Purpose: The purpose of this thesis is to develop an understanding for how risk, return and ethicalaspects affect the decision to invest in an ethical fund. Specifically is the aim of the thesis todevelop a perception if socio-demographical differences regarding gender, age and education canexplain the propensity to invest in ethical funds. Method: A survey consisting of 90 respondents. Conclusion: The thesis finding show support for the claim that women see the ethical aspect inrelation to the return for investment in an ethical fund as more important than men do. This canfurther explain the propensity for women to invest more in ethical funds than men. The thesisdoesn’t find any support for the claim that women and men, younger and older value low risk, forthe decision to invest in an ethical fund, differently. This goes against previous research within thefield of mutual fund and indicates that the investment behavior between ethical funds and regularfunds differ. The thesis did not find any support for the claim that higher educated people see theethical aspect in relation to the return as more important than people with lower education. / Syfte: Studien syfte är att utveckla en förståelse för hur risk, avkastning och etiskt inslag påverkarvid beslutet som leder till investering i en etisk fond. Specifikt syftar uppsatsen till att utvecklauppfattning kring om socio-demografiska skillnader avseende kön, ålder och utbildning, finns somförklaring i benägenheten att investera i etiska fonder. Metod: Vi har gjort enkätundersökningar på 90 respondenter Slutsats: Uppsatsen finner stöd för att kvinnor ser den etiska aspekten i relation till avkastningenvid investering i en etisk fond som viktigare än vad män gör. Detta kan förklara varför kvinnorockså är mer benägna än män att investera i en etisk fond. Uppsatsen finner inget stöd för attkvinnor och män, yngre och äldre värderar låg risk vid investering i en etisk fond olika. Dettamotsäger tidigare forskning inom investeringsbeteende för fonder generellt sett vilket indikerar attinvesteringsbeteende för vanliga fonder och etiska fonder skiljer sig åt. Uppsatsen finner helleringet stöd för att högre utbildade ser den etiska aspekten som viktigare än avkastning vidinvestering i en etisk fond.

Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit fram som resultat av en ökad medvetenhet för etik- och miljöfrågor i samhället. I takt med denna utveckling har ansvarsfulla investeringar blivit ett självklart inslag i nästan all fondförvaltning. Fondbolag bestämmer själva vilka placeringskriterier som investeringar måste uppfylla för att ingå i deras etiska och hållbara fonder. Detta skapar förvirrande förutsättningar för privatspararen som vill investera ansvarsfullt. Denna studie har utifrån en kartläggning av Premiepensionens miljö- och etikmärkta fonder studerat hur investeringsstrategier ser ut hos dessa fonder och varför, samt vilka kriterier som måste uppfyllas. Detta har kompletterats med intervjuer med representanter från fem olika institutioner som verkar på fondmarknaden. Det teoretiska ramverket för denna studie utgörs av en analysmodell av tre olika investeringsstrategier; negativ screening, positiv screening samt aktiv påverkan. Utöver detta används även legitimitetsteorin; teorin om att företag agerar för att erhålla ett slags erkännande från sina intressenter. Resultatet visar att negativ screening förekommer i störst utsträckning, följt av aktiv påverkan och sist positiv screening. Trots att negativ screening kritiseras av de som är väl insatta i branschen för att vara kontraproduktiv är den ändå mest populär. Avgörande kriterier varierar mellan strategier, men miljö- och socialt ansvar utmärker sig som viktiga bedömningsgrunder. Detta antas vara ett resultat av de ökade kraven som ställs från omvärlden. Resultatet visar att fondbolag är benägna att välja den strategi som utlovar mest legitimitet samt är mest kostnadseffektiv.