No description available.

No description available.

Bakgrund: Under Covid-19-pandemin använde skolsköterskor på gymnasiet videosamtal för att kommunicera med sina elever. Enligt kompetensbeskrivningen ska skolsköterskan kunna ta ny teknik i anspråk och använda informations- och kommunikationsteknik för att kommunicera. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors upplevelser av videosamtal med gymnasieelever under Covid19-pandemin. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Data samlades in genom en webbenkät med öppna frågor. Fritextsvar från totalt 24 respondenter analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Videosamtal inverkar på kommunikationen mellan skolsköterska och elev; samt Olika praktiska aspekter av att erbjuda eleven videosamtal. I de två huvudkategorier framkom sex underkategorier. Konklusion: Videosamtal ökar tillgängligheten till elevhälsan och medverkar till att skolsköterskankan arbeta mer flexibelt. Elever som av olika anledningar inte kan vara i skolan kan speciellt främjas av videosamtal som mötesform. / Background: During the Covid-19 pandemic school nurses in high school used video calls to communicate with their students. According to the skills description, the school nurse must be able to use modern technology, information, and communication technology to communicate. Aim: The aim of the study was to describe school nurses' experiences of video calls with high school students during the Covid-19 pandemic. Method: The study uses a qualitative method with an inductive approach. Data were collected through an online survey with open-ended questions. Free text responses from a total of 24 respondents were analysed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two main categories: Video calls affect communication between school nurse and student; Several practical aspects of offering the student video calls. In the two main categories, six subcategories emerged. Conclusion: Video calls increase accessibility to student health and contribute to the school nurse being able to work more flexibly. Students who cannot attend school for various reasons can particularly benefit from video calls.

Bakgrund: Vi blir idag allt äldre. Ett ökande antal äldre med komplexa vårdbehov kräver en samordnad vård utifrån ett helhetsperspektiv med patienten som person i centrum. En samordnad vårdplanering genomförs på sjukhuset före utskrivning för att samordna hälso- och sjukvård från sjukhus, primärvård och kommunal vård. Dessa vårdplaneringar utförs idag ofta via videomöte. För att upprätthålla en personcentrerad vård och främja en trygg och säker hemgång, behöver vårdplaneringen genomföras på ett sådant sätt att den äldre upplever delaktighet och därmed kan påverka beslut kring sin egen vård och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samordnad vårdplanering via videomöte ur den äldre personens och närståendes perspektiv. Metod: En induktiv kvalitativ forskningsansats användes genom åtta personliga ostrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval gjordes som resulterade i fyra äldre personer, Md=79 år, (70-83), samt fyra närstående, Md=54 år, (45-58). Inklusionskriterier var erfarenhet av vårdplanering via videomöte och för de äldre en ålder på minst 70 år. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den äldre personens och närståendes upplevelse av vårdplanering via videomöte kan beskrivas av temat att befinna sig i ett utanförskap. Detta baseras på tre kategorier utifrån upplevelse av opersonlighet, meningslöshet samt bristande delaktighet. Otillräcklig förberedelse eller information kan skapa en känsla av utanförskap som riskerar hindra möjligheten till delaktighet, inflytande och medbestämmande i vården. Slutsats: Samordnad vårdplanering via videomöte kan möjligen bli en tillfredsställande mötesform även för äldre. Flera utmaningar och svårigheter måste dock hanteras när det gäller möjlighet till delaktighet och medbestämmande för den äldre personen och närstående i vårdplanering via videomöte. Utan tidigare erfarenhet av videomöten kan kommunikation via en skärm vara en obekant upplevelse. Ett välplanerat videomöte med förberedd och insatt vårdpersonal samt en informerad och trygg patient och närstående är förutsättningar som behöver uppfyllas. / Background: We are becoming older than ever before. A growing number of elderly patients with complex caring needs require coordinated care from a holistic perspective with the patient as a person at the center. A coordinated care planning is conducted in the hospital before discharge in order to coordinate the health care needed from hospital, primary care services and municipal care. Today, these care planning's are often performed via video conference. In order to maintain a person-centered care and provide a safe and secure return to home, care planning need to be carried out in such a way that the elderly person may experience patient participation and thus can influence decisions on their own care and health. Aim: The aim of the study was to describe coordinated care planning via video conference from the elderly person's and next of kin's perspective. Method: An inductive qualitative research approach was used through eight personal unstructured interviews. A purposive sampling was conducted which resulted in a sample of four elderly persons, Md=79 years, (70-83) and four next of kin, Md=54 years, (45-58). Inclusion criteria were experience of care planning via video conference and for the elderly an age of at least 70 years. The data was analyzed with qualitative content analysis. Result: The older person's and the next of kin's experience of care planning via video conference can be described by the theme of being in an alienation. This is derived from three categories based on experience of impersonality, futility and a lack of participation. Insufficient preparation or information may create a feeling of alienation that can hinder the possibility of patient participation, influence and codetermination in the care. Conclusion: Coordinated care planning via video conference may become an adequate meeting form even for the elderly. However, several challenges and difficulties need to be addressed concerning patient participation and codetermination in care planning via video conference. Without previous experience of video conferencing, communicating via a screen can be a strange experience for the elderly person. A well-planned video conference with prepared and trained healthcare personnel as well as an informed and safe patient and next of kin are prerequisites that need to be fulfilled.