<p>Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår. Undersökningen genomfördes genom att insamla data från börs- och branschindex från ländernas börser för perioden 1996-2006 och analysera genomsnittlig risk, avkastning och korrelation på dessa. Vi kan visa att även om korrelationen ökat finns det idag goda möjligheter till diversifiering mellan de nordiska länderna, en svensk aktiesparare bör placera en betydande andel av sitt aktiekapital i danska, finska och norska bolag.</p><p>Inom portföljteorin ses det som en självklarhet att samtliga investerare, och däribland aktiesparare, tar vara dessa på möjligheter och därmed alltid håller en portfölj med maximal avkastning till minimal risk. Antagandet är, milt uttryckt, inte självklart och detta undersöks också som en andra frågeställning. Efter att ha intervjuat två aktiemäklare, en privatekonomisk rådgivare och en framstående privatekonom, vilka dagligen jobbar med att rådgiva eller kommentera svenska aktiesparare, kan vi visa att portföljteorins antagande generellt inte stämmer bland svenska aktiesparare. Bland annat tas besluten hellre baserat på aktiespararens kunskaper om bolaget, vilket i stor utsträckning avgörs av bolagets utrymme i media. Att köpa aktier i utländska bolag hindras dessutom av att det är betydligt krångligare att genomföra dessa affärer. Sedan oktober i år (2006) finns det indikationer på att medias fokus förflyttas till att i större utsträckning täcka även nordiska bolag i och med att en gemensam nordisk lista införts. Dessutom bidrar konkurrens från nätmäklare, exempelvis Avanza, till att de stora bankerna just nu satsar på att förbättra sina internetbanker, vilket i framtiden borde förenkla förfarandet att handla utländska aktier.</p>

Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår. Undersökningen genomfördes genom att insamla data från börs- och branschindex från ländernas börser för perioden 1996-2006 och analysera genomsnittlig risk, avkastning och korrelation på dessa. Vi kan visa att även om korrelationen ökat finns det idag goda möjligheter till diversifiering mellan de nordiska länderna, en svensk aktiesparare bör placera en betydande andel av sitt aktiekapital i danska, finska och norska bolag. Inom portföljteorin ses det som en självklarhet att samtliga investerare, och däribland aktiesparare, tar vara dessa på möjligheter och därmed alltid håller en portfölj med maximal avkastning till minimal risk. Antagandet är, milt uttryckt, inte självklart och detta undersöks också som en andra frågeställning. Efter att ha intervjuat två aktiemäklare, en privatekonomisk rådgivare och en framstående privatekonom, vilka dagligen jobbar med att rådgiva eller kommentera svenska aktiesparare, kan vi visa att portföljteorins antagande generellt inte stämmer bland svenska aktiesparare. Bland annat tas besluten hellre baserat på aktiespararens kunskaper om bolaget, vilket i stor utsträckning avgörs av bolagets utrymme i media. Att köpa aktier i utländska bolag hindras dessutom av att det är betydligt krångligare att genomföra dessa affärer. Sedan oktober i år (2006) finns det indikationer på att medias fokus förflyttas till att i större utsträckning täcka även nordiska bolag i och med att en gemensam nordisk lista införts. Dessutom bidrar konkurrens från nätmäklare, exempelvis Avanza, till att de stora bankerna just nu satsar på att förbättra sina internetbanker, vilket i framtiden borde förenkla förfarandet att handla utländska aktier.

To address the issues of climate change and reduce the emissions released into the atmosphere, society and companies, including the financial markets, need to adjust how they act and conduct business. The financial markets are vital in the transition towards a more sustainable society and stock exchanges are a central actor to enhance green finance, enabling green securities to be traded. For stock exchange companies to stand tall and encourage a green transition, they need to be aware of their own internal environmental impact. As society is changing to become more serviceoriented, so is stock exchanges. A part of enabling servitization is the usage of cloud services which not only enable companies to focus more on their core business, it also has the potential to reduce companies’ environmental footprint. This study examines the environmental impact of a stock exchange company and how it can be reduced by transitioning to cloud computing. The study uses Nasdaq as a case company and examines environmental performance data from major stock exchanges worldwide. The study furthermore uses the Multi-Level Perspective (MLP) to understand what enables and disables a cloud transition for stock exchanges. This study concludes that the main environmental impact of a stock exchange is Business Travel, electricity and heat for Office Buildings and Data Centres, although the order of these varies throughout the industry. Further, it is concluded that a stock exchange can reduce its environmental footprint by transitioning to cloud computing, in the best-case scenario, emissions are reduced with 10 percent and electricity usage reduced with almost 30 percent of the total usage. However, the impact of a transition is dependent on the rate of renewable energy used for the data centre. The study finds that a cloud transition includes enablers and disablers on all three levels on the MLP and it will most likely be incremental innovations together with a business model shift and technical traits of cloud that will enable and open the window of opportunity for a regime shift. It is concluded that technology or IT-security of cloud computing is not hindering a cloud transition, rather it is organizational culture, assumptions, financial lock-ins, and landscape protectionism that are disablers for a transition. To overcome those, and reduce the environmental footprint, stock exchanges need to work together with cloud providers to create use cases that are in line with the regulatory and financial requirements of a stock exchange. / För att hantera klimatförändringar och reducera utsläppen i atmosfären måste samhället och företag, inklusive de finansiella marknaderna anpassa hur de agerar och bedriver verksamhet. De finansiella marknaderna är vitala för övergången till ett mer hållbart samhälle och börser är en central aktör för att utveckla grön finans och möjliggöra handel av gröna värdepapper. Om börsbolag ska stå rakryggade och uppmuntra till en grön övergång måste de vara medvetna om deras egen interna miljöpåverkan. I takt med att samhället förändras till att bli mer serviceinriktat, förändras också börserna. En faktor för att möjliggöra servitisering är användningen av molntjänster, som inte bara möjliggör mer fokus på kärnverksamhet utan har också potential att minska företags miljöpåverkan. Denna studie undersöker miljöeffekterna av ett börsföretag och hur det kan minskas genom en övergång till molntjänster. Studien använder Nasdaq som ett caseföretag samt undersöker data om miljöpåverkan från de stora börserna världen över. Vidare, för att förstå vad som möjliggör och förhindrar en molnövergång för börser använder studien Multi-Level Perspective (MLP). De viktigaste resultaten från denna studie är att den största miljöpåverkan av en börs är affärsresor, el och värme för kontorsbyggnader samt datacenter, dock varierar ordningen på dessa mellan börser. Studien konkluderar att en börs kan minska deras miljöpåverkan genom att övergå till molntjänster, i bästa fall kan molntjänster minska utsläppen med 10 procent och minska elanvändningen med nästan 30 procent av den totala användningen. Effekterna av en övergång är dock mycket beroende av andelen förnybar energi som användas av de olika datacentren. Studien konstaterar flertalet faktorer på alla tre nivåer av MLP som både möjliggör och förhindrar en molnövergång. Det kommer sannolikt vara inkrementellinnovation tillsammans med affärsmodellsförändringar och tekniska egenskaper för molntjänster som möjliggör och öppnar fönstret till regimskifte. Studien konkluderar att det inte är tekniken eller IT-säkerheten för molntjänster som förhindrar en molnövergång utan det är organisationskulturen, förutfattade meningar, ekonomiska inlåsningar och landskapsprotektionism som förhindrar en molnövergång. För att övervinna dessa och minska miljöpåverkan måste börserna samarbeta med molntjänsteleverantörer för att skapa use cases som är i linje med lagstiftningen och de finansiella kraven på en börs.