<p>Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår. Undersökningen genomfördes genom att insamla data från börs- och branschindex från ländernas börser för perioden 1996-2006 och analysera genomsnittlig risk, avkastning och korrelation på dessa. Vi kan visa att även om korrelationen ökat finns det idag goda möjligheter till diversifiering mellan de nordiska länderna, en svensk aktiesparare bör placera en betydande andel av sitt aktiekapital i danska, finska och norska bolag.</p><p>Inom portföljteorin ses det som en självklarhet att samtliga investerare, och däribland aktiesparare, tar vara dessa på möjligheter och därmed alltid håller en portfölj med maximal avkastning till minimal risk. Antagandet är, milt uttryckt, inte självklart och detta undersöks också som en andra frågeställning. Efter att ha intervjuat två aktiemäklare, en privatekonomisk rådgivare och en framstående privatekonom, vilka dagligen jobbar med att rådgiva eller kommentera svenska aktiesparare, kan vi visa att portföljteorins antagande generellt inte stämmer bland svenska aktiesparare. Bland annat tas besluten hellre baserat på aktiespararens kunskaper om bolaget, vilket i stor utsträckning avgörs av bolagets utrymme i media. Att köpa aktier i utländska bolag hindras dessutom av att det är betydligt krångligare att genomföra dessa affärer. Sedan oktober i år (2006) finns det indikationer på att medias fokus förflyttas till att i större utsträckning täcka även nordiska bolag i och med att en gemensam nordisk lista införts. Dessutom bidrar konkurrens från nätmäklare, exempelvis Avanza, till att de stora bankerna just nu satsar på att förbättra sina internetbanker, vilket i framtiden borde förenkla förfarandet att handla utländska aktier.</p>

Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår. Undersökningen genomfördes genom att insamla data från börs- och branschindex från ländernas börser för perioden 1996-2006 och analysera genomsnittlig risk, avkastning och korrelation på dessa. Vi kan visa att även om korrelationen ökat finns det idag goda möjligheter till diversifiering mellan de nordiska länderna, en svensk aktiesparare bör placera en betydande andel av sitt aktiekapital i danska, finska och norska bolag. Inom portföljteorin ses det som en självklarhet att samtliga investerare, och däribland aktiesparare, tar vara dessa på möjligheter och därmed alltid håller en portfölj med maximal avkastning till minimal risk. Antagandet är, milt uttryckt, inte självklart och detta undersöks också som en andra frågeställning. Efter att ha intervjuat två aktiemäklare, en privatekonomisk rådgivare och en framstående privatekonom, vilka dagligen jobbar med att rådgiva eller kommentera svenska aktiesparare, kan vi visa att portföljteorins antagande generellt inte stämmer bland svenska aktiesparare. Bland annat tas besluten hellre baserat på aktiespararens kunskaper om bolaget, vilket i stor utsträckning avgörs av bolagets utrymme i media. Att köpa aktier i utländska bolag hindras dessutom av att det är betydligt krångligare att genomföra dessa affärer. Sedan oktober i år (2006) finns det indikationer på att medias fokus förflyttas till att i större utsträckning täcka även nordiska bolag i och med att en gemensam nordisk lista införts. Dessutom bidrar konkurrens från nätmäklare, exempelvis Avanza, till att de stora bankerna just nu satsar på att förbättra sina internetbanker, vilket i framtiden borde förenkla förfarandet att handla utländska aktier.

<p>Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare.</p>

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare.

Purpose: The purpose of this thesis is to develop an understanding for how risk, return and ethicalaspects affect the decision to invest in an ethical fund. Specifically is the aim of the thesis todevelop a perception if socio-demographical differences regarding gender, age and education canexplain the propensity to invest in ethical funds. Method: A survey consisting of 90 respondents. Conclusion: The thesis finding show support for the claim that women see the ethical aspect inrelation to the return for investment in an ethical fund as more important than men do. This canfurther explain the propensity for women to invest more in ethical funds than men. The thesisdoesn’t find any support for the claim that women and men, younger and older value low risk, forthe decision to invest in an ethical fund, differently. This goes against previous research within thefield of mutual fund and indicates that the investment behavior between ethical funds and regularfunds differ. The thesis did not find any support for the claim that higher educated people see theethical aspect in relation to the return as more important than people with lower education. / Syfte: Studien syfte är att utveckla en förståelse för hur risk, avkastning och etiskt inslag påverkarvid beslutet som leder till investering i en etisk fond. Specifikt syftar uppsatsen till att utvecklauppfattning kring om socio-demografiska skillnader avseende kön, ålder och utbildning, finns somförklaring i benägenheten att investera i etiska fonder. Metod: Vi har gjort enkätundersökningar på 90 respondenter Slutsats: Uppsatsen finner stöd för att kvinnor ser den etiska aspekten i relation till avkastningenvid investering i en etisk fond som viktigare än vad män gör. Detta kan förklara varför kvinnorockså är mer benägna än män att investera i en etisk fond. Uppsatsen finner inget stöd för attkvinnor och män, yngre och äldre värderar låg risk vid investering i en etisk fond olika. Dettamotsäger tidigare forskning inom investeringsbeteende för fonder generellt sett vilket indikerar attinvesteringsbeteende för vanliga fonder och etiska fonder skiljer sig åt. Uppsatsen finner helleringet stöd för att högre utbildade ser den etiska aspekten som viktigare än avkastning vidinvestering i en etisk fond.

In this paper the authors are trying to understand what separates men from women when they save and invest their money. But also what factors that influence them in their decisions. To investigate how men and women actually act when investing their money the authors construct a survey. The authors also turn to the Swedish banks for information on how they think there customers are behaving. The authors find that men are more risk- taking than women and therefore invest more in products with higher risk, for example shares. The research also shows that women feel they have less knowledge then men when it comes to investments. It also shows that women put more trust in others when they are making investment choices. Specifically they are turning to the banks for advice on how to invest their money. Men seem to trust their own ability more and therefore make their own choices. The authors also show that men and women have different goals in their savings. Many men save their money to live on passive income while women tend to save in order to have a buffer for unexpected events. Thus, the authors find that the individual's willingness to take risk is a factor in how individuals invest their money. But even its own perceived knowledge and goals of saving. Furthermore, the authors show that the correlation between women choosing to invest in safer products with lower yields and their wealth. Because women do not take the same risks as men in their investments, their investments are expected to generate less return then men’s investments. / I denna uppsats försöker författarna förstå vad som skiljer män och kvinnor åt när de väljer att spara och investera sina pengar. Men även vilka faktorer som påverkar dem i deras beslut. För att undersöka hur män och kvinnor faktiskt agerar ändvänder sig författarna av en enkätundersökning. Författarna vänder sig även till banker i Sverige för att få en bild över hur de ser på sina kunders investeringsbeteende. Författarna finner att män är mer risktagande än kvinnor och därför investerar i produkter med högre risk som t.ex. aktier. Undersökningen visar även på att kvinnor upplever sig ha mindre kunskaper än vad män har inom investeringar. Kvinnorna lägger även mer tillit till andra när de ska göra sina investeringsval. De vänder sig oftare till banken för råd om hur de skall investera sina pengar. Författarna visar även på att män och kvinnor har olika mål i sitt sparande. Många män sparar sina pengar för att kunna leva på passiva inkomster medan kvinnor tenderar att spara för att ha en buffert. Således finner författarna att individens vilja att ta risk är en faktor som påverkar hur individen investerar sina pengar. Men även dennes egna upplevda kunskap samt målet med sparandet. Vidare visar författarna på att det finns en korrelation mellan att kvinnor väljer att investera i säkrare produkter med lägre avkastning och deras förmögenhet. Eftersom kvinnor inte tar samma risker som män i sina investeringar kan deras förmögenhet väntas bli mindre en männens.

Att veta hur man som individ bör handla och hur man egentligen gör, har alltid förbryllat forskare. Då generationer kommer och går, är det alltid en fråga i hur dessa generationer ser på saker och ting, som i vårt fall, investeringsbeteendet. Tidigare studier har påvisat hur generation X (1965-1979) och generation Y (1980-1995) bör bete sig då generationerna har olika kännetecken i beteende. Det har även forskats mycket om vilka kognitiva egenskaper hos en individ som påverkar investeringsbeteendet. Syftet med uppsatsen är att förklara om det finns någon skillnad mellan de olika generationerna, och i så fall, vad detta kan bero på. För att genomföra denna uppsats har en positivistisk forskningsfilosofi valts, i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod. Uppsatsen kunde indikera att det i helhet inte fanns någon signifikant skillnad mellan de olika generationerna vid utfrågning av de olika beteende mönstren. Dock var det diverse faktorer som det skiljde sig åt mellan generationerna som inkomstnivå, utbildningsnivå och strategi vid val av investering. Vidare kunde man antyda vilka faktorer som påverkade investeringsbeteendet, där tidspreferensen kunde förklaras, inkomst och strategiskt planerande kunde delvis förklara investeringsbeteendet. Begränsningar med uppsatsen var att respondenterna valdes slumpmässigt under en kort period, där kunskap och intresse för finansiella investeringar varierade. Enkätstudien kunde på så sätt bli oförståelig för respondenterna och resultaten missvisande som en följd av detta. Dock är forskningen kring generationsskillnader väldigt begränsad, därför kan denna uppsats vara en grund för vidare forskning inom samma område, då man kan försäkra sig med denna uppsats, just vilka områden som berörts. / Knowing how we as individuals should act and how individuals actually behave, have always puzzled scientists. While generation comes and goes, it is always a question of how these generations look and react to things, and in our case, investment behavior. Previous studies have demonstrated how Generation X (1965-1979) and Generation Y (1980-1995) should act, when these generations have different characteristics in their behavior. It has also been researched a lot about the cognitive characteristics of an individual that affect investment behavior. The purpose of this paper is to explain if there is any difference between the different generations, and if so, what it might be due. To implement this essay has a positivist research philosophy chosen, together with a deductive approach and a quantitative method. The essay could indicate that in the whole there was no significant difference between the different generations at the hearing of the different behavioral patterns. However, it was various factors that differed between the generations as income level, education level and strategy in the selection of investment. Furthermore, one could suggest what factors influenced investment behavior, where time preference could explain, capital and strategic planning could partly explain investment behavior. The limitation of this thesis was that the respondents were randomly selected and sampled for a short period of time, in places where knowledge and interest in financial investments varied. The survey study could thus be incomprehensible to the respondents and the answers misleading as a result. However, research on generational differences is very limited to date; therefore this paper can act as a basis for further research in the same area, when because of this essay, you know which areas have been analyzed.

Nyanländande Generation Y håller på att positionera sig på arbetsmarknaden och omfattas av individer födda inom intervallet 1980 – 1995. Det återfinns dessvärre ytterst lite forskning gällande generationens investeringsbeteende. Mestadels av tidigare forskning har hittills handlat om hur tidigare generationer, så som Baby Boomers och Generation X, tenderar att investera. Denna studie har därför försökt bidra till att fylla ut tomrummet i kunskapen beträffande Generation Y. Studien utreder investeringsbeteendet hos Generation Y genom att undersöka hur specifika karaktäristika påverkar deras sä̈tt att investera. Således är syftet med denna studie att kartlägga och analysera hur Generation Y:s särskilda karaktäristika påverkar deras investeringsbeteende. Tillvägagångssättet har varit att det först konstruerades en modell utifrån den redan tillgängliga forskningen, varpå uppsatsen därefter avsåg att testa validiteten och kvaliteten i våra antaganden och i den upprä̈ttade modellen. Uppsatsen utfördes med hjälp av en kvantitativ metod med positivistisk filosofi och deduktiv ansats. Undersökningsverktyget som till största grad användes för studien var en internetbaserad enkät där respondenterna fick ta del av en rad olika påståenden. Respondenterna som har deltagit i denna studie är till majoriteten bosatta i Sverige och omfattar respondenter som vid undersökningstillfället var 15 – 70 år. Denna studie indikerar slutligen att Generation Y har ett särskilt investeringsbeteende och att deras specifika sätt att investera på grundar sig i deras särskilda karaktäristika, vilket också påvisas med hjälp av ett antal statistiska modeller. Resultatet åskådliggör ytterligare att även demografiska faktorer som modersmål, kön och ålder påverkar investeringsbeteendet. Ett förslag till framtida forskning kan vara att komplettera uppsatsens kvantitativa metod med en kvalitativ metod. Detta tillvägagångssätt hade således kunnat bidra till en djupare förståelse för forskningen och ett bättre resultat och har därför varit av stort värde för uppsatsen. / The newly arriving Generation Y, that embraces the individuals born within 1980 – 1995, is on the way of positioning themselves on the labour-market. Unfortunately, there has not been done much research on the investment behavior of this generation. Mostly of previous research has been about how previous generations, the Baby Boomers and Generation X, tend to invest. This study therefore sought to help fill the gap in knowledge regarding the Generation Y. This study investigates the investment behavior of Generation Y by examining how specific characteristics affect their approach to investing. Thus, the purpose of this study was to identify and analyze how Generation Y’s specific characteristics affect their investment behavior. The approach has initially been that a model was constructed based on the already available research, whereupon the paper then aimed to test the validity and quality of our assumptions and of the established model. The essay was performed by a quantitative method with a positivistic philosophy and deductive logic. The research tool for this study was, to the biggest extent, an online survey in which a variety of claims were presented to the respondents. The respondents who participated in this study, with the majority residing in Sweden, were at the time of the study 15 – 70 years old. This study indicates that Generation Y has a particular investment behavior and that their specific way of investing is based on certain characteristics, which is also shown by the several statistical models that have been used. The result further illustrates that also demographic factors, such as native language, gender and age, has affection on the investment behavior of Generation Y. A proposal for future research might be to supplement the essay’s quantitative method with a qualitative one. This approach could possibly contribute to a deeper understanding of science and a better result, and would therefore be of great value to the essay.

Crowdfunding innebär ett insamlande av kapital från stora mängder individer, oftast med små belopp vardera, utan användandet av traditionella finansiella mellanhänder. Crowdfunding som investerings- och finansieringsalternativ växte fram efter finanskrisen 2007/2008 då det blev svårare för företagen att få finansiering från restriktiva banker. Med grund i crowdfundingmarknadens novelitet och att företagen som bedriver en crowdfundingkampanj i många fall är små och nystartade, framstår crowdfunding som en riskfylld investeringsform som medför problem för investerare. Nya investeringsbeteenden har uppmärksammats hos generationen millennials där osäkerhet råder huruvida millennials beteende och preferenser liknar tidigare generationer. Studien ämnar därav att utreda vilka problemområden som existerar vid investering i equity-crowdfunding, samt vad som påverkar millennials inför investeringsbeslutet. Studien anammar en kvalitativ metod och omfattar totalt tio intervjuer, varav sju intervjuer med millennialinvesterare (födda mellan 1980-2000) som vardera gjort minst en investering i en equity-crowdfundingkampanj, två intervjuer med yrkesverksamma private equity- managers från Swedbank och Skandia, och en intervju med Nordeas ansvarige för utveckling av Nordeas egen crowdfundingplattform. Studien resulterar i en identifiering av framstående problemområden vid equity-crowdfunding. Problemområden inkluderar ett informationsasymmetriskt underläge för investeraren som gör investeraren motvillig att investera stora belopp. Crowdfundings små investeringsbelopp påverkar mängden utförd due diligence och rationaliteten av due diligence förvrängs av flockbeteendet crowdförtroende, där investerarna förlitar sig på varandras bedömningar och i en form av fear of missing out investerar irrationellt. Millennialgenerationen premierar investeringar där en personlig koppling finns och generationen använder sig av sociala medier för att utvärdera företagen och ägarna. Adverse selection identifieras som ett konkret problem inom crowdfunding gällande equity-crowdfundingkampanjer och studien rekommenderar att lagstiftning bör fattas för att minska det informationsasymmetriska underläget. Studien bidrar med begreppsutveckling och ökad förståelse för equity-crowdfunding och dess olika problemområden, samt uppmärksammar millennialgenerationens förändrade investeringsbeteende. / Crowdfunding is a rising mass funding concept, where a large number of investors each contribute with a small amount, without using standard financial intermediaries. Crowdfunding as an investment and financing alternative started developing after the subprime crisis in 2007/2008. During this period, the economic situation was in decline and banks financing more restrictive. Due to the novel crowdfunding market and the primarily young companies that conduct crowdfunding campaigns, crowdfunding as an investing alternative is considered high risk and uncertain, and entails considerable problems for the investors. New investing behaviour has been recognized in the millennial generation and it is unclear whether they have the same behaviour and preferences as previous generations. The purpose of this study is thereby to examine which problematic areas exist when investing in equity-crowdfunding and what affects millennials investment decision. The study takes on a qualitative method by conducting a total of 10 interviews: seven interviews with millennial investors (born between 1980-2000) who have completed at least one equity-crowdfunding investment, two interviews with professional private equity- managers from Swedbank and Skandia, and one interview with Nordeas Head of Alternative Finance responsible for the development of their crowdfunding platform. The study identifies prominent problematic areas when investing in equity-crowdfunding. An information asymmetric substandard shows impact on the investors’ willingness to invest and especially to invest larger amounts. The small amount invested affects the level of performed due diligence, and wherein the rationality of due diligence is perverted by the heard behaviour crowd trust. Crowd trust is the phenomena where investors rely on each other as quality signals, and due to a fear of missing out, invest irrational. The millennial generation is shown to prefer investments where they have a personal connection with the company or product, and millennials primary source of due diligence is through social media. Adverse selection is identified as a concrete problem in equity-crowdfunding and the study proposes that legislation can reduce the information asymmetric problem. The study contributes with an increased understanding for equity-crowdfunding and its problematic areas, but also with added knowledge for the millennial generation and its investing behaviour.

Under de senaste decennierna har Venture Capital marknaden genomgått flera faser av tillväxt och tillbakagång. Fenomenet har uppmärksammats av tidigare forskning som konstaterat att externa drivkrafter är en av de bakomliggande faktorerna till volatiliteten, men där det råder en oenighet kring effekten. Denna studie undersöker hur externa drivkrafter påverkar svenska Venture Capital investeringar under perioden 2007–2021. Syftet är att analysera och förklara hur externa drivkrafter påverkar Venture Capital bolagens investeringsbeteende. Genom regressionsanalyser undersöktes hur IPO, aktiemarknaden, BNP och styrräntan påverkar totala investeringar men även investeringar i de olika faserna (sådd-, uppstart- och senare fasen). Resultaten visar att IPO är den mest betydelsefulla drivkraften som påverkar Venture Capital investeringar positivt i alla faser. Effekten blir allt större ju mognare bolaget är, eftersom eventuell exit ligger närmre i tiden. Vidare indikerar resultaten på att en positiv aktiemarknad påverkar investeringar negativt, men där signifikans endast påvisades i såddfasen. Förvånande är att både BNP och styrräntan har en icke signifikant negativ inverkan på Venture Capital investeringar. Utifrån studien går det att dra slutsatsen att externa drivkrafter har varit en bakomliggande orsak till de stora fluktuationerna i VC-investeringarna. IPO-marknaden har störst inverkan eftersom drivkraften är direkt hänförbar till investeringsprocessen. Studien är viktig för att förstå vad som driver Venture Capital investeringar och resultaten kan vara till nytta för såväl entreprenörer i behov av finansiering och politiska beslutsfattare som strävar efter att bibehålla en gynnsam investeringsmiljö. / Over the past decades, the Venture Capital market has undergone several phases of growth and decline. This phenomenon has been acknowledged by previous researchers who have identified external drivers as an underlying factor of volatility, although the results differ. This study examines how external determinants influence the Swedish Venture Capital investments during the period 2007-2021. The aim is to analyze and explain how external determinants drive Venture Capital investments. Regression models were conducted to investigate how IPO, Stock market, GDP, and Interest rate affect both total investments and investments in different stages (seed, startup, and later stages). The results show that IPO is the strongest driver, positively affecting Venture Capital investments in all stages. The impact becomes greater as the company matures, since a potential exit is closer in time. Furthermore, the results indicate that a positive stock market has a negative impact on investments, although significance was only observed in the seed stage. Surprisingly, GDP and interest rate have a non-significant negative impact on Venture Capital investments. It can be concluded from this study that external determinants have been an underlaying cause of the fluctuations in Venture Capital investments. The IPO market has the greatest impact since it is directly related to the investment process. This study is important for understanding the drivers of Venture Capital investment, where the results can be useful for both entrepreneurs in need of financing and policymakers aiming to maintain a favorable investment environment.