I en värld där finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man ställa sig frågan vilken effekt finansiell utbildning har på finansiellt beteende; och vad det är som påverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistudenter på Handelshögskolan vid Umeå Universitet påverkas av de kurser inom finansiering de kan läsa vid institutionen då det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument.  Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta ämne. Artiklar som fanns på området var både geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. Utifrån den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hållande av lågriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hållande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi ställde även frågan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna själv tycker påverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning. Vi valde att utgå ifrån om både nivå av och antalet tagna finansiella utbildningar kan ha en effekt på graden av de ovan nämnda finansiella beteendena. Med hjälp av en enkät i pappersform och en webbenkät samlade vi in data från 154 studenter uppdelat i fyra årskullar; främst civilekonomer men även andra ekonomistudenter. Resultatet vi fick var att pensionssparande och handel med aktier ökar med en ökande grad av finansiell utbildning. Vi tolkar även resultatet som att mer grundläggande finansiell utbildning har störst effekt på studentens vilja att spara och investera efter utbildningen; om de själva får tycka till. Detta resultat anser vi kan ha implikationer för flera berörda parter. Den akademiska världen och andra läroinstitutioner ha intresse i att utforma sina finansiella utbildingar för att ha möjligheten att påverka studenters finansiella beteende i en önskad riktning. Studenter som har intresse av att öka sitt pensionssparande eller aktiehandlande kan ha nytta av grundläggande utbildningar inom finansiering. Finansiella rådgivare och liknande institutioner kan även rekommendera denna typ av finansiella utbildning för att öka de två beteendena. Slutligen kan finansmarknaden i stort börja erbjuda aktier och pensionsplaner mot studenter som läst finansiella utbildningar för att bredda sin kundbas, då resultatet tyder på att dessa finansiella beteenden ökar efter finansiell utbildning.

Bakgrund: Genom åren har kreditutvecklingen varit omfattande och påskyndat individens handlingsmönster, där man i större utsträckning först konsumerar och därefter betalar. Enligt Statistiska Centralbyrån och Sveriges Riksbank visas en återkommande trend av ökad utlåning samt ökad användning av kreditkort. På senare år har därför forskning kring ekonomisk kunskap blivit allt med aktuellt då avgörandet i valet att konsumera, spara eller investera handlar om att individen måste vara finansiellt medveten. Syfte: Studien ämnar undersöka huruvida en individs ekonomiska förståelse och personlighet påverkar dennes finansiella beteende på den svenska kreditkortsmarknaden. Teori: De teorier och modeller som har tillämpats är finansiellt beteende, kognitiv dissonans och livscykelhypotesen. Metod: Studien har bedrivit en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Insamlad empiri har sitt ursprung från en enkätundersökning, utformad efter undersökningens syfte. Slutsats: Studien påvisar att den ekonomiska kunskapen är bristfällig hos de undersökta kreditkortsinnehavarna, där den genomsnittliga kunskapen visade på 1,43 rätt av fyra. Andra resultat som även går att tyda från studien är att majoriteten av respondenterna hade en övertropå sig själv, det vill säga att deras objektiva ekonomiska kunskap inte överensstämmer meddess subjektiva. Samtidigt går det att identifiera att ålder var den faktor som påverkar respondenternas kreditkortsanvändning i störst utsträckning i jämförelse med dess civilstånd och om de hade hemmavarande barn eller inte. Studiens empiri påvisade dessutom att variabeln självkontroll var statistiskt signifikant med den ekonomiska kunskapen, medan självkänslan inte var korrelerad på en statistisk nivå. Avslutningsvis uppvisar respondenterna en bra självkontroll, där dess handlingar överensstämmer med dess attityder.

På senaste tid har det individuella kravet på ekonomiska frågor ökat allt mer och mer i takt med den teknologiska framfarten. I samband med detta är det väldigt viktigt med finansiell kunskap, även kallat financial literacy, för att kunna utföra dessa vardagliga situationer. Vad är det då som förbättrar en individs financial literacy? Vissa studier hävdar att det är det finansiella beteende som är grunden till en god financial literacy, medan andra påstår att det har med räknekunskap att göra. Andra faktorer, såsom utbildning, kön och ålder konstateras spela en stor roll om man frågar andra aktörer. Vilken av dessa faktorer är då den viktigaste för att man ska ha en god financial literacy och kunna tackla dessa situationer som uppkommer i vardagen? För att kunna genomföra detta arbete gjordes en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning där svar hämtades från 257 respondenter (18+). Materialet från enkätsundersökningen analyserades och jämfördes med tidigare forskning. I denna studie så kom vi fram till att den viktigaste faktorn för en god financial literacy är ekonomisk utbildning som sedan följs av räknekunskap och finansiellt beteende, som kan jämföras med den kognitiva förmågan hos individer som beskrivs av rational choice theory. Både kön och ålder visar skillnader i det finansiella beteendet men visar inget direkt samband till financial literacy.

People obtain a university degree in order to improve their future prospects, in particular regarding employment opportunities. A degree in finance does not only fulfill a need in society at large but also for the individuals and their personal finances. We focused on students and alumni at and from Södertörns högskola in order to investigate whether the Bachelor of finance degree influenced the respondents’ financial decisions and behaviour regarding savings and investment. We investigated whether savings and investment increased as a function of increased knowledge of financial instruments and markets and an understanding of the risk associated with these. The thesis focused mainly on quantitative methods with qualitative elements to elicit a deeper understanding of the respondents’ replies. Data collection was completed through surveys and interviews. The results showed indications of higher level of investments in stocks, bonds and high risk markets as well as statistically significant increases in the propensity to borrow money for investment. No statistically significant difference was detected in the level of pension savings.

Expansion, development and knowledge have characterized the economy in recent decades and we are now living in a knowledge society. This has created an alteration in the typical features of the assets where invisible capital in the form of intellectual capital has become more important. An uncertainty has arisen in how the intellectual capital should be accounted for and how it is valued and assessed by stakeholders. The purpose of this study is to investigate how financial advisors value and assess intellectual capital within knowledge companies, also understand the possible irrational elements in their process because of the ambiguity of this capital. A qualitative method is used in this study where interviews with five financial advisors within the banking sector are carried out. The result demonstrates that there is a similar understanding about what intellectual capital is, but that valuation and assessment of this vary. The result also indicates that human capital is the essential asset for knowledge companies. Elements of irrational decisions also have a meaning in their valuation and assessment process. The conclusion is that intellectual capital is still something that stakeholders find difficult to grasp, and when valuing and assessing knowledge companies with significant intellectual capital, elements of irrational decisions are implied to be more obvious. / Expansion, utveckling och kunskap har präglat ekonomin de senaste decennierna och vi lever nuförtiden i att kunskapssamhälle. Detta har skapat en förändring i tillgångarnas typiska drag där osynligt kapital i form av intellektuellt kapital har blir mer väsentligt. En oklarhet har då uppstått i hur det intellektuella kapitalet ska redovisas och för den delen värderas och bedömas av externa intressenter. Syftet med denna studie är att undersöka hur finansiella rådgivare värderar och bedömer det intellektuella kapitalet och då specifikt hos kunskapsföretag, även förstå möjliga irrationella inslag i deras process på grund av otydligheten av detta kapital. En kvalitativ metod används i denna studie där intervjuer med fem stycken finansiella rådgivare inom bankväsendet genomförts. Resultatet antyder ett samförstånd kring vad intellektuellt kapital är men att värdering och bedömning varierar, där humankapitalet antyds vara den väsentliga tillgången för kunskapsföretag. Inslag av irrationella beslut har även en betydelse i deras värdering-och bedömningsprocess. Slutsatserna är att det intellektuella kapitalet är fortfarande något som externa intressenter har svårt att greppa och vid värdering och bedömning av kunskapsföretag medväsentligt intellektuellt kapital antyds inslag av irrationella beslut bli mer påtagliga.

This thesis presents an attempt to find evidence of the ostrich effect and the disposition effect, as well as individual differences in self-assessed financial knowledge and its effect on these biases. The ostrich effect refers to the tendency to deliberately avoid information that might be negative, by "sticking your head in the sand". The disposition effect refers to people who hold on to losing assets too long while selling winning ones too early. The two effects were examined through a natural experiment which emerged from the stock market crash that occurred February 5th, 2018. The data was collected during an internship at Länsförsäkringar AB and originates from the usage of Länsförsäkringar's application Sparnavigatorn, where customers can manage their savings. The customers login activity and number of placed sales orders were observed. The data material is unique, and the study enabled a unique presentation of real life behaviour within a financial context and an analysis of whether individual differences affect behaviour. To our knowledge, neither the ostrich effect nor the disposition effect have earlier been examined through a large scale natural experiment. The results show no significant indication of the ostrich effect, but rather a relatively constant login activity not affected by the stock market crash. Furthermore, they show a contradictory reaction to what the disposition effect suggests, meaning the respondents place more sales orders during the stock market fall than at the time before and after. The results imply that further research needs to be done to either reject or confirm the existence of the ostrich effect and the disposition effect.