Pensionen är idag ett aktuellt och omdebatterat ämne som berör hela den svenska befolkningens framtid. I och med att Sveriges pensionssystem reformerades år 1999 försköts ett större ansvar till den enskilda pensionsspararen, men det innebar även att den enskilda pensionsspararen fick ett större inflytande över sitt pensionssparande. Premiepensionen tillkom det nya pensionssystemet och utgörs av 2,5 procent av pensionssparares skattepliktiga och därmed pensionsgrundande inkomster. Premiepensionens kapital placeras i fonder på den finansiella marknaden och är en del av pensionen som kan påverkas på individnivå. Individen ges möjlighet till att aktivt välja fonder inom systemets fondutbud eller låta Sjunde AP-fonden förvalta kapitalet i fondportföljen AP7 Såfa. Kapitalets utveckling påverkas således av fondmarknadens utveckling, men även av den årliga kapitalinsättningen till premiepensionskontot. Pensionssparandet inom premiepensionen kan skilja sig i jämförelse med andra sparformer och studiens fokus hamnade därmed i att besvara vilka faktorer som är mest betydelsefulla för pensionssparandet inom dagens premiepensionssystem, samt hur pensionssparandet kan anpassas efter dessa faktorer.  Studiens syfte var att undersöka olika finansiella och individanpassade faktorer för att utreda vilka faktorer som är viktigast för premiepensionssparandet idag, samt undersöka hur sparandet i premiepensionen kan formas efter faktorerna. Studien utformades efter ett induktivt angreppssätt med ett inslag av deduktiv teori. Data insamlades med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden där fem intervjuer ansikte mot ansikte genomfördes. Respondenterna valdes efter ett subjektivt urval med hänsyn till respondenternas expertis. Insamlad data bearbetades och sammanställdes i studiens empiri, vilken kom att skapa ett underlag för att kunna besvara frågeställningen och uppfylla studiens syfte. Med utgångspunkt från studiens empiri drogs slutsatsen att flertalet faktorer är viktiga för sparandet inom premiepensionen. De finansiella faktorerna som bedömdes som mest betydelsefulla för pensionssparandet inom Sveriges premiepensionssystem var risk och avkastning, diversifiering och tillgångsallokering. Faktorerna avgift och rådgivning ansågs som betydelsefulla för pensionssparandet, men utifrån tolkning av empirin drogs slutsatsen att dessa inte riktigt var lika viktiga för sparandet inom premiepensionen. Utifrån empirin drogs slutsatsen att de individanpassade faktorerna som var mest betydelsefulla för pensionssparandet inom dagens premiepensionssystem var faktorerna ålder och annat sparande. Övriga individanpassade faktorer bedömdes inte ha lika stor betydelse för pensionssparandet inom premiepensionen.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Var dag ställs människor inför val som har högre eller mindre utsträckning påverkan på dess framtid. En av de vanligaste ekonomiska beslutssituationer människor ställs inför är beslut gällande pensionen. Det svenska pensionssystemet är komplext och särskilt inom premiepensionen ställs individen inför en mängd valmöjligheter. Där kan individen välja egna premiepensionsfonder eller välja att inte göra ett aktivt val och därmed ha kvar förvalsalternativet AP7 Såfa. Samtidigt som kraven är höga på individens beslutsfattande visar beteendeekonomisk forskning att individens förmåga att fatta rationella beslut inte är på den nivå som traditionella ekonomiska teorier utgår ifrån. Den stora mängd valmöjligheter som finns inom premiepensionen förefaller skapa problem och leder till att åtskilliga individer väljer att inte göra något aktivt val. Tidigare forskning visar att ett flertal demografiska faktorer samt individens finansiella förmåga och kännedom om finansiella marknaden påverkar individens beslut gällande pensionen, samt att det finns ett behov av vidare forskning på vad som påverkar individer gällande pensionssparandet. Denna studie ämnar bygga vidare på de tidigare studier som gjorts för att kartlägga vilka egenskaper som leder till att en individ fattar aktiva beslut inom premiepensionssparandet samt koppla de beslut de gör till beteendeekonomiska teorier för att få en djupare förståelse för individens agerande gällande premiepensionsvalet. Med studiens resultat hoppas vi kunna bidra med ökad förståelse för vad som påverkar de val som görs gällande premiepensionen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan en individs egenskaper och om denne gör ett aktivt val gällande premiepensionemn, samt undersöka bakomliggande beteendeekonomiska biases gällande individens val inom premiepensionen. Detta med avsikt att genom en kvantitativ metod skapa ökad förståelse kring varför individer fattar de beslut de gör kring premiepensionssparandet. Genomförande: Denna kvantitativa studie antar en iterativ ansats där studien präglas av en tvärsnittsdesign och data har samlats in genom ett snöbollsurval med hjälp av enkäter. Sammantaget ingår 172 individer i denna studie. Slutsats: Resultatet av studien visar att hur länge en individ har befunnit sig i arbetslivet, inkomstnivån samt om individen investerar i aktier på fritiden har en positiv påverkan på sannolikheten att denne har valt egna fonder till premiepensionen. Resultatet skiljer sig mot vad viss tidigare forskning visat. Studien identifierade även ett antal beteendeekonomiska biases som påverkar individen inom premiepensionsvalet. Resultatet tyder på att de individer som har gjort ett aktivt premiepensionsval påverkas av mentala genvägar när det kommer till att välja premiepensionsfonder. Vidare indikerar resultatet på IV att de som inte gör ett aktivt val påverkas av beteendeekonomiska biases som leder till inaktivitet. / Background: Every day people have to make choices that have a greater or lesser impact on their future. One of the most common financial decision-making situations people face is the decision regarding the pension. The Swedish Pension System is complex and, in particular, within the Premium Pension the individual is faced with a variety of choices. There individuals can choose their own Premium Pension funds or choose not to make an active choice and thus retain the AP7 Såfa. While the demands are high on the individual’s decision-making, behavioral finance research shows that the individual’s ability to make rational decisions is not at the level of traditional economic theories. The wide range of options available within the Premium Pension seems to create problems and leads to the fact that several individuals choose not to make any active choice. Previous research shows that a number of demographic factors, as well as the individual's financial literacy and financial market awareness, influence the individual's decision regarding the pension. Previous research also shows that there is a need for further research on what affects individuals in terms of pension savings. This study aims to build on previous studies to map which characteristics affect an individual to make active decisions in the Premium Pension and to link the decisions they make to behavioral finance theories to gain a deeper understanding of the individual's actions regarding the Premium Pension choice. With the result of the study, we hope to contribute with better understanding of what influences the choices made within the Premium Pension. Purpose: The purpose of this study is to investigate the relationship between an individual's characteristics and if they make an active choice regarding premium pension funds, as well as investigate underlying behavioral finance bias that affect an individual’s choice within the Premium Pension. With the intention, through a quantitative method, to create a better understanding of why individuals make the decisions they make regarding the Premium Pension. Completion/methodology: This quantitative study assumes an iterative approach where the study is characterized by a cross-sectional design and the data has been collected through snowball sampling using surveys. Altogether, 172 people are included in this study. Conclusion: The result of the study shows that how long an individual has been working, the income, and if the individual invests in shares has a positive impact on the probability that the individual has chosen own funds for the premium pension. This differs from what some previous research has shown. The study also identified a number of behavioral biases that affect the individual in the Premium Pension Plan. The result indicates that those individuals who have made active Premium Pension choices are affected by shortcuts when it comes to choosing Premium Pension funds. Furthermore, the result indicates that those who do not make an active choice are affected by behavioral biases that lead to inactivity.