Nasdaq OMX Stockholms stadigvarande positiva utveckling kan resultera i ett dyrare, mindre attraktivt, aktiepris och förorsaka beslut om att genomföra en aktiesplit. I den här uppsatsen undersöks, genom en eventstudie, om annonsering och genomförande av aktiesplit ger upphov till överavkastning för bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2004- 2014. I följande eventstudie har bolag kategoriserats efter börsvärde för att åskådliggöra om det föreligger skillnader i överavkastning beroende på bolagsstorlek. Vidare har vinst per aktie efter genomförd aktiesplit och förändring i handelsvolym använts som förklarande variabler till överavkastning. Resultatet visar att överavkastning sker för småbolag vid annonsering av aktiesplit och för det totala antalet bolag vid genomförande av aktiesplit, där även en tilltagen handelsvolym observerats.

Den 1 augusti 2012 infördes en skatt på finansiella transaktioner i Frankrike. Detta är ett av många exempel, nuvarande och i planeringsstadiet, på fenomenet där ekonomiska marknader beläggs med skatt. Hur detta påverkar marknaden är vad denna uppsats ämnar studera då tidigare teori och empiri pekar åt olika håll. För att uppnå detta syfte undersöks hur likviditeten och volatiliteten påverkades i anslutning till skattens införande i Frankrike. Likviditeten uppskattas genom spreaden samt handelsvolymen. Hypotesprövning samt poolad regression utförs för att utröna effekten och fynden indikerar på en minskning i likviditet associerad med skattens införande. Volatiliteten förblir opåverkad av införandet vilket går emot vad både förespråkare och motståndare till skatten påstår.

Samspelet mellan externredovisningen och aktiemarknaden är ett väldokumenterat forskningsområde där en frekvent genomförd studie är att undersöka om vilka rapporter som har ett informationsinnehåll för investerare. En rapport som argumenteras ha ett lågt informationsinnehåll för investerare är årsredovisningen, då den redovisar föregående års finansiella information. Denna studie undersöker därför om årsredovisningen har ett informationsinnehåll för investerare eller om den obemärkt passerar förbi. För att undersöka om det finns ett informationsinnehåll i årsredovisningen genomförs en eventstudie med avseende på abnormal handelsvolym vid tillfället då årsredovisningen publiceras. Undersökningen bygger på data från Small Cap, Mid Cap och Large Cap Stockholm och berör perioden 2014–2018. Studien testar även om det föreligger ett samband mellan bolagets storlek och informationsinnehåll i årsredovisningen. Resultaten från studien visar, trots tidigare forskning, att årsredovisningen har ett informationsinnehåll för investerare. Däremot visar resultaten inget samband mellan informationsinnehåll i årsredovisningen och bolagets storlek.

Studien undersöker hur informationsinnehåll i svenska kvartalsrapporter påverkas av företagsstorlek. Informationsinnehåll mäts genom att undersöka abnormal handelsvolym vid publicering av kvartalsrapporter, med hjälp av en eventstudie. Undersökningen bygger på kvartalsrapporter från bolag noterade på Nasdaq Stockholm under 2017. För att pröva om det uppstår abnormal handelsvolym vid publicering av kvartalsrapporter genomförs ett T-test. Därefter görs en regressionsanalys för att mäta sambandet mellan abnormal handelsvolym och företagsstorlek. Studiens resultat visar att abnormal handelsvolym uppstår vid kvartalsrapportering och att denna är negativt korrelerad med företagsstorlek. Utifrån resultaten dras slutsatsen att svenska kvartalsrapporter innehåller värderelevant information samt att informationsinnehållet är negativt korrelerat med företagsstorlek.

Bakgrund och problemformulering: Inom finansmarknaden är offentliggörandet av kvartalsrapporter en av få event vars tidpunkt kan säkerställas. I enlighet med tidigare forskning brukar perioden kring offentliggörandet leda till olika typer av marknadsreaktioner. Till exempel en positiv utveckling av aktiepris och handelsvolym inför offentliggörandet av kvartalsrapporten. Däremot har en konsensus kring detta påstående inte kunnat uppnås. Syfte: Syftet med denna studie var att analysera om det föreligger ett samband mellan handelsvolym och aktiepris perioden innan och efter offentliggörandet av kvartalsrapporter. Analysen grundar sig på de tio bolag med störst marknadsvärde på OMXS30 åren 2014 - 2019.  Metod: Studien grundade sig på en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Tre hypoteser härleddes från teorier som effektiva marknadshypotesen, attention grabbing-hypotesen och tidigare empiriska studier inom forskningsområdet. Hypotesprövningen testades med hjälp av regressionsanalyser av observationsperioden 20 dagar innan och efter offentliggörandet av kvartalsrapporten. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att det genomsnittliga aktiepriset stiger under hela observationsperioden. Vidare har ett positivt signifikant samband mellan volymer och pris kunnat konstaterats före offentliggörandet av kvartalsrapporter. Perioden efter offentliggörandet visade ett negativt signifikant samband mellan variablerna då aktiepriset fortsatte stiga trots den sjunkande handelsvolymen. / Background and problem discussion: Earning announcements is one of the few events whose timing can be secured in the financial markets. According to previous research, the period around announcements usually leads to different types of market reactions. For instance, a positive trend of share prices and volumes prior to this event. However, a consensus regarding the trait of these market reactions has not been reached. Purpose: The purpose of this study is to analyze whether there is a correlation between trading volumes and share prices during the period before and after the publication of quarterly reports. The analysis is based on the ten firms with the largest market value of Stockholm OMXS30 during the period 2014 - 2019. Method: This study was based on a quantitative research method with a deductive approach. Three hypotheses were derived from theories such as the effective market hypothesis, the attention-grabbing hypothesis, and previous empirical studies in the same field of research. These hypotheses were assessed with regression analyses regarding the period of 20 days before and 20 after earnings announcements. Results and conclusions: The results show that the average share price rises throughout the observation period. In this study, a positively significant correlation between volume and price has been established before the publication of quarterly reports. The period after publication showed a negative significant correlation between the variables. Thus, the share price continued to rise despite the declining trading volumes.

Företags hållbarhetsprestation har över åren fått en allt större roll på marknaden och hållbarhetsrapportering är idag lagstadgat för bolag av en viss storlek. Syftet med studien är att undersöka om det stora fokuset på hållbarhet bidrar med något värde för investerare och ägare utöver ett rent samvete. Detta görs genom att besvara frågeställningen: Finns det något samband mellan hållbarhetsprestation och informationsinnehållet i företags delårsrapporter på den svenska marknaden? Studien utförs med data från svenska företag noterade på NASDAQ Stockholm under år 2018-2019. Sambandet undersöks med kvantitativ metod i form av en eventstudie och multipel regression. Som proxy för hållbarhetprestation används ESG-betyg och för att undersöka informationsinnehållet mäts den abnormala handelsvolymen i samband med publicering av delårsrapporter. Studien finner inget statistiskt signifikant samband mellan företags ESG-betyg och informationsinnehållet i deras delårsrapporter.

Sammanfattning Magisteruppsats för Civilekonomexamen i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö, 2016.   Författare Alexander Palm & Adam Sjögren   Handledare Christopher Von Koch & Katarina Eriksson   Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin   Titel: ”Aktierekommendationer i en ny tid – podcasts på den finansiella marknaden”   Bakgrund & problem: Aktierekommendationer ges traditionellt ut av diverse banker och analyshus. En bias har observerats vilket är till nackdel för investerare. Podcasts är ett förhållandevis nytt fenomen som kan erbjuda aktierekommendationer. Eftersom denna form av media är ny, finns lite forskning kring dess roll och potential för att erbjuda finansiella råd.   Syfte: Uppsatsens syfte är att utvidga forskning kring podcasts och dess roll för marknadsfunktionen och marknadseffektiviteten   Metod: En deduktiv utgångspunkt och ett kvantitativt förhållningssätt mellan teori och forskning tillämpas. En traditionell eventstudie med två olika tidsspann tillämpas för att studera aktierekommendationers påverkan på aktiekurser.   Slutsats: Resultat pekar på att IH inte har stöd vid aktierekommendationer från podcasts vilket är ett tecken på stöd för EMH. Däremot har PPH stöd vilket i sin tur pekar på brister i EMH. Således är det ett tecken på att den svenska aktiemarknaden inte är fullt effektiv och den besitter inte semi-stark form. Inget informationsläckage kunde observeras i samband med rekommendationerna, något som skiljer sig från traditionella källor. Vi kunde visa på en viss temporär och positiv effekt gällande marknadsfunktionen för Small Cap. Genom en observerad ökad handelsvolym påvisar vi övertro på den svenska aktiemarknaden, något som gäller även för traditionella aktierekommendationer. Vi kan inte statistiskt säkerställa att kunskaps sprids mellan podcastlyssnare vilket skiljer sig mot teorier och tidigare forskning. / Abstract Master Thesis in Business Administration. School of Business and Economics at Linnaeus University, Växjö, 2016.   Authors Alexander Palm & Adam Sjögren   Supervisor: Christopher Von Koch & Katarina Eriksson   Examiner: Sven-Olof Yrjö Collin   Title: “Stock recommendations in a new era – Podcasts in financial markets.”   Background & problem: Banks and other financial institutes deliver traditionally stock recommendations. Bias from these sources has been observed which can be of disadvantage for individual investors. Podcasts is a relatively new kind of media that can supply the market with stock recommendations. Since podcasts is a new media, there is little research regarding its role on financial markets and its potential to offer financial advice.   Purpose: The purpose is to extend previous research regarding podcasts and it’s role on market efficiency and market function.   Method: We apply a deductive benchmark and a quantitative approach. A traditional event study with two different time-spans is conducted to analyse stock recommendation and the effect on stock prices.   Conclusion: Results indicate lack of support for IH with stock recommendations from podcasts, which in turn is support for EMH. However, PPH does have support, which indicate deficiency in EMH. Thus, we provide evidence that the Swedish stock market is not fully efficient and doesn’t posses semi-strong form. No information leakage could be observed, something that differs from previous research on stock recommendations. We could provide evidence of a temporary and positive effect regarding the market function for Small Cap. The observed increase in trading volume proves overconfidence on the Swedish stock market, something that has previously been shown. No knowledge dispersion exists between listeners of podcasts, something that differs from theory and previous research.

Problembakgrund & problemdiskussion: I dagens informationssamhälle finns det oändligt med möjligheter att nå information. Dels genom traditionell media i form av papperstidningar, men också genom webbaserade plattformar i mobiltelefonen, surfplattan och datorn. För investerare innebär detta att de dagligen möts av information om företag de äger och har ett intresse för. En stor del av den information som publiceras innehåller inte något fundamentalt värde. Enligt teori om en effektiv marknad och rationella investerare påverkas investerare inte av denna information. Inom beteendevetenskapen är detta däremot fullt tänkbart. Med en beteendevetenskaplig utgångspunkt önskar vi därmed undersöka om synligheten av bolagsnamnen i press påverkar likviditeten i deras aktier. Problemformulering: Påverkar synligheten av företagsnamnet i press, och i så fall hur, likviditeten i aktierna för bolagen listade på First North? Syfte: Huvudsyftet med studien är att utreda om handelsvolymen i aktierna för bolagen listade på First North påverkas av att bolagsnamnet syns i pressen. Om vi finner ett samband i huvudsyftet vill vi även som delsyfte undersöka om påverkan skiljer sig mellan tryckt och webbaserad press. Teori: Studien inkluderar teorin om den effektiva marknaden, bounded rationality samt behavioral finance teorier om övertro, social påverkan och flockbeteende, representativitet och familjaritet. Bounded rationality diskuterar människors verkliga beslutsfattande kontra de finansiella teoriernas uppfattning om effektiva marknader och rationella individer. Behavioral finance avser förklara investerarnas beteende. Grundtanken i teorin om övertro är att det finns investerare som överskattar sin egen förmåga. Social påverkan och flockbeteende är teorier om hur investerares beslut kan påverkas av omgivningen. Representativitet och familjaritet beskriver hur investerare tar investeringsbeslut utifrån sin känsla eller koppling till företaget. Metod: I utförandet av studien har en kvantitativ metod och deduktiv ansats använts. Vår studerade marknad är First North under åren 2011-2013. Urvalspopulationen består av 15 bolag listade på den svenska delen av denna. För dessa har vi samlat in data för antalet omnämnanden i tryckt och webbaserad press för årens alla dagar och finansiell information för samtliga 753 handelsdagar. Empiri/analys: Resultatet av undersökningen visar att handelsvolymen ökar vid ytterligare ett omnämnande av bolagen i den webbaserade pressen. Efter att ha inkluderat kontrollvariabler för bolagsstorlek, fundamentala nyheter, marknadssentiment med flera anser vi att ett orsakssamband styrkts. Studien visar att likviditeten i aktierna höjs vid ökad synlighet i webbaserad press. Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det finns investerare på First North vars beslutsprocess är betydligt mer invecklad än vad som antas i teori om effektiva marknader och rationella investerare. Investerarnas beteenden kan bättre förklaras av teorier inom behavioral finance. Slutsats: Vi anser att vi besvarat vår problemformulering och uppfyllt studiens syften. Studien har visat att likviditeten i aktierna för bolagen listade på First North påverkas av synlighet i webbaserad press.

Vilken effekt frivilligt redovisad information har på kapitalmarknaden är en omstridd fråga i litteraturen. Vissa menar att mer information minskar informationsasymmetrin på kapitalmarknaden medan andra finner motsatt resultat, där en förklaring är information overload. Denna studie bidrar till frågan genom att studera rapportlängden samt informationsinnehållet i kvartalsrapporter från 155 bolag noterade på Nasdaq Stockholm under åren 2015-2016, där bid-ask spread och handelsvolym används som mått på informationsasymmetri. Av fyra genomförda regressionsanalyser visar två signifikanta resultat. De signifikanta resultaten visar att frivilligt redovisad information höjer handelsvolymen, vilket indikerar att informationsasymmetrin på kapitalmarknaden minskar. Detta resultat har betydelse för såväl företag som standardsättare såsom IASB eftersom det tyder på att den svenska marknaden efterfrågar mer redovisad information.

Kombinationen av informationsinnehåll i kvartalsrapporter, informationsasymmetri mellan investerare samt informationsspridning mellan olika bolag som presenterar sin kvartalsrapport är outforskat på den svenska marknaden. Studien undersöker om informationsinnehåll, mätt i abnormal avkastningsvolatilitet och abnormal handelsvolym, uppstår då bolag presenterar sina kvartalsrapporter. Studien undersöker också om det går att identifiera om informationsinnehåll avtar ju senare bolagen presenterar sina kvartalsrapporter i förhållande till andra bolag verksamma inom samma bransch. Urvalet utgår från industribolag, listade på Nasdaq Stockholm, där eventstudier, t-test och regressionsanalyser används för att genomföra undersökningen. I enlighet med tidigare forskning finner studien att kvartalsrapporter har ett informationsinnehåll samt att det finns indikationer på informationsspridning då informationsinnehållet i kvartalsrapporten avtar ju senare bolagen presenterar sina kvartalsrapporter i förhållande till andra bolag som är verksamma inom samma bransch. Resultaten kan statistiskt säkerställas där sambanden dock visar sig vara svaga. Ett robusthetstest genomförs för att säkerställa om informationsspridning sker från bolag till bolag. På grund av låg signifikans går det inte att statistiskt säkerställas.