<p>Att skapa kausalitet är ett arbete som genom en kvantitativ undersökning granskar hur utbredd kausal vidskepelse är bland ungdomar och vilken syn de har på vidskeplighet som begrepp. Arbetet visar upp hur vanligt förekommande kausal vidskeplighet är i tonåren och hur denna vidskepelse kan vara utformad. Studien visar hur övervärldsligt tänkande kan ta form utanför de etablerade religionerna och uppsatsen bygger mycket på elevsvar kring skillnader och likheter mellan vidskepelse och religion, och hur man associerar begreppet vidskepelse. Vidskeplighet som term jämförs med begreppet tvångssyndrom och likheterna dessa emellan visas upp. Resultatet visar upp att kausal vidskeplighet förekommer i vid grad, en majoritet av ungdomarna som deltog i studien sade sig ha vissa vidskepelser. Då kausal vidskeplighet är ett begrepp som sällan undersöks fyller undersökningen upp en del av behovet av studier kring denna företeelse.</p>

Att skapa kausalitet är ett arbete som genom en kvantitativ undersökning granskar hur utbredd kausal vidskepelse är bland ungdomar och vilken syn de har på vidskeplighet som begrepp. Arbetet visar upp hur vanligt förekommande kausal vidskeplighet är i tonåren och hur denna vidskepelse kan vara utformad. Studien visar hur övervärldsligt tänkande kan ta form utanför de etablerade religionerna och uppsatsen bygger mycket på elevsvar kring skillnader och likheter mellan vidskepelse och religion, och hur man associerar begreppet vidskepelse. Vidskeplighet som term jämförs med begreppet tvångssyndrom och likheterna dessa emellan visas upp. Resultatet visar upp att kausal vidskeplighet förekommer i vid grad, en majoritet av ungdomarna som deltog i studien sade sig ha vissa vidskepelser. Då kausal vidskeplighet är ett begrepp som sällan undersöks fyller undersökningen upp en del av behovet av studier kring denna företeelse.

Investors have been shown to be driven by emotional and psychological factors. This contradicts classical financial theories, for example the Efficient Market hypothesis which states that all investors act rationally. Behavioural Finance is an area of study which describes various psychological factors which may result in irrational investor behaviour. The primary question of the study is: which factors do operating people in the financial sector consider themselves to be influenced by? The purpose of this study is to investigate the factors which affect the process of creating forecasts or making financial decisions. The study examines in addition if there is a correlation between length of investor experience and overconfidence in forecasting accuracy and investment decision making. The study includes both quantitative and qualitative analysis. The study has a basis of survey data which has been supplemented with interviews to obtain further explanation of the results. The result showed that the factors being studied had varying degrees of influence on forecasting accuracy and investment decision making. It was further found through the survey undertaken that there is a moderate correlation between length of investor experience and overconfidence. This correlation was contradicted however by interview data, in which all interview participants proposed that overconfidence decreases the more experienced an investor or analyst is. It was argued by interviewees that increased experience affords an individual more realistic insight into their own abilities. / Investerare har påvisats drivas av emotionella och psykologiska faktorer vilket motsäger klassiska finansiella teorier som den Effektiva Marknadshypotesen vilket menar att alla investerare agerar rationellt. Finansiell Psykologi är således ett område som beskriver olika psykologiska faktorer som resulterar i att investerare agerar irrationellt. Tidigare forskning har visat att olika faktorer har påverkan inom finansbranschen och för att undersöka detta på den svenska marknaden skapades denna problemformulering: Vilka faktorer anser sig verksamma inom finansbranschen påverkas av? Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som bland annat påverkar processen att skapa aktieprognoser eller fatta finansiella beslut. Därtill ska det undersökas om det finns korrelation mellan antal år som verksam och Övertro på egna förmågan att göra korrekta prognoser eller fatta finansiella beslut. Studien innefattar en metodtriangulering vilket innebär att det både skett tillämpning av en kvantitativ och kvalitativ metod. Studien har haft en utgångspunkt i en surveyundersökning som genomfört för att sedan kompletterats med intervjuer för att få vidare förklaring till de resultat som undersökningen gav samt ge ytterligare synvinklar och kommentarer kring ämnet. Resultatet visade att de undersökta faktorerna i olika hög grad har påverkan. Det visade sig även via surveyundersökningen att det fanns ett moderat samband mellan antal år som verksam och Övertro. Samtliga intervjuade personer hade däremot en motsägande åsikt, de ansåg att Övertro minskar med antal år som verksam och hävdade att den erfarenhet man får på vägen får en som individ att bli mer realistiskt kring sin egen förmåga.

Problembakgrund &amp; problemdiskussion: I dagens informationssamhälle finns det oändligt med möjligheter att nå information. Dels genom traditionell media i form av papperstidningar, men också genom webbaserade plattformar i mobiltelefonen, surfplattan och datorn. För investerare innebär detta att de dagligen möts av information om företag de äger och har ett intresse för. En stor del av den information som publiceras innehåller inte något fundamentalt värde. Enligt teori om en effektiv marknad och rationella investerare påverkas investerare inte av denna information. Inom beteendevetenskapen är detta däremot fullt tänkbart. Med en beteendevetenskaplig utgångspunkt önskar vi därmed undersöka om synligheten av bolagsnamnen i press påverkar likviditeten i deras aktier. Problemformulering: Påverkar synligheten av företagsnamnet i press, och i så fall hur, likviditeten i aktierna för bolagen listade på First North? Syfte: Huvudsyftet med studien är att utreda om handelsvolymen i aktierna för bolagen listade på First North påverkas av att bolagsnamnet syns i pressen. Om vi finner ett samband i huvudsyftet vill vi även som delsyfte undersöka om påverkan skiljer sig mellan tryckt och webbaserad press. Teori: Studien inkluderar teorin om den effektiva marknaden, bounded rationality samt behavioral finance teorier om övertro, social påverkan och flockbeteende, representativitet och familjaritet. Bounded rationality diskuterar människors verkliga beslutsfattande kontra de finansiella teoriernas uppfattning om effektiva marknader och rationella individer. Behavioral finance avser förklara investerarnas beteende. Grundtanken i teorin om övertro är att det finns investerare som överskattar sin egen förmåga. Social påverkan och flockbeteende är teorier om hur investerares beslut kan påverkas av omgivningen. Representativitet och familjaritet beskriver hur investerare tar investeringsbeslut utifrån sin känsla eller koppling till företaget. Metod: I utförandet av studien har en kvantitativ metod och deduktiv ansats använts. Vår studerade marknad är First North under åren 2011-2013. Urvalspopulationen består av 15 bolag listade på den svenska delen av denna. För dessa har vi samlat in data för antalet omnämnanden i tryckt och webbaserad press för årens alla dagar och finansiell information för samtliga 753 handelsdagar. Empiri/analys: Resultatet av undersökningen visar att handelsvolymen ökar vid ytterligare ett omnämnande av bolagen i den webbaserade pressen. Efter att ha inkluderat kontrollvariabler för bolagsstorlek, fundamentala nyheter, marknadssentiment med flera anser vi att ett orsakssamband styrkts. Studien visar att likviditeten i aktierna höjs vid ökad synlighet i webbaserad press. Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det finns investerare på First North vars beslutsprocess är betydligt mer invecklad än vad som antas i teori om effektiva marknader och rationella investerare. Investerarnas beteenden kan bättre förklaras av teorier inom behavioral finance. Slutsats: Vi anser att vi besvarat vår problemformulering och uppfyllt studiens syften. Studien har visat att likviditeten i aktierna för bolagen listade på First North påverkas av synlighet i webbaserad press.

Bakgrund: Genom åren har kreditutvecklingen varit omfattande och påskyndat individens handlingsmönster, där man i större utsträckning först konsumerar och därefter betalar. Enligt Statistiska Centralbyrån och Sveriges Riksbank visas en återkommande trend av ökad utlåning samt ökad användning av kreditkort. På senare år har därför forskning kring ekonomisk kunskap blivit allt med aktuellt då avgörandet i valet att konsumera, spara eller investera handlar om att individen måste vara finansiellt medveten. Syfte: Studien ämnar undersöka huruvida en individs ekonomiska förståelse och personlighet påverkar dennes finansiella beteende på den svenska kreditkortsmarknaden. Teori: De teorier och modeller som har tillämpats är finansiellt beteende, kognitiv dissonans och livscykelhypotesen. Metod: Studien har bedrivit en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Insamlad empiri har sitt ursprung från en enkätundersökning, utformad efter undersökningens syfte. Slutsats: Studien påvisar att den ekonomiska kunskapen är bristfällig hos de undersökta kreditkortsinnehavarna, där den genomsnittliga kunskapen visade på 1,43 rätt av fyra. Andra resultat som även går att tyda från studien är att majoriteten av respondenterna hade en övertropå sig själv, det vill säga att deras objektiva ekonomiska kunskap inte överensstämmer meddess subjektiva. Samtidigt går det att identifiera att ålder var den faktor som påverkar respondenternas kreditkortsanvändning i störst utsträckning i jämförelse med dess civilstånd och om de hade hemmavarande barn eller inte. Studiens empiri påvisade dessutom att variabeln självkontroll var statistiskt signifikant med den ekonomiska kunskapen, medan självkänslan inte var korrelerad på en statistisk nivå. Avslutningsvis uppvisar respondenterna en bra självkontroll, där dess handlingar överensstämmer med dess attityder.

Bakgrund: Sedan den första kryptotillgången lanserades 2008 har marknaden uppvisat en påfallande tillväxt och under 2017 hade priset på Bitcoin haft en genomsnittlig årlig tillväxt på 1 300%. I takt med att intresset för kryptotillgångar ökat har även allmänintresset tilltagit och många experter har lyft en viss oro huruvida investerare är medvetna om de risker som härrör kring handeln med kryptotillgångar. Kombinationen av den höga risken som kryptoinvestering medför, de beteendefinansiella faktorernas existens samt relevansen av finansiell bildning vid investering gör denna kombination väsentlig att studera för att bättre förstå marknadens kontext. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska kryptoinvesterares kännedom om kognitiva bias, deras finansiella bildning, perspektiv på risk och motivationer till sitt innehav för att bidra med helhetsbild av kryptoinvesterarens tankegångar. Metod: Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data. Slutsats: Tre investeringsprofiler har identifierats som motiverar sina innehav i kryptotillgångar baserat på tre olika faktorer. Respondenternas förhållande till risk, kännedom och fallenhet för kognitiva bias samt nivå av finansiell bildning ligger delvis i linje tidigare forskning, samtidigt tyder vissa resonemang på motsättningar.

Studien undersöker berättandet om övertron och hur, ofta vardagliga, händelser tillskrivs det övernaturliga. Genom narrativanalys med framför allt Labovs modell och jämförelser tillfolktron söks förståelse för memoratens framställning och poänger. Uppsatsen söker svar på hur berättare av självupplevda händelser framställer en händelse som övernaturlig, hur berättaren försäkrar publiken om sin tolkning, samt vad det är som gör händelsen värd att berätta. För att närma sig detta så har ett skriftligt material samlats in där frågelistan Det oförklarliga (NM237) utgör det huvudsakliga materialet med viss komplettering från socialamedier. Undersökningen har visat på hur övertrosframställningar ofta är beroende på tidigare associationer och intressen, att det som tillskrivs det övernaturliga ofta är av en oförklarlig eller allvarsam karaktär samt att berättandet kan förstås både som en form av kommunikation och en bearbetning av skeenden som annars är obegripliga för berättaren.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att det finns en signifikant könsskillnad gällande finansiellt risktagande, där kvinnor generellt sett har visat sig vara mindre risktagande än män. Dessutom visar teorier att en investerares risktagande bland annat varierar beroende på dennes tidigare erfarenheter samt en mängd olika karaktärsdrag. Samtidigt har tidigare studier funnit samband mellan olika variabler, så som finansiell förmåga samt övertro på sin egen förmåga, och nivå av risktagande. Idag äger kvinnor bara en tredjedel av hushållens totala aktier i Sverige men enligt Nordnets försäljningssiffror från januari 2017 har antalet kvinnliga aktieägare ökat i en snabbare takt än antalet manliga aktieägare under samma period, vilket vittnar om ett ökat kvinnligt intresse för investeringar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns något samband mellan faktorerna bakgrund, finansiell förmåga, övertro samt investeringsvana och kvinnors riskprofiler vid investeringsbeslut av finansiell karaktär. Vidare ämnar studien analysera den erhållna empirin i relation till tidigare studier inom området, för att öka förståelsen för vad som styr kvinnligt risktagande. Genomförande: Studien genomfördes via en kvantitativ forskningsmetod, där empirisk data samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av totalt 487 kvinnor. Insamlad data analyserades via en multipel regressionsanalys i SPSS, varpå utfallet jämfördes med tidigare forskning. Slutsats: Studiens resultat visade att civilstånd, övertro, investeringsvana och finansiell förmåga har en signifikant inverkan på vilken riskprofil en kvinnlig investerare har. De tre förstnämnda förhåller sig positivt till risktagande, där en ökning i variablerna leder till ett större risktagande. Utfallet visade däremot att en ökning i finansiell förmåga leder till ett lägre risktagande, vilket gick emot tidigare forskning. Studien har således genererat både empiriskt stöd inom området och nytt bidrag kring vad som styr kvinnligt risktagande. / Background: Previous studies, within the field of behavioural finance and women ́s risk- taking, have all recognized the gender difference when evaluating risk in financial decision- making. In general, women investors tend to be more risk-averse than men, and gender differences seem to be influenced by many aspects and investor-characteristics. Earlier studies have validated the correlation between risk-taking and financial literacy and over- confidence. According to statistical data from Nordnet (2017), the number of women stock- market participants have grown in a faster pace compared to male investors, under the same period. This states that interest for investing have become a popular theme among women. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether the factors background, financial literacy, over-confidence and investing experience can explain the risk profile of a woman financial investor. Based on the empirical results, the authors intended to analyze the output in relation to reference studies, in order to deepen the understanding and knowledge of which factors influence women ́s risk-taking in financial decision-making. Completion: The study was conducted by a quantitative method, where the empirical data was collected through a survey with a total of 487 respondents. The data was then analysed in the statistical program SPSS, using a multiple regression analysis, upon which the results were compared to previous studies. Conclusion: The results of the study disclosed that the variables of civil status, over- confidence, investing experience and financial literacy all validated a significant correlation with the risk profile of a female investor. Based on the statistical outcome, civil status, over- confidence and investing experience, demonstrated a positive correlation with the women ́s risk profile. Contrariwise, the output of financial literacy revealed a negative correlation, in which a high financial literacy determines a lower risk-taking. The empirical results can support earlier reference studies, in addition to a contribution of what influence women ́s risk profile in financial decision-making.

Background: For the past 30 years, the neoclassical finance has been questioned bybehavioural finance. The main difference is behavioural finance ́s ability to explain a behaviour that deviate from rationality. One of the major biases within behavioural finance is overconfidence. Overconfident behaviour describes an investor with too strong belief in their own ability. This bias is not well-examined within behavioural finance in Sweden. The consequences of overconfidence are the investor ́s overvaluation skills which in turn leads to unnecessary risk-taking, excessive trading and economic losses. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate if the overconfident bias exists among Swedish private investors. A study if the demographic factors; gender, age, marital status, education, and experience effect the level of overconfident behaviour. Further, an investigation to identify industries overconfident investors prefer or despise. Method: Our study use a deductive approach with a quantitative research. From the basis of previous studies, five hypotheses explaining a relation between demographic factors and overconfidence have been formulated. The data is collected through an online survey, published in finance forums between 2020-03-10 to 2020-03-22 which gave 233 participants. A binary logistic model was performed in STATA to examine if the hypothesis should be rejected or not. Conclusion: The findings from our study show presence of overconfidence among Swedish private investors. Statistically significant results confirm that gender, age, education, and experience have an impact on overconfident behaviour. Men are more overconfident than women, younger investors act more overconfident, higher education increase overconfidence, and more experienced investors are more overconfident.

Purpose: The purpose of the study is to examine how psychological factors affect shareholders and investors, and see which gender differences there are in their investment decisions. Method: The survey was based on a quantitative method with elements of qualitative aspects in form of a questionnaire. The questionnaire were answered by investors and shareholders at various websites for stock investor. The survey consisted of a total of 13 questions with both open and closed answers. Theory: The survey focused on four elements within behavioral finance. These factors are overconfidence, herd behavior, anchoring and familiarity bias. The efficient market hypothesis suggests full rationality which is the opposite of what behavioral finance advocates. Conclusion: Psychological factors affect investors and shareholders in their investment decisions. More men than women considered themselves to be better than average which indicates that they have a stronger overconfidence. In terms of herd behavior the respondents did not show that they follow the group when they have their own information, however, the opposite appeared when they had imperfect information. Women were affected by herd behavior more than men were. Women were affected more than men regarding familiarity bias. Anchoring also proved that the factor had an influence on the respondents but it was not a major difference between men and women.