Kan samhället genom att låna av sig själv luras till att tro att det är rikare? Uppsatsen undersöker hur förändring i kommunalt överskott påverkar sparande och konsumtion i svenska kommuner. Teorin om Ricardiansk ekvivalens säger att individer ser den offentliga ekonomin som en förlängning av sig själv och att ett offentligt överskott tränger ut kommunalt sparande. Hårdragen Keynesiansk teori säger att individer inte alls tar överskottet i beaktande när de fattar sina konsumtionsbeslut. Uppsatsen använder sig av paneldata för 288 kommuner under perioden 2000 - 2007 med två variabler i fokus: privat sparande och kommunalt överskott. För att nyttja information i delpopulationer i kommunen undersöks också variablerna grupperat på män och kvinnor inom 6 åldersgrupper. Detta ger ytterligare sätt att undersöka överskottets effekter och möjliggör undersökningen av beteendeskillnader vilket ger en förklaring till varför resultatet ser ut som det gör. Uppsatsen finner inget stöd för full Ricardiansk ekvivalens. Däremot verkar en förändring i överskott på en krona i snitt leda till en utträngning av privat sparande med mellan 0,2 och 0,4 kronor. Uppsatsen finner också att intergenerationella preferenser och omfördelande skatter gör att de yngsta och de äldsta åldersgrupperna skattediskonterar mer än grupperna i medelåldern.