<p>Detta arbete syftar till att undersöka hur lärarens fråga påverkar elevernasmöjligheter att föra en gruppdiskussion inom matematikämnet. Som enavgränsning fokuseras två frågeställningar: dels vad som händer med elevdiskussionendå eleverna ombeds relatera ett matematiskt fenomen till sinvardag, och dels vad som händer med elevdiskussionen då eleverna ombedssöka olika förklaringar till ett matematiskt fenomen. Undersökningen genomförssom ett fältexperiment där två grupper gymnasieelever ställs inför de bäggesätten att fråga. Gruppernas diskussioner dokumenteras och analyseras medavseende på hur eleverna formulerar och löser problem, vilka zoner av klassrumsinteraktionde rör sig inom, och i vilken grad de lyssnar på sina kamrater. Iresultatet visar det sig att bägge elevgrupperna utvecklar exempel, eller om manså vill, enkla problem, i större grad då de ombeds söka olika förklaringar tillmatematiska fenomen än då de diskuterar vardagserfarenheter. De bägge sättenatt fråga orsakar ingen skillnad i vilken zon av klassrumsinteraktion elevernaför samtalet inom. Då det gäller elevernas lyssnande, så visar det sig att bäggegrupperna för ett mer ordnat samtal då de talar om vardagserfarenheter än omolika sätt att tänka kring ett matematiskt fenomen, men att samtalet också blirlivligare och mer involverande då de talar om olika sätt att tänka kring matematiskafenomen.</p>

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärarens fråga påverkar elevernasmöjligheter att föra en gruppdiskussion inom matematikämnet. Som enavgränsning fokuseras två frågeställningar: dels vad som händer med elevdiskussionendå eleverna ombeds relatera ett matematiskt fenomen till sinvardag, och dels vad som händer med elevdiskussionen då eleverna ombedssöka olika förklaringar till ett matematiskt fenomen. Undersökningen genomförssom ett fältexperiment där två grupper gymnasieelever ställs inför de bäggesätten att fråga. Gruppernas diskussioner dokumenteras och analyseras medavseende på hur eleverna formulerar och löser problem, vilka zoner av klassrumsinteraktionde rör sig inom, och i vilken grad de lyssnar på sina kamrater. Iresultatet visar det sig att bägge elevgrupperna utvecklar exempel, eller om manså vill, enkla problem, i större grad då de ombeds söka olika förklaringar tillmatematiska fenomen än då de diskuterar vardagserfarenheter. De bägge sättenatt fråga orsakar ingen skillnad i vilken zon av klassrumsinteraktion elevernaför samtalet inom. Då det gäller elevernas lyssnande, så visar det sig att bäggegrupperna för ett mer ordnat samtal då de talar om vardagserfarenheter än omolika sätt att tänka kring ett matematiskt fenomen, men att samtalet också blirlivligare och mer involverande då de talar om olika sätt att tänka kring matematiskafenomen.

Med ett naturligt fältexperiment studeras betydelsen av social påverkan för individers benägenhet att skänka pengar. Den dominerande teorin inom nationalekonomin som förklaring till välgörenhet är warm glow altruism. Teorin säger att människor skänker pengar på grund av en kombination av altruism och warm glow. Men det finns även teorier som förutsäger att socialt tryck spelar roll. I experimentet ställdes frågor till pantkunder om deras bidrag till välgörenhet. Individerna i behandlingsgruppen blev tillfrågade innan de började panta och kunnat välja om de ska skänka panten. I kontrollgruppen besvarades frågorna efteråt. Resultatet tyder på att social påverkan spelar stor roll för benägenheten att skänka panten.

<p>Med ett naturligt fältexperiment studeras betydelsen av social påverkan för individers benägenhet att skänka pengar. Den dominerande teorin inom nationalekonomin som förklaring till välgörenhet är warm glow altruism. Teorin säger att människor skänker pengar på grund av en kombination av altruism och warm glow. Men det finns även teorier som förutsäger att socialt tryck spelar roll. I experimentet ställdes frågor till pantkunder om deras bidrag till välgörenhet. Individerna i behandlingsgruppen blev tillfrågade innan de började panta och kunnat välja om de ska skänka panten. I kontrollgruppen besvarades frågorna efteråt. Resultatet tyder på att social påverkan spelar stor roll för benägenheten att skänka panten.</p>

Denna uppsats presenterar resultaten av det första fältexperimentet – ett korrespondenstest – som studerat huruvida personer som signalerar framtida föräldraledighet diskrimineras i rekryteringsprocessen. Syftet var att undersöka om personer som signalerar framtida föräldraledighet i sin jobbansökan diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Syftet var dessutom att undersöka om de jobbsökandes kön och yrke (mans- eller kvinnodominerat) hade någon betydelse i sammanhanget. Fiktiva jobbansökningar (N = 960) skickades ut inom två olika yrken, lokalvårdare och lastbilschaufför. Vi fann ett starkt stöd för att jobbsökande som signalerar om framtida föräldraledighet diskrimineras i termer av färre erhållna positiva svar från arbetsgivarna. Jobbsökande som inte signalerade framtida föräldraledighet erhöll dubbelt så många positiva svar från arbetsgivarna än jobbsökande som signalerade det. Vi fann också att män diskrimineras i större utsträckning än kvinnor när de signalerar om framtida föräldraledighet, ett resultat drivet av effekterna i det mansdominerade yrket. Detta tyder på att både den jobbsökandes kön och yrket påverkar storleken på diskrimineringen. Dessa resultat belyser behovet av åtgärder på arbetsmarknaden för att säkerställa att diskrimineringen mot personer som signalerar framtida föräldraledighet elimineras. / This study presents the results of the first correspondence test field experiment that examined hiring discrimination against individuals signaling future parental leave. The purpose was to study whether individuals who signal future parental leave in their job applications are discriminated against in the Swedish labor market. We also wanted to examine if the applicants’ gender and occupation (male or female dominated) is of importance in this context. Fictitious job applications (N = 960) were sent out in two different occupations, cleaner and truck driver. We found strong evidence of discrimination against applicants who signaled parental leave in the future. The magnitude of discrimination is large: applicants who did not signal future parental leave received twice as many positive responses from the employers than applicants who did. We also found that discrimination against men was larger than against women, mainly driven by the effects in the male-dominated occupation. This indicates that both applicants’ gender and occupation affect the size of the discrimination. These results highlight the need for measures in the labor market to ensure that the discrimination against individuals who signal future parental leave is eliminated.

Konsumtionen är ett miljöproblem i Sverige och den behöver ställas om mot en mer cirkulär ekonomi. En del av den cirkulära ekonomin är återanvändning. Återanvändning av saker är mer miljöeffektivt än att materialåtervinning. Trots att kommunala återvinningscentraler erbjuder möjlighet att lämna saker till återbruk slängs betydande mängder återanvändbara saker till energiåtervinning. Genom att kombinera tidigare studiers resultat kring nudging och återvinning med förutsättningarna som råder på Gävle återvinningscentral designades 3 nudges. En nudge använder en beskrivande social norm mot återbruk, en förenklar att återbruka och den sista kombinerar den förenklande nudgen med en beskrivande social norm. Dessa undersöker hur nudging som metod kan förmå avfallslämnare som avser att slänga återanvändbara saker att i stället återbruka dem. Fyra 4 hypoteser ställdes upp kring vilken effekt de framtagna nudges skulle ha och därefter genomfördes ett fältexperiment av författaren. Experimentet gav inget signifikant resultat varvid en diskussion förs kring hur förändringar i metoden skulle kunna påverka resultatet. Författaren anser att det inte går att förkasta de framtagna nudges utan att först genomföra ett modifierat experiment då det finns indikationer som tyder på ett gott utfall trots allt. / Consumption is an environmental issue in Sweden that must adapt towards circular economy. Re-use is a part of circular economy and is more environmentally friendly than material recycling. Even though municipal recycling centrals offers the possibility for their visitors to re-use functioning things, considerable amounts are still thrown to be energy recycled by incineration.  By combining results from studies about nudging and recycling with the conditions, physical and social, of Gävle recycling central, 3 nudges where designed. One uses a descriptive social norm about re-use, the second simplifies the behavior of re-use and the third combines the two previous nudges into one. These will be used to test if nudging as a method can convince waste throwers that intend to throw away re-usable things to re-use them instead. 4 hypotheses were formulated about the effect of the designed nudges and then a field experiment was conducted by the author. The experiment did not yield a significant result. The discussion focuses on how changes in the methodology could affect the result to make it more robust. The author is not ready to reject the designed nudges without testing them in a modified experiment as there are indications pointing towards a potential good result after all.

Sopsortering på tåg är ett ämne där det saknas vetenskaplig litteratur. Det framstår utifrån författarnas egna observationer som att sopsortering på tåg inte förekommer. De alternativ som observerats är plastpåsar vid tågsäten och en lucka i väggen för blandat avfall. Det är troligt att avfallet går till förbränning då det inte finns några lagar eller regler som kräver att sopsortering ska finnas på tåg. Vetskapen om att ämnet inte undersökts och att det verkar saknas sorteringsalternativ på tåg, la grunden för arbetets syfte. Syftet var att undersöka hur människor upplever sorteringsmöjligheterna på tåg och potentialen att öka insamling med hjälp av bättre sorteringsmöjligheter och prompts. För att besvara syftet, formulerades två frågeställningar,1.Hur upplever människor sorteringsmöjligheterna på tåg, och kan olika typer av sorteringsmöjligheter förbättra dessa? Och, 2.Hur kan prompts användas för att öka sorteringen av pappersavfall på tåg? Teoriavsnittet var grundläggande för både metod, resultat och diskussion. Kapitlet berörde bland annat prompts, normativ påverkan, åtgärder för att kunna förbättra återvinning och en beskrivning av en fältstudie meden observation och utdelandet av flygblad.I arbetet valdes en enkätstudie för att få svar på frågeställning 1. Enkätens huvudsakliga resultat var tvetydigt, det gick inte helt säkert se att de valda interventionerna ökade sorteringsmöjligheterna. För att försöka få tydligare svar och för att få svar på fråga 2. genomfördes ett fältexperiment. Resultatet av fältexperimentet blev inte signifikant. I diskussionen lyftes de huvudsakliga resultaten från enkätundersökningen och fältexperimentet. Resultatet jämfördes med tidigare studier och styrkor och brister med arbetets utförande diskuterades. Slutligen gavs svar angående om syfte och frågeställningar hade besvarats. / Waste recycling on trains is a subject that lacks scientific literature. It seems from the writers own observations that recycling on trains is non existent. The alternatives that have been observed is plastic bags next to train seats and a gap in the wall for mixed waste. It is probable that waste goes to incineration because there is no laws or rules that demand waste recycling on trains. The knowledge about the subject not being researched and that recycling seems to be absent on trains, lay the foundation for this works aim. The aim was to research how people feel the possibilities to recycle on trains are and the potential to increase recycling with better alternatives for recycling and prompts. To answer the aim, two questions were formulated, 1. How does people experience waste recycling possibilities on trains, and can different types of waste recycling possibilities make them better?And, 2. How can prompts be used to increase waste recycling of paper on trains?The theory section was the basis for both method, results, and discussion. The chapter touched on for instance prompts, normative influence, actions to improve recycling and a description of a field study with an observation and the handing out offlyers. In this work a survey was chosen to answer research question 1. The main results of the survey were inconclusive, it was not possible with full certainty to saythat the chosen interventions increased recycling possibilities. To get a clearer answer and to get the answer to question 2. a field experiment was performed. The results of the field experiment were not significant. In the discussion the main results from the survey and field experiment were aired. The results were compared to prior studies and strengths and weaknesses with the work performance was discussed. Finally answers were given about if the aim and research questions had been answered.

This study aims to examine whether women are being discriminated against at the initial contact of a small business transfer. Existing research shows that men dominate in entrepreneurship and that entrepreneurship is generally associated with being a man. Based on social psychological theory on gender stereotypes and economic theory on statistic discrimination we assumed that female buyers are discriminated against at the market for small business transfers. To study this, a pre-registered randomized field experiment was conducted in which we expressed interest in buying a business from fictional potential buyers to 906 business owners that had announced their business for sale on the Swedish marketplace Blocket. The gender of the fictional potential buyers was signaled through randomly assigned first names that are associated with being a man or a woman. We studied the share of messages that led to Response or Positive response from the sellers. Our results revealed that people selling their businesses are not less likely to respond to potential female buyers, meaning that women are not discriminated against at the initial contact of a business transfer. However, we did find that female buyers have a higher probability than male buyers of receiving a Positive response from a seller with a business in a female dominated industry. Corresponding advantage for male buyers compared to female buyers among sellers with businesses in male dominated industries could not be found. The experiment is the first to examine gender discrimination in the market for small business transfers. / Denna uppsats dokumenterar en studie som undersökte huruvida kvinnor blir diskriminerade som potentiella köpare på marknaden för mindre företagsöverlåtelser vid den initiala kontakten med säljare. Tidigare forskning visar att entreprenörskap domineras av män och att företagande i allmänhet ofta förknippas med att vara en man. Med utgångspunkt i socialpsykologisk teori kring könsstereotyper och ekonomisk teori om statistisk diskriminering antog vi att kvinnliga köpare diskrimineras på marknaden för mindre företagsöverlåtelser. För att testa vår hypotes genomförde vi ett förregistrerat randomiserat fältexperiment där vi meddelade intresse från fiktiva köpare till 906 verkliga företagsägare som utannonserat sina företag för försäljning på Blocket. Köparnas kön signalerades genom att slumpmässigt ange förnamn som förknippas med kvinnor respektive män. Vi studerade andelen intressemeddelanden som ledde till en Respons och en Positiv respons från säljarna. Resultaten visade att kvinnliga köpare inte var mindre sannolika än manliga köpare att erhålla en Positiv respons från säljaren på deras intressemeddelanden. Däremot visade resultaten att kvinnliga köpare hade högre sannolikhet än manliga köpare att erhålla en Positiv respons från säljare med företag i typiskt kvinnodominerade branscher. Motsvarande fördel för manliga köpare jämfört med kvinnliga köpare bland säljare med företag i typiskt mansdominerade branscher kunde ej observeras. Experimentet är det första som undersöker könsdiskriminering vid marknaden för företagsöverlåtelser.

Myrmarker har en stor roll i regleringen av den globala kolbalansen och koncentrationerna av koldioxid och metan i atmosfären, vilket gör dem till speciellt viktiga ekosystem ur ett klimatförandringsperspektiv. Förändringar av myrmarker genom naturlig utveckling eller antropogen påverkan kan därför få långtgående störningar av myrars klimatreglerande funktion. Mikroorganismer har en avgörande roll i biogeokemiska processer genom att t ex bryta ned organisk material i mark och därmed styra kolets kretslopp. För att förstå hur myrsystemen reagerar på störningar är det därför väsentligt att veta hur mikroorganismsamhällena reagerar genom förändringar i sammansättning och biogeokemisk aktivitet. Målet för studierna, som ligger till grund för denna avhandling, var att undersöka hur mikroorganismsamhällen i myrar reagerar på uppvärmning genom klimatförändring och ökade kväve- (N) och svavel- (S) halter i nederbörd. High through-put sekvensering användes för att studera taxonomiska och funktionella egenskaper hos mikroorganismerna i myrar och quantative PCR användes för att mer specifikt studera de metanbildande arkeorna. Två fältkampanjer vardera omfattande tre ombrotrofa myrar med olika klimatförhållanden och olika mängder N och S inederbörden användes för att undersöka lokala och storskaliga effekter på myrars mikrobiella samhällen. Resultaten visade att latudinell variation i geoklimatologiska förhållanden (temperatur ochnederbördsmängd) och deposition av näringsämnen hade en påverkan på sammansättningen av de mikrobiella samhällena och aktiva metanbildare förr än variationen i den kemiska miljön inom varje specifik myr. Myrväxtsamhällenas sammansättning för en specifik myr visades sig i stor utsträckning styra sammansättningen av motsvarande mikrobiella samhälle i torvprofilen. Detta framgick klart av i en analys av samexisterande nätverk av mikroorganismsamhällen och motsvarande växtsamhällen i en studie av tre geografiskt skilda myrar med olika kvävedeposition. Effekterna av klimatförändring och nederbörd med olika mängder av N och S studerades mer specifikt genom att analysera de mikrobiellasamhällena i  ett långliggande (18 år) försök. Påverkan av var och en av dessa manipulationer antingen förstärktes eller minskades, när de förekom i kombinationer. Ökad kvävedeposition var den faktor som hade starkast effekt. De långvariga störningarna medförde stora förändringar i den mikrobiella taxonomin inom samhällena. Detta återspeglades dock inte i den fysiologiska kapaciteten, vilket visar att det finns en stark buffring i myrarnas mikrobiella funktion. Detta tyder på att framtida utveckling av myrar i relation till olika störningar sannolikt inte kommer att påverka myrarnas roll för kolbalans och växthusgasutbyte med atmosfären. / Peatlands play a substantial role in regulating the global carbon balance and concentrations of the greenhouse gases CO2 and CH4 in the atmosphere, and are thus of utmost importance from a climate change perspective. Any changes of peatland functions due to natural or anthropogenic perturbations may result in changes in these ecosystem services. Soil microbial communities are essential drivers of biogeochemical processes, including the carbon cycle. In order to fully understand the effect of environmental perturbations on peatland functions, it is essential to understand how microbial communities are affected. The aim of the research presented in this thesis was to investigate the responses of the peat microbial communities to climate change and increased precipitation of nitrogen(N) and sulfur (S) compounds. High-throughput sequencing approaches were used to investigate the taxonomic and functional composition of microbial communities, and quantitative PCR was used to specifically target the methanogen community. Two field studies including three ombrotrophic peatlands each that differed in climatological conditions and atmospheric N and S depositions, were used to investigate and compare the effect of large- and local-scale environmental conditions on microbial communities. The results show that the variation in geo-climatological (temperature and precipitation) and atmospheric deposition conditions along the latitudinal gradient modulate the peat microbial community composition and the abundance of active methanogens to a greater extent thansite-related microhabitats. Furthermore, a tight coupling between the plant community composition of a site and the composition of its microbial community was observed, and was found to be mainly driven by plants rather than microorganisms. These co-occurrence networks are strongly affected by seasonal climate variability and the interactions between species in colder areas are more sensitive to climate change. The long-term effects of warming and increased N and S depositions on the peat microbial communities were further investigated using an 18-year in-situ peatland experiment simulating these perturbations. The impacts of each of these perturbations on the microbial community were found to either multiply or counteract one another, with enhanced N deposition being the most important factor. While the long-term perturbations resulted in a substantial shift in the taxonomic composition of microbial communities, only minor changes occurred in genome-encoded functional traits, indicating a functional redundancy. This could act as a buffer maintaining ecosystem functioning when challenged by multiple stressors, and could limit future changes in greenhouse gases and carbonexchange.