No description available.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

No description available.

<p>Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår. Undersökningen genomfördes genom att insamla data från börs- och branschindex från ländernas börser för perioden 1996-2006 och analysera genomsnittlig risk, avkastning och korrelation på dessa. Vi kan visa att även om korrelationen ökat finns det idag goda möjligheter till diversifiering mellan de nordiska länderna, en svensk aktiesparare bör placera en betydande andel av sitt aktiekapital i danska, finska och norska bolag.</p><p>Inom portföljteorin ses det som en självklarhet att samtliga investerare, och däribland aktiesparare, tar vara dessa på möjligheter och därmed alltid håller en portfölj med maximal avkastning till minimal risk. Antagandet är, milt uttryckt, inte självklart och detta undersöks också som en andra frågeställning. Efter att ha intervjuat två aktiemäklare, en privatekonomisk rådgivare och en framstående privatekonom, vilka dagligen jobbar med att rådgiva eller kommentera svenska aktiesparare, kan vi visa att portföljteorins antagande generellt inte stämmer bland svenska aktiesparare. Bland annat tas besluten hellre baserat på aktiespararens kunskaper om bolaget, vilket i stor utsträckning avgörs av bolagets utrymme i media. Att köpa aktier i utländska bolag hindras dessutom av att det är betydligt krångligare att genomföra dessa affärer. Sedan oktober i år (2006) finns det indikationer på att medias fokus förflyttas till att i större utsträckning täcka även nordiska bolag i och med att en gemensam nordisk lista införts. Dessutom bidrar konkurrens från nätmäklare, exempelvis Avanza, till att de stora bankerna just nu satsar på att förbättra sina internetbanker, vilket i framtiden borde förenkla förfarandet att handla utländska aktier.</p>

Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår. Undersökningen genomfördes genom att insamla data från börs- och branschindex från ländernas börser för perioden 1996-2006 och analysera genomsnittlig risk, avkastning och korrelation på dessa. Vi kan visa att även om korrelationen ökat finns det idag goda möjligheter till diversifiering mellan de nordiska länderna, en svensk aktiesparare bör placera en betydande andel av sitt aktiekapital i danska, finska och norska bolag. Inom portföljteorin ses det som en självklarhet att samtliga investerare, och däribland aktiesparare, tar vara dessa på möjligheter och därmed alltid håller en portfölj med maximal avkastning till minimal risk. Antagandet är, milt uttryckt, inte självklart och detta undersöks också som en andra frågeställning. Efter att ha intervjuat två aktiemäklare, en privatekonomisk rådgivare och en framstående privatekonom, vilka dagligen jobbar med att rådgiva eller kommentera svenska aktiesparare, kan vi visa att portföljteorins antagande generellt inte stämmer bland svenska aktiesparare. Bland annat tas besluten hellre baserat på aktiespararens kunskaper om bolaget, vilket i stor utsträckning avgörs av bolagets utrymme i media. Att köpa aktier i utländska bolag hindras dessutom av att det är betydligt krångligare att genomföra dessa affärer. Sedan oktober i år (2006) finns det indikationer på att medias fokus förflyttas till att i större utsträckning täcka även nordiska bolag i och med att en gemensam nordisk lista införts. Dessutom bidrar konkurrens från nätmäklare, exempelvis Avanza, till att de stora bankerna just nu satsar på att förbättra sina internetbanker, vilket i framtiden borde förenkla förfarandet att handla utländska aktier.

Diss. (sammanfattning)--Göteborg : Göteborgs universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.