det skulle vara större i stamaktien. Studien ger inte heller något signifikant resultat avseende kvinnligt ägande. Studien granskar också ägande i företagens båda aktieslag och finner att företrädesrätten har betydelse.

Andelen kvinnor inom styrelser har de senaste åren blivit en högaktuell fråga i samband med arbetet för jämställdhet i näringslivet. Kvinnor anses generellt ha en lägre riskvilja än män. Samtidigt visar forskning inom företagsekonomi att riskaversion skiljer sig beroende på omgivning. Syftet med denna uppsats är att studera vilken påverkan andelen kvinnor i bolagsstyrelser har på total risk hos företagen. Undersökningen genomförs med en kvantitativ metod där en multipel regressionsanalys utförs på ett datamaterial av 927 svenska bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm för perioden år 2010 till 2014. Resultatet av undersökningen påvisar ett statistiskt signifikant och negativt samband mellan andelen kvinnor i styrelser och total risk.

<p>I uppsatsen undersöker vi om individers tandvårdsprevention påverkas av ekonomisk riskaversion, hälsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkätdata från 1834 personer insamlad i Kalmar län 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna är att vid de tandvårdsbeteenden där signifikanta resultat påträffas är det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hälsoriskaversion har ett preventivt beteende än en individ med lägre riskaversion. Sambandet är dock svagare vid hälsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder på att inkomsteffekten dominerar. Generellt visar undersökningen på att olika effekter spelar in beroende på vilket tandvårdspreventivt beteende som studeras.</p>

I uppsatsen undersöker vi om individers tandvårdsprevention påverkas av ekonomisk riskaversion, hälsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkätdata från 1834 personer insamlad i Kalmar län 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna är att vid de tandvårdsbeteenden där signifikanta resultat påträffas är det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hälsoriskaversion har ett preventivt beteende än en individ med lägre riskaversion. Sambandet är dock svagare vid hälsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder på att inkomsteffekten dominerar. Generellt visar undersökningen på att olika effekter spelar in beroende på vilket tandvårdspreventivt beteende som studeras.

ABSTRACT Title: The exact title used in the thesis will be mentioned here.Level: Bachelor thesis in BusinessAuthor: Mattias Lindqvist &amp; Jonas TesfaySupervisor: Peter LindbergDate: 2011 – JuneAim: In Sweden the representation of women on company boards is discussed extensively. It has also been suggested that regulations such as quotas should be imposed, in hopes of getting the gender balance on the board of directors. Measures such as these have been presented when this problem attacks our democratic values about how a society should look like. The aim is to study and analyze whether there is any connection between the return on assets and the proportion of women on company boards.Method: The paper is made from a quantitative with a deductive approach. We have collected our data between the years 2005-2009 for all listed companies on the Stockholm Stock Exchange with headquarters in Sweden. Using the databases Retriever and SIS Ägarservice, all collected secondary data have been validated. We have done a regression analysis using TSP Version 5.0.Result &amp; Conclusions: We have in this study demonstrated that there is no correlation between the return on assets and the share of women in the board of directors. However one reason for the increase of women in the board of directors could be caused by the public debate about women.Suggestions for future research: Our proposal for further research is to locate the variables that have a higher coefficient of determination. Another proposal is to investigate the reasons for more women appointed to the board because the company already has a high profitability. A third issue is to measure non-visible variables.Contribution of the thesis: We believe that the contribution is the non-correlation result between the percentage of women on the board and return on assets.Key words: Return on total assets, Women, Boards of companies, Risk Aversion

No description available.

Cultural Finance är ett relativt nytt forskningsområde som belyser att kultur kan vara en nyckelfaktor till att förklara individers investeringsbeteende. Syftet med denna studie var att undersöka om kultur kan vara en förklarande faktor till individers investeringsbeteende.  En jämförandestudie genomfördes där svenska (n=124) och spanska (n=109) investerare undersöktes. Studien baserades på kvantitativa enkäter som publicerades i forum med inriktning på investeringar. Resultatet analyserades med hjälp av ett Mann Whitney U test i SPSS version 1.0.0.1275 för att testa om det går att urskilja skillnader i investeringsbeteende mellan Sverige och Spanien. Resultatet visade på att det gick att urskilja skillnader i investeringsbeteende i risktagande och individers motvilja att förlora pengar och att dessa skillnader kan bero på kultur. / Cultural Finance is a relatively new research area that highlights that culture can be a critical factor in explaining the investment behavior of individuals. The purpose of this study was to investigate whether culture can be an explanatory factor for individuals' investment behavior. A comparative study was conducted in which Swedish (n = 124) and Spanish (n = 109) investors were surveyed. The study was based on quantitative questionnaires published in forums focusing on investments. The results were analyzed using a Mann Whitney U test in SPSS version 1.0.0.1275 to test whether differences in investment behavior between Sweden and Spain can be discerned. The results showed that it was possible to discern differences in investment behavior in risk-taking and individuals' reluctance to lose money and that these differences may be due to culture.

Extensive studies show that risk has a large impact on investment decisions. In addition, studies also show that risk behavior varies between men and women, where women tend to behave more risk averse. The purpose of this study is to examine how private investors make their investment decisions under risk but also to see if there are differences between men and women. The methods used in this research consists of a web survey that has been distributed via social media and interviews, to hear how private investors reason about investment decisions. The result from the web survey show that age and income does not affect investment decisions or their risk behavior. Neither does their own assessed willingness to take risk or knowledge in investments. The women in this research consider themselves to be more risk averse than men. However, when testing for their actual risk behavior, results show that women take more risk than men. Therefore, there are differences in investment decisions between women and men. / Tidigare forskning visar på att risk har en stor betydelse vid investeringsbeslut. Vissa studier menar även på att det föreligger en skillnad i kvinnor och mäns riskbenägenhet, där kvinnor anses vara mer riskaverta än män. Syftet med denna studie är att undersöka hur småsparare fattar sina investeringsbeslut under risk. Med hänsyn till tidigare studier har författarna även ett delsyfte att undersöka om och hur riskbenägenheten skiljer sig mellan kön. Studien har använt enkätundersökning samt intervjuer för att både ha tillgång till stora mängder data, men även för att fördjupa sig i det som enkäten inte kan besvara. Resultatet från enkätundersökningen visar att ålder och inkomst inte påverkar investeringsbeslut, samtidigt som intervjuerna säger det motsatta. Respondenternas självuppskattade riskbenägenhet och ansedda kunskap har heller ingen påverkan på deras investeringsbeslut. Kvinnorna i studien anger en lägre uppskattad riskbenägenhet än män samtidigt som de, i motsats till tidigare studier, agerar mer risksökande. Därmed föreligger det s

<p>Den traditionella förväntade nyttoteorin har kritiserats för att inte vara realistisk i sina förutsägelser om hur beslut tas vid risk. Eftersom de flesta situationer innefattar någon form av risk är det viktigt att utreda ifall man bör söka efter en alternativ teori. I denna uppsats undersöks hur väl nyttoteorin och en konkurrent till denna, prospektteorin, kan förklara riskbeteendet hos Black Jack-spelare. Detta görs genom en studie av fem individers spelbeteende på en krog i centrala Jönköping. Materialet analyseras både grafiskt och statistiskt genom att undersöka om individernas beteende förändras beroende på utfallet dels i de fem senaste händerna och dels under hela spelomgången. Resultaten tyder på att individer tar bättre beslut om de har en ackumulerad vinst och sämre beslut om de har en ackumulerad förlust under den tidigare spelomgången, vilket är förenligt med prospektteorin. Samtidigt upptäcks en uttröttningseffekt som leder till sämre beslut tagna ju längre man har spelat, som ingen av teorierna förutsäger. En spelare som har en vinst kan kompensera för denna effekt, men en spelare med förlust kommer att ta sämre beslut både på grund av förlusten och på grund av uttröttning i något som kan kallas för en förlustspiral.</p>

Den traditionella förväntade nyttoteorin har kritiserats för att inte vara realistisk i sina förutsägelser om hur beslut tas vid risk. Eftersom de flesta situationer innefattar någon form av risk är det viktigt att utreda ifall man bör söka efter en alternativ teori. I denna uppsats undersöks hur väl nyttoteorin och en konkurrent till denna, prospektteorin, kan förklara riskbeteendet hos Black Jack-spelare. Detta görs genom en studie av fem individers spelbeteende på en krog i centrala Jönköping. Materialet analyseras både grafiskt och statistiskt genom att undersöka om individernas beteende förändras beroende på utfallet dels i de fem senaste händerna och dels under hela spelomgången. Resultaten tyder på att individer tar bättre beslut om de har en ackumulerad vinst och sämre beslut om de har en ackumulerad förlust under den tidigare spelomgången, vilket är förenligt med prospektteorin. Samtidigt upptäcks en uttröttningseffekt som leder till sämre beslut tagna ju längre man har spelat, som ingen av teorierna förutsäger. En spelare som har en vinst kan kompensera för denna effekt, men en spelare med förlust kommer att ta sämre beslut både på grund av förlusten och på grund av uttröttning i något som kan kallas för en förlustspiral.