<p>Metan är en växthuseffektpåverkande gas. Eftersom dess koncentration ökar i atmosfären ingår den i ett stort framtida, globalt miljöproblem. I uppdraget som lärare står att elever ska göras medvetna kring de processer som påverkar deras miljö. Vårt syfte med uppsatsen är att fördjupa våra ämneskunskaper i och kring de processer som påverkar vår miljö. Detta för att göra ndervisningen mer intressant och för att kunna leda eleverna mot en kunskapsutveckling i ett ämne som är högst aktuellt. </p><p>Uppsatsens studie består i att undersöka om det finns metanbildande eller metankonsumerande mikroorganismer i kaveldun, Typha latifolia, (L.) och var i kaveldunet de i så fall finns. Vi vill också lyfta vår egen läroprocess under arbetets gång och se om det finns något där som är användbart i vårt kommande yrkesliv, som lärare, inspiratör och som föredöme. </p><p>I vår undersökning upptäckte vi att det i kaveldunet fanns både metanogener och metanotrofer. I sedimentet fanns både metanogener och metanotrofer. Vi fick klara indikationer på att det fanns metanogener i kaveldunets nedre delar och vi såg att de växte på vätgas och på acetat. Vi fann också att metanotrofer uppehöll sig i kaveldunets rothår och rotnerv och i den övre delen av kaveldunet. </p><p>Sist, men inte minst, fick vi upp ögonen för vikten av att lärande måste komma inifrån individen för att förståelse helt och fullt ska uppstå. För att skapa intresse är det viktigt att arbeta med relevanta och meningsfulla frågeställningar. Dessa frågeställningar behöver vi inte konstruera, de finns redan färdiga i vår omvärld och det är frågor som ungdomar i dag har. </p> / <p>The greenhouse gas, methane, palys an important role in the future climate change on the globe. The curriculum given to teachers constitutes that pupils should be aware of the different processes affecting their environment. </p><p>The purpose of this report is to deepen our knowledge on such processes tohelp us to fullfil this requierment. Hence, this should aid us in making our teaching more interesting and also to enable us to lead the pupils in a knowledge development on a very urgent environmental topic. </p><p>The study examines, if there are microorganisms that produce or consume methane in cattail, Typha Latifolia (L.), and if so, where in the cattail tissues. During our work with the report we also wanted to follow our own teaching process and to highlight phenomena useful in our future professional lives as teachers, inspirers and as good examples.</p><p> We observed that methanogens and methanotrophs were present in cattail tissues as was allso the case in the sediment samples. We got clear indications on that there were methanogenes in the lower parts of the cattail and we saw that they grew on hydrogen gas and on acetate. The methanotrophs resided in the root hair and root nerves as well as in the upper part of the cattail plant. </p><p>We realised that it is important for learning to arise from within the individual for the establishment of a complete understanding of an evironmental issue. To create an interest by any pupil category, it’s important to work with relevant and meaningful questions. We don’t need to construct these questions, they already exist in our surroundings, many of which are the questions of the young people today.</p>

Metan är en växthuseffektpåverkande gas. Eftersom dess koncentration ökar i atmosfären ingår den i ett stort framtida, globalt miljöproblem. I uppdraget som lärare står att elever ska göras medvetna kring de processer som påverkar deras miljö. Vårt syfte med uppsatsen är att fördjupa våra ämneskunskaper i och kring de processer som påverkar vår miljö. Detta för att göra ndervisningen mer intressant och för att kunna leda eleverna mot en kunskapsutveckling i ett ämne som är högst aktuellt. Uppsatsens studie består i att undersöka om det finns metanbildande eller metankonsumerande mikroorganismer i kaveldun, Typha latifolia, (L.) och var i kaveldunet de i så fall finns. Vi vill också lyfta vår egen läroprocess under arbetets gång och se om det finns något där som är användbart i vårt kommande yrkesliv, som lärare, inspiratör och som föredöme. I vår undersökning upptäckte vi att det i kaveldunet fanns både metanogener och metanotrofer. I sedimentet fanns både metanogener och metanotrofer. Vi fick klara indikationer på att det fanns metanogener i kaveldunets nedre delar och vi såg att de växte på vätgas och på acetat. Vi fann också att metanotrofer uppehöll sig i kaveldunets rothår och rotnerv och i den övre delen av kaveldunet. Sist, men inte minst, fick vi upp ögonen för vikten av att lärande måste komma inifrån individen för att förståelse helt och fullt ska uppstå. För att skapa intresse är det viktigt att arbeta med relevanta och meningsfulla frågeställningar. Dessa frågeställningar behöver vi inte konstruera, de finns redan färdiga i vår omvärld och det är frågor som ungdomar i dag har. / The greenhouse gas, methane, palys an important role in the future climate change on the globe. The curriculum given to teachers constitutes that pupils should be aware of the different processes affecting their environment. The purpose of this report is to deepen our knowledge on such processes tohelp us to fullfil this requierment. Hence, this should aid us in making our teaching more interesting and also to enable us to lead the pupils in a knowledge development on a very urgent environmental topic. The study examines, if there are microorganisms that produce or consume methane in cattail, Typha Latifolia (L.), and if so, where in the cattail tissues. During our work with the report we also wanted to follow our own teaching process and to highlight phenomena useful in our future professional lives as teachers, inspirers and as good examples. We observed that methanogens and methanotrophs were present in cattail tissues as was allso the case in the sediment samples. We got clear indications on that there were methanogenes in the lower parts of the cattail and we saw that they grew on hydrogen gas and on acetate. The methanotrophs resided in the root hair and root nerves as well as in the upper part of the cattail plant. We realised that it is important for learning to arise from within the individual for the establishment of a complete understanding of an evironmental issue. To create an interest by any pupil category, it’s important to work with relevant and meaningful questions. We don’t need to construct these questions, they already exist in our surroundings, many of which are the questions of the young people today.

Myrmarker har en stor roll i regleringen av den globala kolbalansen och koncentrationerna av koldioxid och metan i atmosfären, vilket gör dem till speciellt viktiga ekosystem ur ett klimatförandringsperspektiv. Förändringar av myrmarker genom naturlig utveckling eller antropogen påverkan kan därför få långtgående störningar av myrars klimatreglerande funktion. Mikroorganismer har en avgörande roll i biogeokemiska processer genom att t ex bryta ned organisk material i mark och därmed styra kolets kretslopp. För att förstå hur myrsystemen reagerar på störningar är det därför väsentligt att veta hur mikroorganismsamhällena reagerar genom förändringar i sammansättning och biogeokemisk aktivitet. Målet för studierna, som ligger till grund för denna avhandling, var att undersöka hur mikroorganismsamhällen i myrar reagerar på uppvärmning genom klimatförändring och ökade kväve- (N) och svavel- (S) halter i nederbörd. High through-put sekvensering användes för att studera taxonomiska och funktionella egenskaper hos mikroorganismerna i myrar och quantative PCR användes för att mer specifikt studera de metanbildande arkeorna. Två fältkampanjer vardera omfattande tre ombrotrofa myrar med olika klimatförhållanden och olika mängder N och S inederbörden användes för att undersöka lokala och storskaliga effekter på myrars mikrobiella samhällen. Resultaten visade att latudinell variation i geoklimatologiska förhållanden (temperatur ochnederbördsmängd) och deposition av näringsämnen hade en påverkan på sammansättningen av de mikrobiella samhällena och aktiva metanbildare förr än variationen i den kemiska miljön inom varje specifik myr. Myrväxtsamhällenas sammansättning för en specifik myr visades sig i stor utsträckning styra sammansättningen av motsvarande mikrobiella samhälle i torvprofilen. Detta framgick klart av i en analys av samexisterande nätverk av mikroorganismsamhällen och motsvarande växtsamhällen i en studie av tre geografiskt skilda myrar med olika kvävedeposition. Effekterna av klimatförändring och nederbörd med olika mängder av N och S studerades mer specifikt genom att analysera de mikrobiellasamhällena i  ett långliggande (18 år) försök. Påverkan av var och en av dessa manipulationer antingen förstärktes eller minskades, när de förekom i kombinationer. Ökad kvävedeposition var den faktor som hade starkast effekt. De långvariga störningarna medförde stora förändringar i den mikrobiella taxonomin inom samhällena. Detta återspeglades dock inte i den fysiologiska kapaciteten, vilket visar att det finns en stark buffring i myrarnas mikrobiella funktion. Detta tyder på att framtida utveckling av myrar i relation till olika störningar sannolikt inte kommer att påverka myrarnas roll för kolbalans och växthusgasutbyte med atmosfären. / Peatlands play a substantial role in regulating the global carbon balance and concentrations of the greenhouse gases CO2 and CH4 in the atmosphere, and are thus of utmost importance from a climate change perspective. Any changes of peatland functions due to natural or anthropogenic perturbations may result in changes in these ecosystem services. Soil microbial communities are essential drivers of biogeochemical processes, including the carbon cycle. In order to fully understand the effect of environmental perturbations on peatland functions, it is essential to understand how microbial communities are affected. The aim of the research presented in this thesis was to investigate the responses of the peat microbial communities to climate change and increased precipitation of nitrogen(N) and sulfur (S) compounds. High-throughput sequencing approaches were used to investigate the taxonomic and functional composition of microbial communities, and quantitative PCR was used to specifically target the methanogen community. Two field studies including three ombrotrophic peatlands each that differed in climatological conditions and atmospheric N and S depositions, were used to investigate and compare the effect of large- and local-scale environmental conditions on microbial communities. The results show that the variation in geo-climatological (temperature and precipitation) and atmospheric deposition conditions along the latitudinal gradient modulate the peat microbial community composition and the abundance of active methanogens to a greater extent thansite-related microhabitats. Furthermore, a tight coupling between the plant community composition of a site and the composition of its microbial community was observed, and was found to be mainly driven by plants rather than microorganisms. These co-occurrence networks are strongly affected by seasonal climate variability and the interactions between species in colder areas are more sensitive to climate change. The long-term effects of warming and increased N and S depositions on the peat microbial communities were further investigated using an 18-year in-situ peatland experiment simulating these perturbations. The impacts of each of these perturbations on the microbial community were found to either multiply or counteract one another, with enhanced N deposition being the most important factor. While the long-term perturbations resulted in a substantial shift in the taxonomic composition of microbial communities, only minor changes occurred in genome-encoded functional traits, indicating a functional redundancy. This could act as a buffer maintaining ecosystem functioning when challenged by multiple stressors, and could limit future changes in greenhouse gases and carbonexchange.