Samspelet mellan externredovisningen och aktiemarknaden är ett väldokumenterat forskningsområde där en frekvent genomförd studie är att undersöka om vilka rapporter som har ett informationsinnehåll för investerare. En rapport som argumenteras ha ett lågt informationsinnehåll för investerare är årsredovisningen, då den redovisar föregående års finansiella information. Denna studie undersöker därför om årsredovisningen har ett informationsinnehåll för investerare eller om den obemärkt passerar förbi. För att undersöka om det finns ett informationsinnehåll i årsredovisningen genomförs en eventstudie med avseende på abnormal handelsvolym vid tillfället då årsredovisningen publiceras. Undersökningen bygger på data från Small Cap, Mid Cap och Large Cap Stockholm och berör perioden 2014–2018. Studien testar även om det föreligger ett samband mellan bolagets storlek och informationsinnehåll i årsredovisningen. Resultaten från studien visar, trots tidigare forskning, att årsredovisningen har ett informationsinnehåll för investerare. Däremot visar resultaten inget samband mellan informationsinnehåll i årsredovisningen och bolagets storlek.

Studien undersöker hur informationsinnehåll i svenska kvartalsrapporter påverkas av företagsstorlek. Informationsinnehåll mäts genom att undersöka abnormal handelsvolym vid publicering av kvartalsrapporter, med hjälp av en eventstudie. Undersökningen bygger på kvartalsrapporter från bolag noterade på Nasdaq Stockholm under 2017. För att pröva om det uppstår abnormal handelsvolym vid publicering av kvartalsrapporter genomförs ett T-test. Därefter görs en regressionsanalys för att mäta sambandet mellan abnormal handelsvolym och företagsstorlek. Studiens resultat visar att abnormal handelsvolym uppstår vid kvartalsrapportering och att denna är negativt korrelerad med företagsstorlek. Utifrån resultaten dras slutsatsen att svenska kvartalsrapporter innehåller värderelevant information samt att informationsinnehållet är negativt korrelerat med företagsstorlek.

Kombinationen av informationsinnehåll i kvartalsrapporter, informationsasymmetri mellan investerare samt informationsspridning mellan olika bolag som presenterar sin kvartalsrapport är outforskat på den svenska marknaden. Studien undersöker om informationsinnehåll, mätt i abnormal avkastningsvolatilitet och abnormal handelsvolym, uppstår då bolag presenterar sina kvartalsrapporter. Studien undersöker också om det går att identifiera om informationsinnehåll avtar ju senare bolagen presenterar sina kvartalsrapporter i förhållande till andra bolag verksamma inom samma bransch. Urvalet utgår från industribolag, listade på Nasdaq Stockholm, där eventstudier, t-test och regressionsanalyser används för att genomföra undersökningen. I enlighet med tidigare forskning finner studien att kvartalsrapporter har ett informationsinnehåll samt att det finns indikationer på informationsspridning då informationsinnehållet i kvartalsrapporten avtar ju senare bolagen presenterar sina kvartalsrapporter i förhållande till andra bolag som är verksamma inom samma bransch. Resultaten kan statistiskt säkerställas där sambanden dock visar sig vara svaga. Ett robusthetstest genomförs för att säkerställa om informationsspridning sker från bolag till bolag. På grund av låg signifikans går det inte att statistiskt säkerställas.

Hållbarhetsarbete har fått en större roll i företag och det har blivit allt vanligare att företag frivilligt väljer att upprätta hållbarhetsrapporter, trots att de inte omfattas av lagkrav. Det finns ett befintligt forskningsgap beträffande om det uppstår någon marknadsreaktion i samband med publicering av frivilliga hållbarhetsrapporter på den svenska aktiemarknaden. Studien syftar därför till att undersöka om informationen i frivilliga hållbarhetsrapporter är värderelevant för investerare på den svenska aktiemarknaden vid investeringsbeslut. Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie samt en regressionsanalys. Som mått för marknadsreaktioner undersöks abnormal handelsvolym i företagens aktier i samband med publicering av hållbarhetsrapporten. Utifrån studiens resultat kan det fastställas att det inte finns något samband mellan publicering av frivilliga hållbarhetsrapporter och abnormal handelsvolym på den svenska aktiemarknaden. Resultatet visar således att informationen i sådana rapporter inte är värderelevant vid investeringsbeslut och ignoreras av investerare på den svenska aktiemarknaden.

Sociala medier har blivit snabbt växande plattformar där människor kan diskutera, dela och inte minst erhålla information om aktuella ämnen. Framgången för sociala medier är ett tydligt tecken på människors växande intresse för åsiktsutbyte. Sociala medier har däremot sina brister, däribland menas att influencers kan orsaka överreaktioner samt leda till en ökad volatilitet på marknaden. Den stora mängdinformation som sprids på sociala medier och internet har lett till ett informationsöverskott. Vilket för privatpersoner innebär att det är svårt att hitta, filtrera och analysera all tillgänglig information om aktiebolag på marknaden för att ta välgrundade beslut som är både tids- och erfarenhetskrävande. Ett steg vidare i denna utvecklingen är sociala handelsplattformar som kan beskrivas som en nischad social media där enbart aktiehandel diskuteras och annat brus inte uppstår. Till en social handelsplattform kopplar användarna sitt aktiekonto så att deras köp och sälj av aktier blir offentliga. Huvudsyftet med denna studien är att undersöka huruvida det finns signifikanta tecken på att influencers aktiva på den sociala handelsplattformen Shareville kan påverka aktiepriser och handelsvolym på den svenska aktiemarknaden. Studien är vidare avgränsad till den svenska aktiemarknaden och undersöker endast svenska influencers på Shareville med över 10 000 följare och svensknoterade bolag av varierande storlek. Inga utländska influencers eller bolag återfinns därmed i denna studie. Studien är av kvantitativ karaktär och baseras därmed på sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon men även primärdata från Shareville för att hjälpa oss att veta vilka influencers som har flest följare på handelsplattformen. Studiens resultat indikerar att influencers på Shareville kan påverka svenska aktiers avkastning och handelsvolym. Speciellt i bolag noterade på mindre marknadsplatser där vi ser en högre volatilitet än i till exempel Mid Cap och Large Cap noterade bolag. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att alla marknadsplatser utifrån den effektiva marknadshypotesen inte är effektiv i stark form utan snarare halv-stark form. / The growth of social media is a clear sign of people's interest in exchanging information. Social media, on the other hand, has its shortcomings, influencers can cause overreactions and lead to increased volatility in the stock market. A step further in the social media expansion is social trading platforms that can be described as a social media where only stock trading is discussed, and other noise does not arise. The main purpose of this study is to investigate whether there are significant signs that influencers active on the social trading platform Shareville can influence stockprices and trading volume in the Swedish stock market. The study is a quantitative study and is based on secondary data from the database Refinitiv Eikon but also primary data from Shareville. The results of the study indicate that influencers on Shareville can affect the return and trading volume of Swedish shares. Especially in companies listed on smaller markets where we see higher volatility than in, for example, Mid Cap and Large Cap companies. Based on what our results show, we can conclude that all marketplaces assumed from the effective market hypothesis are not effective in strong form, but rather semi-strong form. / <p>Betyg: Väl Godkänt (Högsta betyg)</p><p>Grade: Pass with special distinction (highest grade)</p>