<p><strong><p>Abstract</p><p>Syftet med studien är att få fördjupad kunskap i elevers användande av skriftspråket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga språket. Studien är kvalitativ och är en jämförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSspråket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrån elevernas texter för att öka förståelsen hos läsaren samt sätta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spår av chatt- och SMSspråk redan 1999 men att i vissa hänseenden skiljer det sig från de spår vi kan finna i 2010 års texter. Eleverna klarar bra att skilja sitt vardagsspråk, det vill säga det språk de använder på fritiden när de chattar och skickar SMS från det språk de använder i skolan när de skriver formella texter som till exempel nationella prov.</p></strong></p>

<p>Tidigare undersökningar har visat att ökat datoranvändande resulterade i minskat socialt umgänge. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning ungdomar kommunicerar med varandra genom olika elektroniska medel, samt vilken betydelse denna kommunikation har för deras olika vänskapsrelationer. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes bland 91 elever som går sista året på gymnasiet. Enkäten innehöll frågor som behandlade vänskap och kommunikation. Resultaten visar att elektronisk kommunikation är en del av ungdomarnas vardag, eftersom alla uppgav att de hade tillgång till Internet och mobiltelefon. Det skiljer sig dock i vilken utsträckning de använder dem. De som träffar sina vänner ofta är de som använder dessa medel i större utsträckning. Elektronisk kommunikation har inte ersatt Ansikte mot Ansikte-relationerna, utan snarare blivit ett komplement.</p>

Abstract Syftet med studien är att få fördjupad kunskap i elevers användande av skriftspråket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga språket. Studien är kvalitativ och är en jämförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSspråket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrån elevernas texter för att öka förståelsen hos läsaren samt sätta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spår av chatt- och SMSspråk redan 1999 men att i vissa hänseenden skiljer det sig från de spår vi kan finna i 2010 års texter. Eleverna klarar bra att skilja sitt vardagsspråk, det vill säga det språk de använder på fritiden när de chattar och skickar SMS från det språk de använder i skolan när de skriver formella texter som till exempel nationella prov.

Tidigare undersökningar har visat att ökat datoranvändande resulterade i minskat socialt umgänge. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning ungdomar kommunicerar med varandra genom olika elektroniska medel, samt vilken betydelse denna kommunikation har för deras olika vänskapsrelationer. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes bland 91 elever som går sista året på gymnasiet. Enkäten innehöll frågor som behandlade vänskap och kommunikation. Resultaten visar att elektronisk kommunikation är en del av ungdomarnas vardag, eftersom alla uppgav att de hade tillgång till Internet och mobiltelefon. Det skiljer sig dock i vilken utsträckning de använder dem. De som träffar sina vänner ofta är de som använder dessa medel i större utsträckning. Elektronisk kommunikation har inte ersatt Ansikte mot Ansikte-relationerna, utan snarare blivit ett komplement.

<p>Chattande har på kort tid blivit en mycket vanlig sysselsättning bland framförallt ungdomar. Denna studie syftar till att öka förståelsen för chattkulturen, genom att åskådliggöra hur chattare ser på, och själva använder, lögner. 101 gymnasieelever har besvarat en enkät, utifrån vilken resultatet har analyserats. I undersökningen framkom att hur fel en osanning är påverkar om den betraktas som en lögn eller inte. Ju mer fel, desto troligare är det att den anses vara lögn. Ungefär hälften av osanningarna som används anses av den egna personen vara lögner, men bland sådana osanningar som inte används är andelen lögner större, enligt vad chattarna själva menar är lögner. Deltagarna använder alltså osanningar som de själva ser som lögner, även om de ofta låter bli att använda rena lögner. Det är också så att det aktiva självet ändras när man chattar. Detta är inte konstigt, då aktiva självet är kontextberoende. De flesta av deltagarna i undersökningen kunde själva känna att de ändras på chatten, vilket tyder på att den verkliga skillnaden är stor.</p>

Talar du LunarStormska? är en sociolingvistisk C-uppsats av Alexandra Ohlén vid Karlstads universitets lärarprogram med inriktning gymnasiet, höstterminen 2004. Uppsatsen beskriver Internet-fenomenet chattande och dess historiska bakgrund, identifierar och definierar olika typer av chattande och beskriver de forum för chattande som är populära bland svenska ungdomar år 2004. Mot bakgrund av de farhågor som i många sammanhang framkommit om att användande av Internet och chattande kan påverka ungdomars skriftspråk negativt diskuteras chattspråket ur ett lingvistiskt perspektiv. Med hjälp av en enkätundersökning genomförd i en gymnasieskola under hösten 2004 och en tidigare enkät med delvis samma innehåll från 2002 beskrivs ungdomarnas chattvanor med hänseende till omfattning, syfte etc. Genom att jämföra elevernas resultat vid de senaste nationella proven i svenska med den tid de uppger sig lägga ner på chattande undersöks huruvida chattande påverkar elevernas förmåga att hantera svenska språket.

The new technology brings new opportunities for the language. The language, which is used when chatting or messaging, is full of linguistic devices, which facilitates writing and saves time and space. The purpose of my investigation is to find out if the chat- and- messaging- language is affecting the students' way of writing in school. To find out about this I have examined 79 essays written by students in grade 9 during the national test 2006. I have also to found out if the occurrence of these features differed between boys and girls. In addition, I have let the same students who have written the essays answer questions regarding their chatting- and messaging- habits. The conclusions I have attained through my investigation shows that 58 % of the students are using features which are typical in chat and messaging language. 52 % of the boys were using these language features when they were writing. When it comes to the girls, the similar figure is 64 %. The result of my questionnaire show that 49 % of all students chat everyday. Out of these 63 % boys and 35 % girls. 32 % write messages everyday. / Den nya tekniken för med sig nya förutsättningar för språket. Det språk som används vid chatt och SMS är fullt av språkliga knep som underlättar skrivandet och som spar tid och plats. Syftet med min undersökning är att ta reda på om chatt- och SMS-språket påverkar elevernas sätt att skriva i skolan. För att ta reda på detta har jag undersökt 79 uppsatser skrivna av elever i skolår 9 under det nationella provet 2006. Jag har även tagit reda på om förekomsten av dessa drag skiljde sig åt mellan pojkar och flickor. Jag har låtit samma elever som skrivit uppsatserna svara på frågor som rör deras chatt- och SMS-vanor. Slutsatser som jag kommit fram till genom min undersökning är att 58 % av eleverna använder sig av drag som är typiska i chatt- och SMS-språk. Av pojkarna använder sig 52,5 % av dessa språkdrag när de skriver. Hos flickorna är motsvarande uppgift 64 %. Resultatet av min enkätundersökning visar att 49 % av alla elever chattar varje dag. Av dessa är 63 % pojkar och 35 % flickor. 32 % skriver SMS varje dag.

Digital media permeate people's lives and affect society. A particularly important group in the society is young people, because they are the first generations that have grown up with digital media and chat usage. The target group in this study consists of both young (12-20 years) and adult (39-60). The purpose of this study is to investigate the interaction between online and offline chat communication by young people and adults, as well as we aim to investigate the differences and similarities between these groups regarding chat usage. Previous research in this field of research addresses the experience of communication online as well as age and morale. Two selected theories are symbolic interactionism and generation theory; these describe concepts of social interaction, social order, generation as well as identity. The method used in this study is a qualitative survey in the form of interviews. In total, eight interviews were managed, whereof four were with young and four with adult respondents. The results show that young people and adults generally experience chat as a fast and easy way of communication. The difference found in the outcome is that young people see the chat more like a natural way of communication. Unlike adults who consider chatting as a like a communication tool.

Denna rapport är ett kandidatarbete vid Linköpings Universitet i kursen TDDD96. Rapporten är baserad på ett projekt som gruppen har utfört där de har byggt ett chattsystem åt en extern kund, Region Östergötland. Chattsystemet som byggdes var en chattapplikation som kan användas mellan patienter och vårdpersonal, även en chattbott användes. Chattapplikationen fokuserade på hur förgrening av konversationer kunde ske på ett smidigt och användarvänligt sätt samt att vårdpersonalen kan markera viktiga meddelanden. I projektet användes Scrum vilket är ett ramverk som bygger på utveckling som sker i sprintar, dagliga möten samt utvärdering efter varje sprint. Sist i rapporten ligger ett antal olika individuella bidrag som varje projektmedlem har gjort.

Syftet med studien är att belysa Arbetsförmedlingens användning av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) inom uppdraget orienterande karriärvägledning, och att undersöka vilka problem och möjligheter som arbetsförmedlare upplever i samband med vägledning via chatt, samt om arbetsförmedlarens egna digitala färdigheter har någon betydelse för uppdraget. Arbetsförmedlingen har länge använt sig av chatt i sina kundmöten och sedan hösten 2019 även i vägledning. Användandet av informations- och kommunikationsteknologi ökar i samhället och under 2020 drevs utveckling framåt i en snabbare takt som en följd av den pågående coronapandemin. Det har också ökat behovet av vägledning i samhället eftersom många förlorade sina arbeten. Studiens ansats är kvalitativ och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Två personer har intervjuats i syfte att få en bakgrundsförståelse för chattens uppkomst på Arbetsförmedlingen. Empirin består av sex intervjuer med arbetsförmedlare med uppdraget orienterande karriärvägledning. Empirin analyseras utifrån tidigare forskning och definierade begrepp. Resultatet visar bland annat på att chattens tillgänglighet passar målgrupper som föredrar att skriva men de som har svårare att uttrycka sig i skrift kanske har svårt att få sina behov tillgodosedda. I och med att kommunikationen i chatten sker via skrift finns det risk för att missförstånd ökar. Det har visat sig vara svårt att svara på komplexa frågeställningar och vid sådana tillfällen har en del vägledare ringt upp kunden. Vägledare väljer den kommunikationskanal där de själva känner sig mest trygga det vill säga i ett samtal via telefonen. Det finns därför stora utvecklingsmöjligheter i att använda chatten som IKT-verktyg inom karriärvägledning. En bättre styrning av vägledningen och ökade digitala färdigheter inom IKT hos vägledarna kan lösa en del av problemen som framkom i studien. Digital kompetens varierar mellan individer och professionella och detta har betydelse oavsett sammanhang.