<p>I Sverige finns till skillnad från många andra länder inget fullt efterlevandeskydd för efterlevande när det gäller pensionerna. Ett införande av gemensamma pensionsrätter har tagits upp som förslag i Statens offentliga utredningar men har ännu inte genomförts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsrätter påverkar levnadsstandarden under pensionstiden för par och för den efterlevande i paret. Detta genomförs genom en sammanställning av tolv par och beräkningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsrätter. Utfallen jämförs med en konsumtionsvikt som Finansinspektionen använder sig av.2 Enligt denna konsumtionsvikt behöver den efterlevande 62 procent av de tidigare totala utbetalningarna för att behålla samma levnadsstandard som tidigare. I de tolv paren har en person i åtta av paren 62 procent eller mer av de totala utbetalningarna vid individuella pensionsrätter. För dem skulle därmed gemensamma pensionsrätter inte behövas för att bibehålla levnadsstandarden. För dem skulle det i stället innebära en sänkning i levnadsstandarden då två liv ger en längre förväntad levnadslängd och gemensamma pensionsrätter ger en lägre utbetalning jämfört med de totala individuella pensionsrätterna. För de övriga personerna i de tolv paren, i de fall de är den överlevande, skulle däremot gemensamma pensionsrätter försäkra mot en sänkning av levnadsstandarden.</p>

I Sverige finns till skillnad från många andra länder inget fullt efterlevandeskydd för efterlevande när det gäller pensionerna. Ett införande av gemensamma pensionsrätter har tagits upp som förslag i Statens offentliga utredningar men har ännu inte genomförts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsrätter påverkar levnadsstandarden under pensionstiden för par och för den efterlevande i paret. Detta genomförs genom en sammanställning av tolv par och beräkningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsrätter. Utfallen jämförs med en konsumtionsvikt som Finansinspektionen använder sig av.2 Enligt denna konsumtionsvikt behöver den efterlevande 62 procent av de tidigare totala utbetalningarna för att behålla samma levnadsstandard som tidigare. I de tolv paren har en person i åtta av paren 62 procent eller mer av de totala utbetalningarna vid individuella pensionsrätter. För dem skulle därmed gemensamma pensionsrätter inte behövas för att bibehålla levnadsstandarden. För dem skulle det i stället innebära en sänkning i levnadsstandarden då två liv ger en längre förväntad levnadslängd och gemensamma pensionsrätter ger en lägre utbetalning jämfört med de totala individuella pensionsrätterna. För de övriga personerna i de tolv paren, i de fall de är den överlevande, skulle däremot gemensamma pensionsrätter försäkra mot en sänkning av levnadsstandarden.

No description available.

<p>Bostaden står för större delen av det genomsnittliga hushållets förmögenhet och kan därför förväntas ha inverkan på hushållens konsumtion. Detta examensarbete undersöker i form av en litteraturstudie hur konsumtionen påverkas av huspriserna. Den teoretiska modellen utgörs av livscykelhypotesen. Vi undersöker 18 studier från 1999 och framåt, samt redovisar undersökningsmetod och resultat för dessa. Med något undantag finner samtliga studier positiv marginell konsumtionsbenägenhet med avseende på husvärdet eller positiv konsumtionselasticitet med avseende på husvärdet (beroende på vilket mått som studerats). De estimerade värdena varierar mellan 0.01-0.09 (MPC) samt mellan 0.01-0.17 (elasticitet).</p>

No description available.

Bostaden står för större delen av det genomsnittliga hushållets förmögenhet och kan därför förväntas ha inverkan på hushållens konsumtion. Detta examensarbete undersöker i form av en litteraturstudie hur konsumtionen påverkas av huspriserna. Den teoretiska modellen utgörs av livscykelhypotesen. Vi undersöker 18 studier från 1999 och framåt, samt redovisar undersökningsmetod och resultat för dessa. Med något undantag finner samtliga studier positiv marginell konsumtionsbenägenhet med avseende på husvärdet eller positiv konsumtionselasticitet med avseende på husvärdet (beroende på vilket mått som studerats). De estimerade värdena varierar mellan 0.01-0.09 (MPC) samt mellan 0.01-0.17 (elasticitet).

Den stigande skuldsättningen bland svenska hushåll utgör idag det största hotet mot den finansiella stabiliteten i landet. De åtgärder som vidtagits för att minska de risker förknippade med den höga skuldsättningen har främst riktats mot unga hushåll och hushåll med lägre inkomster. I denna uppsats undersöks därför om det går att finna något samband mellan individer med en högre inkomst respektive utbildning och skuldkvoten, om det går att finna ett åldersmönster för de med höga skuldkvoter samt om undersökningen stödjer livscykelhypotesen eller den permanenta inkomsthypotesen. Undersökningen använder paneldata för Sveriges 290 kommuner under perioden 2010 till 2016. Resultaten visar att både en högre inkomst och en högre utbildning har en positiv effekt på skuldkvoten - tydligast är effekten för en högre utbildning vilket ger ett visst stöd för den permanenta inkomsthypotesen. Undersökningen finner däremot inget stöd för livscykelhypotesen.

Bakgrund: Genom åren har kreditutvecklingen varit omfattande och påskyndat individens handlingsmönster, där man i större utsträckning först konsumerar och därefter betalar. Enligt Statistiska Centralbyrån och Sveriges Riksbank visas en återkommande trend av ökad utlåning samt ökad användning av kreditkort. På senare år har därför forskning kring ekonomisk kunskap blivit allt med aktuellt då avgörandet i valet att konsumera, spara eller investera handlar om att individen måste vara finansiellt medveten. Syfte: Studien ämnar undersöka huruvida en individs ekonomiska förståelse och personlighet påverkar dennes finansiella beteende på den svenska kreditkortsmarknaden. Teori: De teorier och modeller som har tillämpats är finansiellt beteende, kognitiv dissonans och livscykelhypotesen. Metod: Studien har bedrivit en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Insamlad empiri har sitt ursprung från en enkätundersökning, utformad efter undersökningens syfte. Slutsats: Studien påvisar att den ekonomiska kunskapen är bristfällig hos de undersökta kreditkortsinnehavarna, där den genomsnittliga kunskapen visade på 1,43 rätt av fyra. Andra resultat som även går att tyda från studien är att majoriteten av respondenterna hade en övertropå sig själv, det vill säga att deras objektiva ekonomiska kunskap inte överensstämmer meddess subjektiva. Samtidigt går det att identifiera att ålder var den faktor som påverkar respondenternas kreditkortsanvändning i störst utsträckning i jämförelse med dess civilstånd och om de hade hemmavarande barn eller inte. Studiens empiri påvisade dessutom att variabeln självkontroll var statistiskt signifikant med den ekonomiska kunskapen, medan självkänslan inte var korrelerad på en statistisk nivå. Avslutningsvis uppvisar respondenterna en bra självkontroll, där dess handlingar överensstämmer med dess attityder.

Kan samhället genom att låna av sig själv luras till att tro att det är rikare? Uppsatsen undersöker hur förändring i kommunalt överskott påverkar sparande och konsumtion i svenska kommuner. Teorin om Ricardiansk ekvivalens säger att individer ser den offentliga ekonomin som en förlängning av sig själv och att ett offentligt överskott tränger ut kommunalt sparande. Hårdragen Keynesiansk teori säger att individer inte alls tar överskottet i beaktande när de fattar sina konsumtionsbeslut. Uppsatsen använder sig av paneldata för 288 kommuner under perioden 2000 - 2007 med två variabler i fokus: privat sparande och kommunalt överskott. För att nyttja information i delpopulationer i kommunen undersöks också variablerna grupperat på män och kvinnor inom 6 åldersgrupper. Detta ger ytterligare sätt att undersöka överskottets effekter och möjliggör undersökningen av beteendeskillnader vilket ger en förklaring till varför resultatet ser ut som det gör. Uppsatsen finner inget stöd för full Ricardiansk ekvivalens. Däremot verkar en förändring i överskott på en krona i snitt leda till en utträngning av privat sparande med mellan 0,2 och 0,4 kronor. Uppsatsen finner också att intergenerationella preferenser och omfördelande skatter gör att de yngsta och de äldsta åldersgrupperna skattediskonterar mer än grupperna i medelåldern.

De svenska hushållens skuldsättning har ökat markant sedan 1980-talet och är idag på rekordhöga nivåer. Utifrån detta har frågor kring skuldsättningsnivåns hållbarhet, dess makroekonomiska konsekvenser och bakomliggande faktorer, blivit allt vanligare. Tidigare studier på området visar på brister i standardteorin för analys av hushållens skuldsättning, livscykelhypotesen, då hänsyn inte tas till kreditrestriktioner eller människors oförmåga till helt rationellt handlande. En alternativ analysram fick förnyad uppmärksamhet i samband med finanskrisen i USA 2008 – Hyman Minskys hypotes om finansiell instabilitet – vilken inkorporerar ett fokus på spekulation på kredit- och tillgångsmarknader som förklaring till skuldsättning. Den här uppsatsen undersöker om Minskys hypotes kan appliceras på de svenska hushållen och förklara förändringen i skuldsättning sedan 1980-talet, genom en linjär regressionsmodell på aggregerad data för tidsperioden 1980 till 2012. Resultaten tyder på att den ökade skuldsättningen i stor utsträckning kan förklaras utifrån Minsky hypotes, där en avreglerad kreditmarknad och fallande räntenivåer verkar ha lett till en ökad spekulation i reala tillgångar, ökat risktagande hos både långivare och låntagare och därmed en ökad skuldsättning. / The debt level of Swedish households has increased noticeably since the 1980’s and is today at a record high level. This has given rise to questions regarding the sustainability of the debt level, its macroeconomic implications and driving factors. Previous studies on the subject show deficiencies in the standard theory for analyzing household debt, the life-cycle hypothesis, due to lack of consideration in the theory of credit restrictions and humans’ inability to act completely rationally. An alternative framework for analysis received renewed attention in connection with the financial crisis in the U.S. in 2008 – Hyman Minsky’s financial instability hypothesis – incorporating speculation in credit and asset markets as explanations for indebtness. This thesis investigates whether Minky’s hypothesis can be applied on Swedish households and explain the change in debt levels since the 1980’s, through a linear regression model, using aggregate data for the period 1980 to 2012. The results of the thesis indicate that the increased debt level to a large extent can be explained by Minsky’s hypothesis, where a de-regulated credit market and falling interest rates seem to have caused increased speculation in real assets, increased risk-taking by both debtors and creditors and thus an increased level of household debt.