Under början av 2000- talet introducerade Västernorrlands läns landsting tillsammans med Härnösands kommun ett samarbete där syftet var att ur skolsköterskornas hälsosamtal med elever få tillgång till hälsostatistik om barn och ungdomar. Denna så kallade Västernorrlandsmodell har spridit sig till fler län och kommuner i norra regionen. Kunskap saknas om hälsostatistik och information från hälsobesöken bidrar till preventiva och hälsofrämjande insatser på grupp- och organisationsnivå inom skolan. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolsköterskor och rektorer uppfattar att informationen från hälsobesöken påverkar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på gruppnivå och organisationsnivå inom skolan. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sex intervjuer med rektorer och skolsköterskor genomfördes. Resultatet visar att rektorer hade skiftande erfarenheter kring om hälsostatistiken bidrog till hälsofrämjande insatser, från att hälsostatistiken endast nyttjades vid kvalitetsredovisningar, till att de bidrog till åtgärder på individ- och gruppnivå. Skolsköterskor ansåg att hälsostatistiken gav ett bra underlag för förebyggande och hälsofrämjande insatser samt ansåg att hälsostatistiken bidrog till förbättringar av elevernas skolmiljö. Både skolsköterskor och rektorer uppgav bristen på tid och resurser som ett hinder i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskor upplevde ibland svårigheter att föra fram resultatet från hälsostatistiken till rektorer samt uppgav brister i databasen som ett hinder i nyttjandet av statistiken. Att utveckla arbetet med analysen och återföringen av hälsostatistiken ansågs vara förbättringsområden. Resultatet talar för att information från hälsosamtalen och hälsostatistiken kan utvecklas och användas mer på strategisk nivå än det görs idag.

Bakgrund: Under Covid-19-pandemin använde skolsköterskor på gymnasiet videosamtal för att kommunicera med sina elever. Enligt kompetensbeskrivningen ska skolsköterskan kunna ta ny teknik i anspråk och använda informations- och kommunikationsteknik för att kommunicera. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors upplevelser av videosamtal med gymnasieelever under Covid19-pandemin. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Data samlades in genom en webbenkät med öppna frågor. Fritextsvar från totalt 24 respondenter analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Videosamtal inverkar på kommunikationen mellan skolsköterska och elev; samt Olika praktiska aspekter av att erbjuda eleven videosamtal. I de två huvudkategorier framkom sex underkategorier. Konklusion: Videosamtal ökar tillgängligheten till elevhälsan och medverkar till att skolsköterskankan arbeta mer flexibelt. Elever som av olika anledningar inte kan vara i skolan kan speciellt främjas av videosamtal som mötesform. / Background: During the Covid-19 pandemic school nurses in high school used video calls to communicate with their students. According to the skills description, the school nurse must be able to use modern technology, information, and communication technology to communicate. Aim: The aim of the study was to describe school nurses' experiences of video calls with high school students during the Covid-19 pandemic. Method: The study uses a qualitative method with an inductive approach. Data were collected through an online survey with open-ended questions. Free text responses from a total of 24 respondents were analysed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two main categories: Video calls affect communication between school nurse and student; Several practical aspects of offering the student video calls. In the two main categories, six subcategories emerged. Conclusion: Video calls increase accessibility to student health and contribute to the school nurse being able to work more flexibly. Students who cannot attend school for various reasons can particularly benefit from video calls.

Bakgrund: Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden och inte vara utsatta för våld. Få barn berättar för vuxna att de är utsatta för våld och det ställer stora krav på att skolpersonal identifierar dessa barn. Skolsköterskan träffar regelbundet barn i samband med hälsobesök och har en unik möjlighet att observera och identifiera tecken på att barn utsätts för våld. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur skolsköterskan identifierar barn som är utsatta för våld i hemmet. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts i studien. Datainsamlingen genomfördes via fokusgruppsintervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema; skolsköterskans vilja, ansvar och öppenhet för att bidra till att skapa goda uppväxtvillkor och fem kategorier; medvetenhet om våldets uttryck och symtom, inkludera frågor om våld och att vara uppmärksam, vara tillgänglig, skapa förtroende och tillit, samarbete med pedagoger och elevhälsoteam samt ökad kunskap och gemensamt styrdokument. Konklusion: Framträdande i studien var skolsköterskans intresse och vilja för att skapa samt främja goda uppväxtvillkor för de barn som de möter i sin profession. Skolsköterskan identifierar barn som utsätts för våld på många olika sätt. Hälsobesöket ses som ett betydelsefullt verktyg för att samtala kring våld och skapar goda relationer. / Background: All children have the right to grow up in safe conditions and not be exposed to violence. Few children tell adults that they are exposed to violence and makes great demands on school staff, to identify these children. The school nurse regularly meets children during health check-up and has a unique opportunity to observe and identify signs of being subjected to violence. Purpose: The purpose of the study was to describe how the school nurse identifies children who are exposed to domestic violence. Method: Qualitative method with inductive approach has been used in the study. Data collection was conducted using focus group interviews with semi-structured questions. The results were analyzed according to qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in the theme of the school nurse's will, responsibility and openness to help create good conditions for growing up and five categories; awareness of the expression and symptoms of violence, including issues of violence and being attentive, being accessible, creating trust and confidence, cooperation with educators and student health teams, as well as increased knowledge and a common governing document. Conclusion: Prominent in the study was the interest and willingness of school nurses to create and promote good growing/life conditions for children they meet in their profession. The school nurse identifies children exposed to violence in many different ways. The health check-up seen as an important tool for talking about violence and creating good relationships.

Bakgrund: I Sverige har var femte elev i skolan utländsk bakgrund. Dessa elever kan ha svårt att finna sin position i skolan och kan därför behöva utökat stöd från skolsköterskor. Tidigare forskning visar att barn uppskattar att vara delaktiga och att det bidrar till hälsa och utveckling. Skolsköterskors kulturella kompetens möjliggör att främja delaktighet hos elever med utländsk bakgrund. Dock saknas tidigare forskning om skolsköterskors arbetssätt för att främja delaktighet hos elever med utländsk bakgrund.  Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors arbetssätt för att främja delaktighet hos elever 6–19 år med utländsk bakgrund vid hälsobesök. Metod: Beskrivande design med kvalitativ innehållsanalys. En enkät med åtta stycken öppna frågor som besvarats av 117 stycken skolsköterskor yrkesverksamma i Sverige. Resultat: Skolsköterskornas arbetar elevcentrerat utifrån elevens behov och bakgrund. Detta beskrivs som: Att förbereda hälsobesöket och Att ha eleven i fokus. Slutsats: Skolsköterskorna kombinerar kulturell kompetens och ett hälsofrämjande arbetssätt genom befolkningsindividualisering för att främja delaktighet hos elever 6–19 år med utländsk bakgrund. Det framkommer dock en motstridighet i resultatet. Skolsköterskorna beskriver bland annat att de behandlar alla elever lika oavsett barnets bakgrund men att de samtidigt gör särskilda åtgärder när de möter elever med utländsk bakgrund för att främja deras delaktighet. Det kan innebära att skolsköterskornas formella och kliniska kulturella kompetens är otillräcklig och att utbildning inom kulturell kompetens kan vara betydelsefullt. Det kan även vara betydelsefullt att skolsköterskorna integrerar sin kulturella kompetens i sitt hälsofrämjande arbetssätt för att främja delaktighet för elever med utländsk bakgrund. / Background: In Sweden, every fifth pupil in school are of foreign background. These pupils may have difficulties in finding their position in school and society, and may be in need of increased support from the school nurses. Previous research shows that children appreciate participation in their own context and that participation contributes to increased health and development. Cultural skills may improve the promotion of participation in pupils with a foreign background. No previous research on how school nurses work to promote participation for pupils with a foreign background has been identified. Aim: The aim of this study is to describe school nurses approach to promote participation in pupils 6–19 years with a foreign background in health visits. Method: A descriptive design with qualitative content analysis. A survey with eight open questions answered by 117 school nurses in Sweden. Results: The school nurses are working pupil-centered based on the pupil’s background and needs. This is described as: Preparing the health visit and Focusing on the pupil. Conclusion: The school nurses combine cultural skills with health promotion to promote participation in pupils 6-19 years of foreign background. However, there is a contradiction in the results. The school nurses describe, among other things, that they treat all pupils equally regardless of background but at the same time they do specific efforts when encountering pupils of foreign background to promote their participation. This could mean that the formal and clinical cultural skills of the school nurses are insufficient and that education in cultural skills can be significant. It may also be important that the school nurses integrate cultural skills into their health promotion approach to promote participation for pupils with a foreign background.

Sammanfattning Bakgrund: Forskning visar att ätstörningar hos skolelever blir alltmer vanligt både nationellt och internationellt. Det förekommer mest hos flickor men ökar även hos pojkar. Uppskattningsvis har 10 % ätstörningssymtom. Ca 4-5% av alla flickor har någon gång insjuknat i en allvarlig ätstörning i Sverige. Det är av vikt att upptäcka dessa skolelever då konsekvenserna kan medföra allvarliga hälsoproblem med långdraget, ibland kroniskt förlopp och i värsta fall död. Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av att upptäcka ätstörning hos skolelever. Metod: Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskan upptäcker ätstörningar genom sitt hälsofrämjande arbete i både de planerade och spontana hälsobesöken, men också genom att vara uppmärksam på risksignaler hos skolelever som avvikande beteende samt ha ett könssperspektiv. Skolsköterskan är beroende av andras information, såsom pedagoger, kompisar, extern personal, föräldrar och skoleleven själv för att upptäcka ätstörning. Skolsköterskorna har goda kunskaper om ätstörning men ingen stor erfarenhet av att upptäcka detta. Utbildning och tydliga riktlinjer eftersöks då osäkerhet upplevs. Slutsats: Elevhälsovården saknade riktlinjer och arbetsrutiner för att upptäcka ätstörning. Därför är det viktigt att utveckla och modernisera tydliga riktlinjer, vilket skulle kunna bidra till tidig upptäckt av ätstörningar hos skolelever.   Nyckelord: Elevhälsa, hälsobesök, hälsofrämjande, hälsosamtal, information, kroppsuppfattning. / abstract Background: Research shows that eating disorders among school students are becoming increasingly common both nationally and internationally. It occurs most in girls but is also increasing among boys. Estimately 10% suffers from eating disorder symptoms. About 4-5% of girls have ever suffered from a serious eating disorder in Sweden. It is important to discover these schoolchildren as the consequences can lead to serious health problems with the longevity, sometimes chronic progression and in worst case death. Purpose: Describe the school nurse's experience of detecting eating disorders among school students. Method: Ten semistructured interviews were conducted with school nurses. The interviews were analyzed based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The school nurse detects eating disorders through his health promotion work in both planned and spontaneous health visits, but also by paying attention to the risk signals of school students as deviating behavior meanwhile having a gender perspective. The nurse was dependent on other people's information, such as educators, friends, external staff, parents and the actual school student to detect eating disorders. School nurses have good knowledge but no experience detecting it. Education and clear guidelines were sought sines uncertainty was experienced in detecting eating disorders. Conclusion: Student health care lacked guidelines and work routines to detect eating disorders. Therefore, it is important to develop and modernize clear guidelines, which would mean that school nurses would discover more schoolchildren and thereby reduce suffering. Keyword: Body perception, health consultation, health promotion, health visit, information, student health.