<p>I Sverige finns till skillnad från många andra länder inget fullt efterlevandeskydd för efterlevande när det gäller pensionerna. Ett införande av gemensamma pensionsrätter har tagits upp som förslag i Statens offentliga utredningar men har ännu inte genomförts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsrätter påverkar levnadsstandarden under pensionstiden för par och för den efterlevande i paret. Detta genomförs genom en sammanställning av tolv par och beräkningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsrätter. Utfallen jämförs med en konsumtionsvikt som Finansinspektionen använder sig av.2 Enligt denna konsumtionsvikt behöver den efterlevande 62 procent av de tidigare totala utbetalningarna för att behålla samma levnadsstandard som tidigare. I de tolv paren har en person i åtta av paren 62 procent eller mer av de totala utbetalningarna vid individuella pensionsrätter. För dem skulle därmed gemensamma pensionsrätter inte behövas för att bibehålla levnadsstandarden. För dem skulle det i stället innebära en sänkning i levnadsstandarden då två liv ger en längre förväntad levnadslängd och gemensamma pensionsrätter ger en lägre utbetalning jämfört med de totala individuella pensionsrätterna. För de övriga personerna i de tolv paren, i de fall de är den överlevande, skulle däremot gemensamma pensionsrätter försäkra mot en sänkning av levnadsstandarden.</p>

I Sverige finns till skillnad från många andra länder inget fullt efterlevandeskydd för efterlevande när det gäller pensionerna. Ett införande av gemensamma pensionsrätter har tagits upp som förslag i Statens offentliga utredningar men har ännu inte genomförts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsrätter påverkar levnadsstandarden under pensionstiden för par och för den efterlevande i paret. Detta genomförs genom en sammanställning av tolv par och beräkningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsrätter. Utfallen jämförs med en konsumtionsvikt som Finansinspektionen använder sig av.2 Enligt denna konsumtionsvikt behöver den efterlevande 62 procent av de tidigare totala utbetalningarna för att behålla samma levnadsstandard som tidigare. I de tolv paren har en person i åtta av paren 62 procent eller mer av de totala utbetalningarna vid individuella pensionsrätter. För dem skulle därmed gemensamma pensionsrätter inte behövas för att bibehålla levnadsstandarden. För dem skulle det i stället innebära en sänkning i levnadsstandarden då två liv ger en längre förväntad levnadslängd och gemensamma pensionsrätter ger en lägre utbetalning jämfört med de totala individuella pensionsrätterna. För de övriga personerna i de tolv paren, i de fall de är den överlevande, skulle däremot gemensamma pensionsrätter försäkra mot en sänkning av levnadsstandarden.

Pensionen är idag ett aktuellt och omdebatterat ämne som berör hela den svenska befolkningens framtid. I och med att Sveriges pensionssystem reformerades år 1999 försköts ett större ansvar till den enskilda pensionsspararen, men det innebar även att den enskilda pensionsspararen fick ett större inflytande över sitt pensionssparande. Premiepensionen tillkom det nya pensionssystemet och utgörs av 2,5 procent av pensionssparares skattepliktiga och därmed pensionsgrundande inkomster. Premiepensionens kapital placeras i fonder på den finansiella marknaden och är en del av pensionen som kan påverkas på individnivå. Individen ges möjlighet till att aktivt välja fonder inom systemets fondutbud eller låta Sjunde AP-fonden förvalta kapitalet i fondportföljen AP7 Såfa. Kapitalets utveckling påverkas således av fondmarknadens utveckling, men även av den årliga kapitalinsättningen till premiepensionskontot. Pensionssparandet inom premiepensionen kan skilja sig i jämförelse med andra sparformer och studiens fokus hamnade därmed i att besvara vilka faktorer som är mest betydelsefulla för pensionssparandet inom dagens premiepensionssystem, samt hur pensionssparandet kan anpassas efter dessa faktorer.  Studiens syfte var att undersöka olika finansiella och individanpassade faktorer för att utreda vilka faktorer som är viktigast för premiepensionssparandet idag, samt undersöka hur sparandet i premiepensionen kan formas efter faktorerna. Studien utformades efter ett induktivt angreppssätt med ett inslag av deduktiv teori. Data insamlades med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden där fem intervjuer ansikte mot ansikte genomfördes. Respondenterna valdes efter ett subjektivt urval med hänsyn till respondenternas expertis. Insamlad data bearbetades och sammanställdes i studiens empiri, vilken kom att skapa ett underlag för att kunna besvara frågeställningen och uppfylla studiens syfte. Med utgångspunkt från studiens empiri drogs slutsatsen att flertalet faktorer är viktiga för sparandet inom premiepensionen. De finansiella faktorerna som bedömdes som mest betydelsefulla för pensionssparandet inom Sveriges premiepensionssystem var risk och avkastning, diversifiering och tillgångsallokering. Faktorerna avgift och rådgivning ansågs som betydelsefulla för pensionssparandet, men utifrån tolkning av empirin drogs slutsatsen att dessa inte riktigt var lika viktiga för sparandet inom premiepensionen. Utifrån empirin drogs slutsatsen att de individanpassade faktorerna som var mest betydelsefulla för pensionssparandet inom dagens premiepensionssystem var faktorerna ålder och annat sparande. Övriga individanpassade faktorer bedömdes inte ha lika stor betydelse för pensionssparandet inom premiepensionen.