<p>I och med Internets framväxt de senaste tio åren har en ny underhållningsmarknad öppnat sig. En ny form av kommunikation och interaktion har möjliggjorts. I denna uppsats behandlar vi nätspelsfenomenet World of Warcraft. Dataspel och beroende har blivit ett vanligt ämne i media den senaste tiden. Det finns därmed misstanke om att detta ökat den senaste tiden i och med Internets framväxt. Vårt syfte har varit att undersöka hur denna typ av kommunikation påverkar det sociala livet och hur deras spelande kan ses som ett beroende. Vi har sökt svar på detta genom kvalitativa intervjuer med nio aktiva spelare. Slutsatsen vi kom fram till är att problematiken varierar beroende på individens personlighet och förutsättningar och har inte så mycket med spelet i sig att göra även om dataspelets utformning är en faktor.</p>

Studiens syfte var att utifrån en socialpsykologisk begreppsram ge en beskrivning om hur vuxna individer upplever att den sociala nätverksidan Facebook påverkar deras sociala identitet. Studien ämnade även ge kunskap om huruvida individer förväntas framställa sig på ett visst sätt på nätverksidan och om denna framställning överensstämmer med deras identitet i övriga livet.      Tillvägagångssättet i studien var semi-strukturerade intervjuer med åtta aktiva användare av Facebook i Västra Götalands län. Intervjumaterialet analyserades utifrån dramaturgiska perspektivet, spegeljaget och rollteori. Fem dominerande teman framkom då respondenterna berättade om sina upplevelser av sitt aktiva medlemskap i Facebook. Dessa var: en allmän bild av användandet, oro för offentligheten, gemenskap efter behag, att vara som de andra och en önskvärd profil.       Studiens resultat visar att Facebook-användare inte är helt medvetna om hur mycket nätverksidan faktiskt påverkar dem. Det förekommer många olika förväntningar på Facebook och detta har visat sig påverka respondenterna i sina sätt att framställa sig på nätverksidan. Dissonans uppstod hos respondenterna då det var svårt att leva upp till förväntningarna från andra medlemmar på Facebook. Detta kan ha grundat sig i att nätverksidan ännu inte är en definierad situation vilket beror på oklara normer. Respondenterna påvisade att de inte såg Facebook som en del av det verkliga livet vilket kan påverka deras framställning på nätverksidan i jämförelse med övriga livet.   Nyckelord: Facebook, social identitet, social påverkan, offentlighet, gemenskap

I och med Internets framväxt de senaste tio åren har en ny underhållningsmarknad öppnat sig. En ny form av kommunikation och interaktion har möjliggjorts. I denna uppsats behandlar vi nätspelsfenomenet World of Warcraft. Dataspel och beroende har blivit ett vanligt ämne i media den senaste tiden. Det finns därmed misstanke om att detta ökat den senaste tiden i och med Internets framväxt. Vårt syfte har varit att undersöka hur denna typ av kommunikation påverkar det sociala livet och hur deras spelande kan ses som ett beroende. Vi har sökt svar på detta genom kvalitativa intervjuer med nio aktiva spelare. Slutsatsen vi kom fram till är att problematiken varierar beroende på individens personlighet och förutsättningar och har inte så mycket med spelet i sig att göra även om dataspelets utformning är en faktor.

Studien undersökte hur realismen i vittnens konfidensbedömningar av sina identifikationsminnen påverkas av att vittnena diskuterar rapporterade signalementen med varandra innan de, var för sig, gör utpekanden i en vittneskonfrontation. Deltagarna fick se en filmatisering av ett fingerat bilinbrott och därefter avge ett skriftligt signalement. Hälften av deltagarna (n=32) fick sedan diskutera sig fram till ett gemensamt signalement (parvillkor) medan andra hälften (n=32) fick avge ett muntligt signalement (individvillkor). Därefter fick deltagarna individuellt göra utpekanden i en sekventiell bildkonfrontation och göra konfidensbedömningar. Realismen i konfidensbedömningarna beräknades enligt kalibreringsmetodik och resultaten för de båda villkoren jämfördes med t-tester. Vi fann att realismen för parvillkoret var signifikant bättre än för individvillkoret för måttet kalibrering. Vi fann också att konfidensen i parvillkoret var signifikant högre i de fall de avgett samma svar än i de fall de avgett olika svar. Olika möjliga förklaringar till resultaten presenterades.

Med ett naturligt fältexperiment studeras betydelsen av social påverkan för individers benägenhet att skänka pengar. Den dominerande teorin inom nationalekonomin som förklaring till välgörenhet är warm glow altruism. Teorin säger att människor skänker pengar på grund av en kombination av altruism och warm glow. Men det finns även teorier som förutsäger att socialt tryck spelar roll. I experimentet ställdes frågor till pantkunder om deras bidrag till välgörenhet. Individerna i behandlingsgruppen blev tillfrågade innan de började panta och kunnat välja om de ska skänka panten. I kontrollgruppen besvarades frågorna efteråt. Resultatet tyder på att social påverkan spelar stor roll för benägenheten att skänka panten.

<p>Med ett naturligt fältexperiment studeras betydelsen av social påverkan för individers benägenhet att skänka pengar. Den dominerande teorin inom nationalekonomin som förklaring till välgörenhet är warm glow altruism. Teorin säger att människor skänker pengar på grund av en kombination av altruism och warm glow. Men det finns även teorier som förutsäger att socialt tryck spelar roll. I experimentet ställdes frågor till pantkunder om deras bidrag till välgörenhet. Individerna i behandlingsgruppen blev tillfrågade innan de började panta och kunnat välja om de ska skänka panten. I kontrollgruppen besvarades frågorna efteråt. Resultatet tyder på att social påverkan spelar stor roll för benägenheten att skänka panten.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är se om upplevelsen av dans är en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv – fysisk, psykisk och social. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av två metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att använda sig av två metoder gör att jag får en bredare bild av hur dansen kan påverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Den teoretiska genomgången av de tre perspektiven - fysiskt, psykiskt och socialt - har genererat strukturen för uppsatsen, frågeställningen och längre fram intervjuguiden. De intervjuer och observationer som gjorts presenteras i analys och slutsatsdelen i uppsatsen. Analysen av intervjuerna ger en bild av likheter och skillnader som finns inom de tre perspektiven mellan de olika danskontexterna. Vidare så analyseras respondenternas uppfattning om dansens påverkan utifrån tidigare teorigenomgång. Några av de slutsatser jag som forskare kommit fram till är att de fysiska, psykiska och sociala perspektiven som jag utgått från överensstämmer med det som respondenterna uppger. Samt att det bland de respondenter och danskontexter jag studerat även finns en samstämmighet rörande de fysiska, psykiska och sociala perspektiven av dans.</p>

Syftet med denna uppsats är se om upplevelsen av dans är en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv – fysisk, psykisk och social. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av två metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att använda sig av två metoder gör att jag får en bredare bild av hur dansen kan påverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Den teoretiska genomgången av de tre perspektiven - fysiskt, psykiskt och socialt - har genererat strukturen för uppsatsen, frågeställningen och längre fram intervjuguiden. De intervjuer och observationer som gjorts presenteras i analys och slutsatsdelen i uppsatsen. Analysen av intervjuerna ger en bild av likheter och skillnader som finns inom de tre perspektiven mellan de olika danskontexterna. Vidare så analyseras respondenternas uppfattning om dansens påverkan utifrån tidigare teorigenomgång. Några av de slutsatser jag som forskare kommit fram till är att de fysiska, psykiska och sociala perspektiven som jag utgått från överensstämmer med det som respondenterna uppger. Samt att det bland de respondenter och danskontexter jag studerat även finns en samstämmighet rörande de fysiska, psykiska och sociala perspektiven av dans.

The purpose of this research was to examine what motivates and influences an individual to invest in a project or company through equity-based crowdfunding. The intention was therefore to identify internal and external motivation factors and examine how external social factors such as the Internet, other individuals’ investment decisions and interaction in social groups affect an individual when he or she invests through equity-based crowdfunding. The results showed that both internal and external motivation factors are important components of an investment through equity-based crowdfunding. External motivators proved to be for example yields and helping entrepreneurs. The study showed that the internal motivators that drive an individual to invest through equity-based crowdfunding include the sense of excitement, pleasure and that the investment coincides with the own interests. The study also showed that the Internet primarily affect investors through an unrestricted flow of information and access to a social interaction. Even other individuals' investments, as an external social factor, were shown to have an impact on the study's respondents when they invest through equity-based crowdfunding. In addition, the study showed that the interaction in a close circle of friends can influence individuals in their investment decisions through equity-based crowdfunding.

No description available.