Pensionen är en viktig del av en individs framtida liv som mycket väl kan innebära skillnaden mellan ett lyckligt eller miserabelt liv som pensionerad. I vardagen kan vi höra om pensionen och var vi bör vända oss, vare sig det gäller media, affischer eller annan reklam, men vet vi tillräckligt för att kunna pensionsplanera? Denna kvantitativa studie använder sig av data från en norsk enkätundersökning på internet, för att ta reda på vilka faktorer som kan påverka individers pensionsplanering i form av privat sparande. Studien lyckas bekräfta en positiv relation mellan privat sparande och fyra variabler; årsinkomst, åldersgrupp, tankar kring pension samt sysselsättning. / The pension is an important part of an individual’s future life which could very well be the difference between a happy or a miserable life as a retired individual. In everyday life we hear about retirement and where we should turn, whether it is media, posters or other advertising, but do we know enough to be able to forge a retirement plan? This quantitative study uses data from a Norwegian internet based survey, to find out what factors can influence individuals’ retirement planning in the form of private savings. The study succeeds confirm a positive relationship between private saving and four variables; annual income, age cohort, thoughts on retirement and employment.

Kan samhället genom att låna av sig själv luras till att tro att det är rikare? Uppsatsen undersöker hur förändring i kommunalt överskott påverkar sparande och konsumtion i svenska kommuner. Teorin om Ricardiansk ekvivalens säger att individer ser den offentliga ekonomin som en förlängning av sig själv och att ett offentligt överskott tränger ut kommunalt sparande. Hårdragen Keynesiansk teori säger att individer inte alls tar överskottet i beaktande när de fattar sina konsumtionsbeslut. Uppsatsen använder sig av paneldata för 288 kommuner under perioden 2000 - 2007 med två variabler i fokus: privat sparande och kommunalt överskott. För att nyttja information i delpopulationer i kommunen undersöks också variablerna grupperat på män och kvinnor inom 6 åldersgrupper. Detta ger ytterligare sätt att undersöka överskottets effekter och möjliggör undersökningen av beteendeskillnader vilket ger en förklaring till varför resultatet ser ut som det gör. Uppsatsen finner inget stöd för full Ricardiansk ekvivalens. Däremot verkar en förändring i överskott på en krona i snitt leda till en utträngning av privat sparande med mellan 0,2 och 0,4 kronor. Uppsatsen finner också att intergenerationella preferenser och omfördelande skatter gör att de yngsta och de äldsta åldersgrupperna skattediskonterar mer än grupperna i medelåldern.

Title: The individuals private savings – A quantitative survey of the individualssavings in relationship to age Authors: Fiola Fejzullahi & Elin Westerlund Study topic: Business Economics, Administration Bachelor Theses, 15 hp Advisor: Bodil Sandén Differences in age can, based on economic theories, explain differences insaving and consumption behaviours for individuals. The study deals withprevious research and factors which explain how and why the individual saves.Based on previous research, the following theories referred to are: the life cyclehypothesis, the permanent income hypothesis and Ricardian equivalence. Thestudy examines whether saving differs between age groups in relation to selectedfactors and theories. The method used is a quantitative survey which dividedinto 417 respondent participations. In this study, we could not see any significant associations for individuals savingand consumption behaviour in different age groups. However, the study hasshown several interesting relationships and non-relationships for selectedfactors in relation to given age groups and savings. For example, the factorincome, according to a cycle hypothesis, is higher for those individuals who arein the middle of their life cycle. Despite this, it was not possible to find anysignificant relationship for factor income in relation to the factor saving. Thiscontradicts the assumptions made in the life cycle and permanent incomehypothesis, which mean that an individuals savings depends on the size of theindividual's income. Additional factors that have contributed to an interesting result for studiesinclude individual financial knowledge, savings management, interest rates andinflation. For the factors financial knowledge, interest rates and inflation, wewere able to find significant correlations in relation to age group. Regarding themanagement of savings, we could not find any significant connection in relationto age group.

Efter det svenska pensionssystemets reform 1998 har ett missnöje väckts hos många pensionssparare. Den allmänna pensionen tillsammans med tjänstepensionen räcker inte alltid till och därför finns det möjlighet till ett eget avdragsgillt privat pensionssparande. Det har dock visat sig att det avdragsgilltiga privata pensionssparandet är en ekonomisk förlustaffär för 76 procent av pensionsspararna. Då ett privat pensionssparande inte alltid är lönsamt, finns det frågeställningar angående om hur spararna bör agera. Syftet med studien är att undersöka vilka långsiktiga sparalternativ som finns för ett privat pensionssparande, utifrån en sparares perspektiv. Vidare ska vi belysa vilka faktorer som påverkar en individs val mellan de långsiktiga sparalternativ som finns. Slutligen ska vi förklara hur ett långsiktigt sparande skiljer sig åt beroende på vilken beskattningsbar förvärvsinkomst individen har. Studien har använt sig av metodtriangulering, genom att först genomföra en kvalitativ undersökning med bankaktörer, för att sedan genomföra en kvantitativ webbenkät. Analysen ledde fram konklusionen att det finns många långsiktiga sparformer att välja mellan, dock är valet av sparform högst individuellt. Vad gäller ett privat pensionssparande är denna sparform lönsammast för höginkomsttagare, på grund av skattesystemets utformning. Enligt denna uppsats empiriska resultat, har ett privat pensionssparande vissa fördelar jämfört med ett alternativt sparande. Detta indikerar att ett privat pensionssparande aldrig bör bytas ut, utan bör ses som ett komplement till ett alternativt långsiktigt sparande. / The aim with this paper is to examine which long-term saving alternatives there are for a private pension saving, from a savers perspective. Furthermore, we shall illuminate which factors that influence an individual’s choice between the long-term saving options that exists. Finally, we are going to explain how a long-term saving deviate due to which taxable income the individual have. In the frame of reference we introduce how the saving looks like in Sweden. Furthermore, former research and theories are introduced, which aims to illuminate the factors that influence the saver’s decision about saving alternative. The paper uses method triangulation, by first implementing a qualitative interview study with bank participants, followed by a quantitative questionnaire study online. The analysis leads to the conclusion that there are many saving forms to choose amongst, but the choice of saving form are very individual. In terms of a private pension saving this saving form are most profitable for high income earners, due to how the tax system is designed. According to the empirical results of this paper, a private pension saving have certain advantages compared with an alternative saving. This indicates that a private pension saving should not be replaced, but rather should be seen as a compliment to an alternative long-term saving.