Fondmarknaden har vuxit stadigt under ett flertal år vilket har resulterat i att en allt större del av befolkningen placerar sitt sparande i fonder. Samtidigt som fondermarknaden har vuxit har även intresset för etiska och samhällsmässiga aspekter blivit allt mer utbrett. Detta har resulterat i nya sparandeformer där fondmarknaden har anammat investerares värderingar och skapat socialt ansvarsfulla investeringar (Socially Responsible Investment, SRI) fonder som inkluderar dessa i sina investeringsstrategier.Tidigare forskning angående den aktiva förvaltningen av fonder har försökt utröna vilka faktorer som påverkar förvaltarnas val av tillgångar. En av de starkast påverkande faktorer är flockbeteende där förvaltare tar investeringsbeslutet utifrån andra förvaltare istället för privat information. Detta har särskild betydelse för SRI-fonder då dess investerare inte enbart väljer fonder utifrån avkastning utan även till följd av individens värderingar. Ett eventuellt flockbeteende där förvaltaren inte utgår från sin privata information skulle därmed kunna påverka SRI-fondens etiska profil. Detta medför att en undersökning av flockbeteende bland SRI-fonder kan betraktas inneha större betydelse än för konventionella fonder. Denna studie undersöker därmed om den svenska SRI-fondmarknaden uppvisar flockbeteende, och i så fall till vilket grad.Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier som traditionell portföljteori, förväntad nyttoteori, begränsad rationalitet, Adaptive Markets Hypothesis, samt ett antal teorier om flockbeteende så som informationskaskader. När en förvaltare skapar en aktieportfölj gör denne det genom aktiva val av tillgångar, dock påverkas dessa val av ett antal faktorer där de främst förekommande faktorerna som leder till flockbeteende är imperfekt information, rykte och incitament. Dessa faktorer baseras på förvaltarens osäkerhet samt oförmåga att tyda information vilket resulterar i att denne ingår i ett flockbeteende och därmed följer andra istället för att ta investeringsbeslut utifrån privat information. Vidare kan flockbeteende även medföra destabilisering av priser vilket kan väcka frågor angående marknadens effektivitet.Problemformulering och delsyften ämnas besvaras genom en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Genom LSV-modellen beräknas flockbeteendet i de 31 SRI-fonderna över perioden 2006-2014, för att därefter separeras utifrån handelsintensiteter och perioder. Genom korrelationstester mellan volatilitet och flockbeteendemåttet estimeras även den prisdestabiliserande effekten av beteendet. De slutsatser som framkommer utifrån studiens resultat visar att flockbeteende existerar på den svenska SRI-fondmarknaden, vilket betyder att förvaltare följer andra vid val av tillgångar. Vidare visar resultaten att flockbeteendet varierar beroende på marknadens upp- och nedgångar samt handelsintensitet. Dock finner studien inga statistiskt signifikanta resultat för att flockbeteendet är prisdestabiliserande.

<p>Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare.</p>

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare.

Detta arbete undersöker om genetiska algoritmer kan användas för att evolvera parametrar för olika styrbeteenden. Arbetet fokuserar på truppförflyttningar i realtidsstrategisspel (RTS) där trupper av tolv agenter rör sig mellan två punkter i diverse miljöer. Agenterna tränas genom att evolvera styrbeteendeparametrar på små, specifika problem och utvärderas sedan på mer komplexa miljöer som inkluderar flera av de små träningsproblemen.Parameterevolutionen visar lovande resultat med avseende på att agenternas beteende förbättras. Evolutionen leder dock till oönskade bieffekter så som att agenterna föredrar att kollidera med hinder istället för att köra runt dem. Agenter tenderar dock att sporadiskt fastna i väggar vilket drastiskt påverkar resultatet i en negativ mening.Detta arbete saknar fokus för diverse fitnessfunktioner som kan påverka resultatet. Detta kan vara ett intressant fokus för framtida arbeten. Även mer komplexa styrbeteenden kan vara ett bra fokus för vidare studier för att låta agenter lösa mer komplexa problem.

Den här texten summerar det jag har fokuserat på och arbetat med under min kandidatut- bildning på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm med fokus på arbetet kring min examens- komposition A Reality One Can No Longer Touch. Denna komposition består av tre delar: The Principles of Nature and Grace, The History of Levitation och Hyper Nature. Inledningsvis presenterar jag mina idéer och teorier kring hur simulerat flockbeteende och negativa rum kan användas som strategier vid kompositionsarbete av elektroakustisk musik. Därefter skriver jag om hur jag implementerar och applicerar dessa idéer i praktiken genom att ge exempel från min examenskomposition. / <p>Fredrik Mathias Josefson - A Reality One Can No Longer Touch</p><p> </p><p>Kompositionen A Reality One Can No Longer Touch är en del av en pågående undersökning av hur simuleringar av flockbeteenden kan användas som strategier inom komposition och tillämpas på musikaliska parametrar inom frekvensdomänen, tidsdomänen och rumsdomänen. Kompositionen inkluderar både konkreta och abstrakta ljud där flockande fåglar och svärmande insekter möter syntetiserande och genererade motsvarigheter.</p><p> </p><p>Fredrik Mathias Josefson är konstnär, kompositör och ingenjör med en examen i Fine Arts från Kungl. Konsthögskolan respektive en civilingenjörsexamen från Kungl. Tekniska Högskolan. Som medlem i Fylkingen och verksam vid Elektronmusikstudion (EMS) har han under en längre tid varit engagerad på den internationella experimentella musikscenen. För närvarande ligger fokus av hans konstnärliga arbete på kompositioner framförda på flerkanaliga högtalarsystem, där spatialisering av ljud är en väsentlig del av verken. Hans arbete spänner över digitala och analoga medier och kan ta formen av skivor, installationer och konserter. Under våren 2017 avslutar han sin kandidatutbildning i elektroakustisk komposition vid Kungl. Musikhögskolan med en konsert för 33 högtalare.</p>

Uppsatsen ämnar undersöka om ålder har en påverkan på prospektteorin, investor attention och flockbeteende hos investerare. Uppsatsen bidrar till forskningen genom att tydliggöra om det finns en påverkan och vilken påverkan ålder har på de tre beteendena. Metoden består av att en enkät skickas ut på utvalda aktieforum där respondenterna får svara på påståenden och andra frågor. Totalt svarade 101 respondenter på enkäten varav 100 av svaren används och analyseras i uppsatsen. Resultatet visar att ålder endast har ett positivt signifikant samband med flockbeteende. En av orsakerna kan vara den försämrade kognitiva förmågan som uppstår med en äldre ålder. Det finns dock inget signifikant samband mellan ålder och prospektteorin respektive investor attention. Vad resultatet innebär diskuteras vidare i uppsatsens diskussion. I slutsatsen presenteras även framtida forskning som kan utveckla och ge bättre förklaringar till dessa beteenden.

Syfte: Syftet med denna studie är att se hur olika branschindex reagerar till information gällande förändring av reporäntan. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen som tillämpas i denna studie består av Effektiva marknadshypotesen, Behavioral finance med en underliggande teori Herd behavior samt en del vetenskapliga artiklar som undersöker samma ämne. Metod: Denna studie är i form av en kvantitativ forskning med "event study" som tillämpningsmetod. I studien undersöks fyra olika aktiebranschindex, Finans och Fastighet, Telekom. Teknologi och Energi samt även 8 energi bolag. Empiri: Empirin av studien presenteras i Resultat och Analys avsnittet. Empirin har genererats genom att beräkna den onormala avkastningen av fyra aktie branschindex samt åtta energi bolag. Slutsats: Det fanns ingen tydlig struktur på hur aktiemarknaden reagerade vid annonsering av en reporänteförändring. De undersökta branscherna visade en del variation i resultaten. Det var svårt att tyda om det existerade någon effektivitet på den svenska aktiemarknaden.

Den finansiella utbildningen präglas av klassisk finansteori som förutsätter att den finansiella marknaden prissätts rationellt. Det finns dock ett gap mellan klassisk finansteori och verklighet. Syftet har därför varit att se hur en investerare genom ökad medvetenhet om dessa anomalier kan förbättra aktiemarknadsanalys och investeringsbeslut. Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt och baserats på en litteraturstudie som kompletterats med intervjuer. Under studien har en bild av investeraren som begränsat rationell framträtt i linje med de teorier som har redovisats. Där flockbeteende vuxit fram som det mest påtagliga stödet för att den klassiska finansteorin inte är att likställa med marknadens dynamiska verklighet. I studien har teorierna inom behavioral finance tematiserats och redogjorts för mot bakgrund av det empiriska underlaget. Gemensamt är att investerare tenderar att vara begränsat rationella. Psykologin är ständigt närvarande i marknaden och påverkar investerare i deras beslutsfattande i större utsträckning än vad klassisk finansteori ger utrymme för. Detta är ett av de främsta skälen till varför behavioral finance och dess teorier borde bli ett komplement till den klassiska finansteorin. Slutsatsen är att det finns möjligheter för investerare att förbättra aktiemarknadsanalys och investeringsbeslut genom att ta teorierna inom behavioral finance i beaktning. / The financial education is characterized by classical financial theory that assumes that the fi-nancial market is priced rationally. However, there is a gap between classic finance theory and reality. The aim has been to see how an investor through increased awareness of these anomalies can improve stock market analysis and investment decisions. The study was conducted with a qualitative approach and was based on a literature review supplemented by interviews. During the study, proofs of semi-rational investors have emerged in line with the theories of behavioral finance. Herd behavior has emerged as the most tangible proof that the classical financial theory is not comparable to the dynamic reality of the market. In the study, theories of behavioral finance has been thematised and explained in the light of the empirical basis. In common for those theories is that investors tend to be semi-rational. The psychology is always present in the market and affects investors in their decision making to a greater extent than classic finance theories allow. It is one of the main reasons why it should be implemented as a complement to the traditional financial theories. The conclusion is that there is potential for investors to improve stock market analysis and investment decisions by taking theories of behavioral finance into consideration.

Investors have been shown to be driven by emotional and psychological factors. This contradicts classical financial theories, for example the Efficient Market hypothesis which states that all investors act rationally. Behavioural Finance is an area of study which describes various psychological factors which may result in irrational investor behaviour. The primary question of the study is: which factors do operating people in the financial sector consider themselves to be influenced by? The purpose of this study is to investigate the factors which affect the process of creating forecasts or making financial decisions. The study examines in addition if there is a correlation between length of investor experience and overconfidence in forecasting accuracy and investment decision making. The study includes both quantitative and qualitative analysis. The study has a basis of survey data which has been supplemented with interviews to obtain further explanation of the results. The result showed that the factors being studied had varying degrees of influence on forecasting accuracy and investment decision making. It was further found through the survey undertaken that there is a moderate correlation between length of investor experience and overconfidence. This correlation was contradicted however by interview data, in which all interview participants proposed that overconfidence decreases the more experienced an investor or analyst is. It was argued by interviewees that increased experience affords an individual more realistic insight into their own abilities. / Investerare har påvisats drivas av emotionella och psykologiska faktorer vilket motsäger klassiska finansiella teorier som den Effektiva Marknadshypotesen vilket menar att alla investerare agerar rationellt. Finansiell Psykologi är således ett område som beskriver olika psykologiska faktorer som resulterar i att investerare agerar irrationellt. Tidigare forskning har visat att olika faktorer har påverkan inom finansbranschen och för att undersöka detta på den svenska marknaden skapades denna problemformulering: Vilka faktorer anser sig verksamma inom finansbranschen påverkas av? Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som bland annat påverkar processen att skapa aktieprognoser eller fatta finansiella beslut. Därtill ska det undersökas om det finns korrelation mellan antal år som verksam och Övertro på egna förmågan att göra korrekta prognoser eller fatta finansiella beslut. Studien innefattar en metodtriangulering vilket innebär att det både skett tillämpning av en kvantitativ och kvalitativ metod. Studien har haft en utgångspunkt i en surveyundersökning som genomfört för att sedan kompletterats med intervjuer för att få vidare förklaring till de resultat som undersökningen gav samt ge ytterligare synvinklar och kommentarer kring ämnet. Resultatet visade att de undersökta faktorerna i olika hög grad har påverkan. Det visade sig även via surveyundersökningen att det fanns ett moderat samband mellan antal år som verksam och Övertro. Samtliga intervjuade personer hade däremot en motsägande åsikt, de ansåg att Övertro minskar med antal år som verksam och hävdade att den erfarenhet man får på vägen får en som individ att bli mer realistiskt kring sin egen förmåga.

Problembakgrund &amp; problemdiskussion: I dagens informationssamhälle finns det oändligt med möjligheter att nå information. Dels genom traditionell media i form av papperstidningar, men också genom webbaserade plattformar i mobiltelefonen, surfplattan och datorn. För investerare innebär detta att de dagligen möts av information om företag de äger och har ett intresse för. En stor del av den information som publiceras innehåller inte något fundamentalt värde. Enligt teori om en effektiv marknad och rationella investerare påverkas investerare inte av denna information. Inom beteendevetenskapen är detta däremot fullt tänkbart. Med en beteendevetenskaplig utgångspunkt önskar vi därmed undersöka om synligheten av bolagsnamnen i press påverkar likviditeten i deras aktier. Problemformulering: Påverkar synligheten av företagsnamnet i press, och i så fall hur, likviditeten i aktierna för bolagen listade på First North? Syfte: Huvudsyftet med studien är att utreda om handelsvolymen i aktierna för bolagen listade på First North påverkas av att bolagsnamnet syns i pressen. Om vi finner ett samband i huvudsyftet vill vi även som delsyfte undersöka om påverkan skiljer sig mellan tryckt och webbaserad press. Teori: Studien inkluderar teorin om den effektiva marknaden, bounded rationality samt behavioral finance teorier om övertro, social påverkan och flockbeteende, representativitet och familjaritet. Bounded rationality diskuterar människors verkliga beslutsfattande kontra de finansiella teoriernas uppfattning om effektiva marknader och rationella individer. Behavioral finance avser förklara investerarnas beteende. Grundtanken i teorin om övertro är att det finns investerare som överskattar sin egen förmåga. Social påverkan och flockbeteende är teorier om hur investerares beslut kan påverkas av omgivningen. Representativitet och familjaritet beskriver hur investerare tar investeringsbeslut utifrån sin känsla eller koppling till företaget. Metod: I utförandet av studien har en kvantitativ metod och deduktiv ansats använts. Vår studerade marknad är First North under åren 2011-2013. Urvalspopulationen består av 15 bolag listade på den svenska delen av denna. För dessa har vi samlat in data för antalet omnämnanden i tryckt och webbaserad press för årens alla dagar och finansiell information för samtliga 753 handelsdagar. Empiri/analys: Resultatet av undersökningen visar att handelsvolymen ökar vid ytterligare ett omnämnande av bolagen i den webbaserade pressen. Efter att ha inkluderat kontrollvariabler för bolagsstorlek, fundamentala nyheter, marknadssentiment med flera anser vi att ett orsakssamband styrkts. Studien visar att likviditeten i aktierna höjs vid ökad synlighet i webbaserad press. Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det finns investerare på First North vars beslutsprocess är betydligt mer invecklad än vad som antas i teori om effektiva marknader och rationella investerare. Investerarnas beteenden kan bättre förklaras av teorier inom behavioral finance. Slutsats: Vi anser att vi besvarat vår problemformulering och uppfyllt studiens syften. Studien har visat att likviditeten i aktierna för bolagen listade på First North påverkas av synlighet i webbaserad press.