Diss. Linköping : Univ., 2001. / På titels. felaktigt: Svenningsson.

Bosbec är ett företag som utvecklar tjänster för automatisering av informationsflöde via internet, sms, och IOT. När denna rapport skrevs var hybridutveckling en populär utvecklingsmetod för att spara tid och pengar genom att utveckla applikationer i ett språk som sedan kan användas på flera mobila enheter. Bosbec har sen tidigare en chattapplikation som bygger på en äldre kommunikationsstandard, något som upplevs långsamt vid hög belastning. Målet är att utveckla en prototyp för att utreda om en nyare kommunikationsmetod kan göra chattapplikationen snabbare men samtidigt behålla stöd mot den gamla applikationen för att inte mista användare. Metoderna som använts för utveckling utav prototypen är hybridutveckling och en utredning utav vilket kommunikationsprotokoll som passar tjänsten bäst. Resultatet av prototyputvecklingen var att kommunikationshastigheten ökade precis som Bosbec önskade, och att användarupplevelsen blev bättre jämfört med den gamla applikationen. Slutresultatet av prototyputvecklingen är att utveckling av en ny chattapplikation kommer inledas. / Bosbec is a company that develops services for automating the flow of information via the Internet, SMS, and IOT. At the time of writing this report, hybrid development was a popular method to save time and money by developing applications in a language that then can compiled to be used on multiple mobile devices. Bosbec has since earlier a chat application that is based on an older communication protocol, which gives the user a slow experience of using application at high loads. The goal is to develop a prototype to investigate whether a newer communication method may make the chat application faster while retaining support against the old application to not lose users. The methods used for the development of the prototype is hybrid development and an investigation to resolve which communication protocol that fits the service the best. The results of developing the prototype was that the communication speed increased as Bosbec desired, and that the user experience was better compared to the old application. The end result of prototype development is that development of a new chat application will be launched.

Sammanfattning   Syftet med denna uppsats var att undersöka onlinehjälp i form av chatt i två organisationer. Vår frågeställning var att komma fram till vad det finns det för fördelar och svårigheter när hjälpen utförs i det virtuella rummet i form av chatt, detta enligt volontärernas perspektiv som arbetar som stödgivare i samtliga organisationer. Vi var även intresserade av att ta reda på hur volontärerna anser att genom det virtuella rummet kan bidra till ungdomars välmående, samt vad volontärerna anser är de vanligaste problemen ungdomarna har som söker sig till onlinehjälp i form av chatt i de två organisationerna vi undersökte.  Empirin bestod av kvalitativa intervjuer med åtta informanter som arbetar som stödgivare de två organisationerna. Urvalet gjordes med grundtanken ”först till kvarn”, dvs. att alla volontärer i de två organisationerna blev tilldelad information om möjligheten att delta i studien. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av färgkodning fokus låg på våra huvudteman och frågeställningar. Vår uppsats blev indelad i fyra huvudsakliga begrepp som är onlinehjälp, välmående, identitet och integritet. Dessa fyra begrepp kom vi fram till efter en genomgång av tidigare forskning kring onlinehjälp. I vår resultatdel har vi baserat resultaten på dessa fyra begrepp. Vår undersöknings huvudsakliga resultat visade att de främsta fördelarna med onlinehjälp i form av chatt för stödsökande enligt volontärernas perspektiv är anonymiteten, lättillgängligheten och även möjligheten att uttrycka sig i skrift. Studiens resultat visade att svårigheten med att hjälpen utförs online också är anonymiteten, detta dock endast för stödgivarna då man går miste av kroppsspråk, röstläge och emotioner i det virtuella rummet. Vi kom i vårt resultat fram till att volontärerna försöker bidra till ungdomars välmående genom att inte döma, utan istället stötta, lyssna och rådgiva ungdomarna med hjälp av den kunskap de fått i form av en utbildning innan de börjar arbeta som stödgivare. Volontärernas svar på de vanligaste problemen som ungdomarna har då de söker sig till undersökningens samtliga organisationers chattverksamheter är känslan av ångest och förvirring, stress, utanförskap och bråk i hemmet. Organisationernas målgrupp är ungdomar mellan 13-23 år och är den ålder då det kan uppstå en identitetskris. Identitetskrisen har vi förklarat utifrån Berger och Luckmanns teori om socialisationsprocessen, då de menar att en krock kan uppstå mellan den primära- och den sekundära socialissationen vilket kan skapa en kris som kan jämföras med en identitetskris. Vi kom fram till att anonymiteten är den främsta fördelen med onlinehjälp i form av chatt, vi har därför valt att applicera Goffmans teori om regioner på detta resultat där det virtuella rummet är den bakre regionen och där det fysiska rummet är den främre regionen.

No description available.

<p>Talar du LunarStormska? är en sociolingvistisk C-uppsats av Alexandra Ohlén vid Karlstads universitets lärarprogram med inriktning gymnasiet, höstterminen 2004.</p><p>Uppsatsen beskriver Internet-fenomenet chattande och dess historiska bakgrund, identifierar och definierar olika typer av chattande och beskriver de forum för chattande som är populära bland svenska ungdomar år 2004. Mot bakgrund av de farhågor som i många sammanhang framkommit om att användande av Internet och chattande kan påverka ungdomars skriftspråk negativt diskuteras chattspråket ur ett lingvistiskt perspektiv.</p><p>Med hjälp av en enkätundersökning genomförd i en gymnasieskola under hösten 2004 och en tidigare enkät med delvis samma innehåll från 2002 beskrivs ungdomarnas chattvanor med hänseende till omfattning, syfte etc. Genom att jämföra elevernas resultat vid de senaste nationella proven i svenska med den tid de uppger sig lägga ner på chattande undersöks huruvida chattande påverkar elevernas förmåga att hantera svenska språket.</p>

<p>The new technology brings new opportunities for the language. The language, which is used when chatting or messaging, is full of linguistic devices, which facilitates writing and saves time and space. The purpose of my investigation is to find out if the chat- and- messaging- language is affecting the students' way of writing in school.</p><p>To find out about this I have examined 79 essays written by students in grade 9 during the national test 2006. I have also to found out if the occurrence of these features differed between boys and girls. In addition, I have let the same students who have written the essays answer questions regarding their chatting- and messaging- habits.</p><p>The conclusions I have attained through my investigation shows that 58 % of the students are using features which are typical in chat and messaging language. 52 % of the boys were using these language features when they were writing. When it comes to the girls, the similar figure is 64 %. The result of my questionnaire show that 49 % of all students chat everyday. Out of these 63 % boys and 35 % girls. 32 % write messages everyday.</p> / <p>Den nya tekniken för med sig nya förutsättningar för språket. Det språk som används vid chatt och SMS är fullt av språkliga knep som underlättar skrivandet och som spar tid och plats. Syftet med min undersökning är att ta reda på om chatt- och SMS-språket påverkar elevernas sätt att skriva i skolan.</p><p>För att ta reda på detta har jag undersökt 79 uppsatser skrivna av elever i skolår 9 under det nationella provet 2006. Jag har även tagit reda på om förekomsten av dessa drag skiljde sig åt mellan pojkar och flickor. Jag har låtit samma elever som skrivit uppsatserna svara på frågor som rör deras chatt- och SMS-vanor.</p><p>Slutsatser som jag kommit fram till genom min undersökning är att 58 % av eleverna använder sig av drag som är typiska i chatt- och SMS-språk. Av pojkarna använder sig 52,5 % av dessa språkdrag när de skriver. Hos flickorna är motsvarande uppgift 64 %. Resultatet av min enkätundersökning visar att 49 % av alla elever chattar varje dag. Av dessa är 63 % pojkar och 35 % flickor. 32 % skriver SMS varje dag.</p>

I dagens samhälle blir det allt vanligare att umgås genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter växer lavinartat. Hur stor är utbredningen av detta bland skolungdomar och påverkar det det vanliga kamratumgänget IRL (In Real Life)? Hur ser lärare på chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frågor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett växande chattintresse.

<p>I dagens samhälle blir det allt vanligare att umgås genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter växer lavinartat. Hur stor är utbredningen av detta bland skolungdomar och påverkar det det vanliga kamratumgänget IRL (In Real Life)? Hur ser lärare på chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frågor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett växande chattintresse.</p>

Syftet med studien var att undersöka skillader mellan förhör via chatt och som förhör ansikte mot ansikte. Evenuella skillnader mellan kvinnor och män undersöktes också. I studien deltog 64 deltagare varav 32 män och 32 kvinnor. Deltagarna var 19 till 32 år (M= 22,89, SD= 2, 92). Deltagarna fick bevittna ett brott via en videosekvens och sedan genomgå ett förhör, antingen ansikte mot ansikte eller via chatt. Förhörsteknikerna gav likvärdiga resultat vad gällde desinformationseffekt och antal korrekta vittnesuppgifter. Kvinnor använde fler ord än män i båda förhörsteknikerna, i övrigt fanns inga könsskillnader. Förhör via chatt gav större andel rätt per ord än förhör ansikte mot ansikte. Slutsatsen är att chattförhör är likvärdigt med, och i vissa aspekter effektivare än, förhör ansikte mot ansikte.

Syftet med detta arbete är att undersöka och se vilka attityder lärare och elever har i förhållande till sms och chatt och dess användning i skolan. Underlaget till vår undersökning är inhämtat först i enkätform och har senare kompletterats med elev- och lärarintervjuer. Undersökningen är gjord på två olika skolor där en av skolorna är belägen i en större stad och den andra i en mindre stad och eleverna som deltog i undersökningen går i årskurs 6. Resultatet visar på att elevernas attityder gentemot sms och chattanvändningen i skolan är positivt. De tror att de kan hjälpa varandra genom dessa medier och att de kan utvecklas i skriften och även vidga sin kommunikativa arena. Lärarna däremot säger sig inte se något större användningsområde med sms och chatt, men pekar även på att de saknar kunskap inom detta område. Det råder också en form av indirekt förbud mot chatten då inga elever tillåts använda sig av datorerna på skolan under skoltid, utan de använder endast dessa för kunskapsletande och utskrifter. Lärarna uttrycker att de skulle vilja använde sig av sms och chatt om de hade kunnat öka sin kompetens i användning av dessa. Resultaten vi fått visar på varierande attityder hos respondenterna gällande användningen av sms och chatt i skolan.