Global ETD Search

1	Lögner på Internets chatter Johansson, Martina January 2003 (has links) <p>Chattande har på kort tid blivit en mycket vanlig sysselsättning bland framförallt ungdomar. Denna studie syftar till att öka förståelsen för chattkulturen, genom att åskådliggöra hur chattare ser på, och själva använder, lögner. 101 gymnasieelever har besvarat en enkät, utifrån vilken resultatet har analyserats. I undersökningen framkom att hur fel en osanning är påverkar om den betraktas som en lögn eller inte. Ju mer fel, desto troligare är det att den anses vara lögn. Ungefär hälften av osanningarna som används anses av den egna personen vara lögner, men bland sådana osanningar som inte används är andelen lögner större, enligt vad chattarna själva menar är lögner. Deltagarna använder alltså osanningar som de själva ser som lögner, även om de ofta låter bli att använda rena lögner. Det är också så att det aktiva självet ändras när man chattar. Detta är inte konstigt, då aktiva självet är kontextberoende. De flesta av deltagarna i undersökningen kunde själva känna att de ändras på chatten, vilket tyder på att den verkliga skillnaden är stor.</p> lögner chatt självkoncept aktiva självet Cognitive science Kognitionsvetenskap
2	Kroppsspråk i 3d-animation : Lögner hos 3d-karaktärer / Body language in 3d-animation : Deception in 3d-carachters Karlsson, Tobias January 2011 (has links) Detta arbete undersöker huruvida vi kan uppfatta lögn och nervositet hos en avskalad virtuell karaktär. Utifrån forskning om beteendevetenskap, kroppsspråk och icke-verbala signaler har lögnsignaler och nervositetstecken animerats hos en avskalad virtuell karaktär. Dessa animationer visades utan audiella ledtrådar, såsom tal, för urvalsgrupper och en kvantitativ undersökning genomfördes för att besvara arbetets frågeställning. Undersökningens resultat gav emellertid inget konkret svar på frågeställningen. För att respondenterna skulle uppfatta lögnsignaler hos en avskalad virtuell karaktär krävdes att ett flertal aspekter togs i beaktning, exempelvis behövde lögnsignalerna vara tydliga och inte överskuggas av starkare känslor eller signaler. Nervositetstecken avlästes dock enkelt av respondenterna i undersökningen vilket kan betyda att en avskalad virtuell karaktär kan gestalta ett nervöst tillstånd utan audiella ledtrådar. Resultatet som undersökningen gav har ställts mot insamlad data och tidigare forskning för att diskutera undersökningens brister och lämpliga framtida justeringar för att åtgärda dessa. Slutligen har även möjligheter för framtida arbete diskuterats och spekulationer kring användningsområden för en liknande undersökning i ett branschperspektiv har genomförts. kroppsspråk lögner animation dataspel Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
3	"De bara ljuger?" : En kritisk analys av Don Fallis och Andreas Stokkes definitioner av lögn. / "It's all a lie?" : A criticism of Don Fallis and Andreas Stokke definitions of lying. Kharchi Hagland, Peter Josef January 2022 (has links) Don Fallis and Andreas Stokke propose that the classical definition of lying is inadequate due to the insistence on deceptive doxastic goals. Such goals have been proven problematic in the light of baldface lying. Both Fallis and Stokke argue that baldface lying are actual instances of lying and that a valid definition of lying should therefore include these. They suggest that lies be understood in a pragmatic framework and ground their definitions in the linguistic tradition following Paul Grice and Robert Stalnaker, respectively. Lies are to be understood as conscious breaches of pragmatic maxims. In this essay I show that Fallis project fails due to limitations inherent to Grice theory of communication. Andreas Stokke definition, on the other hand, building on the work of Jonathan Cohen and Robert Stalnaker, turns out to be a beautiful explication of the classical definition of lying – that besides managing the extensional problem that baldface lies pose also succeeds in making them intelligible epistemically. However, I argue that his categorical rejection of a necessary deceptive condition is refuted by his own definition and theoretical build up. Contrary to Stokke’s own conviction, I thus maintain that his contribution be understood as a significant vindication of the deceptive theory of lying. Finally, lies told by young children seem to pose as great a problem for non-deceptive theories of lying as baldface lies did for deceptive theories. Lies deception Grice Stalnaker Stokke Fallis acceptance belief children’s lies Lögner vilseledning Grice Stalnaker Stokke Fallis acceptans tro barns lögner Philosophy Filosofi
4	Säg att du är min syster : En narrativ analys med feministisk kritik av berättelserna i Genesis 12, 20 och 26 och av den utsatta kvinnan som motiv. Rigby-Smith, Martin January 2013 (has links) No description available.
5	Lögner på Internets chatter Johansson, Martina January 2003 (has links) Chattande har på kort tid blivit en mycket vanlig sysselsättning bland framförallt ungdomar. Denna studie syftar till att öka förståelsen för chattkulturen, genom att åskådliggöra hur chattare ser på, och själva använder, lögner. 101 gymnasieelever har besvarat en enkät, utifrån vilken resultatet har analyserats. I undersökningen framkom att hur fel en osanning är påverkar om den betraktas som en lögn eller inte. Ju mer fel, desto troligare är det att den anses vara lögn. Ungefär hälften av osanningarna som används anses av den egna personen vara lögner, men bland sådana osanningar som inte används är andelen lögner större, enligt vad chattarna själva menar är lögner. Deltagarna använder alltså osanningar som de själva ser som lögner, även om de ofta låter bli att använda rena lögner. Det är också så att det aktiva självet ändras när man chattar. Detta är inte konstigt, då aktiva självet är kontextberoende. De flesta av deltagarna i undersökningen kunde själva känna att de ändras på chatten, vilket tyder på att den verkliga skillnaden är stor. lögner chatt självkoncept aktiva självet Human Computer Interaction
6	Kulturkonflikter : En komparativ studie av synen på ras och klass i Spike Lees <em>Do The Right Thing</em> & Mike Leighs <em>Hemligheter och lögner</em> Abdulla, Lana January 2010 (has links) <p>I två analyser av filmerna; <em>Do The Right Thing</em> av Spike Lee (1989) och <em>Hemligheter och lögner</em> av Mike Leigh (1996), har jag undersökt hur och varför samhällsproblematik som berör klass- och rasfrågan presenteras på film utifrån hur cultural studies teoretiskt förhåller sig till problematiska relationer mellan kulturella identiteter i USA och Storbritannien. Jag kom fram till att identifikationen av den kulturella identiteten var olika i respektive länder; USA och Storbritannien. I USA var rastillhörigheten utgångspunkten för den kulturella identiteten och i Storbritannien var det klasstillhörigheten utgångspunkten för den kulturella identiteten.</p> Klass ras identitet etnicitet identitetpolitik kulturstudier intersektionalitet globalisering kulturkonflikter black studies cultural studies Film Filmvetenskap
7	Kulturkonflikter : En komparativ studie av synen på ras och klass i Spike Lees Do The Right Thing & Mike Leighs Hemligheter och lögner Abdulla, Lana January 2010 (has links) I två analyser av filmerna; Do The Right Thing av Spike Lee (1989) och Hemligheter och lögner av Mike Leigh (1996), har jag undersökt hur och varför samhällsproblematik som berör klass- och rasfrågan presenteras på film utifrån hur cultural studies teoretiskt förhåller sig till problematiska relationer mellan kulturella identiteter i USA och Storbritannien. Jag kom fram till att identifikationen av den kulturella identiteten var olika i respektive länder; USA och Storbritannien. I USA var rastillhörigheten utgångspunkten för den kulturella identiteten och i Storbritannien var det klasstillhörigheten utgångspunkten för den kulturella identiteten. Klass ras identitet etnicitet identitetpolitik kulturstudier intersektionalitet globalisering kulturkonflikter black studies cultural studies Film Filmvetenskap
8	Förmågan att spegla känslor, avslöja lögner och gradera säkerhet : finns det ett samband dem emellan? Alm, Annelie January 2011 (has links) Underlättar kongruens mellan sinnestillstånd och påstående (vad gäller dess värdeladdning) vid bedömning av ett påståendes sanningshalt? Denna fråga uppkom via studier av embodiment och lögner, forskning från de båda områdena påvisar nämligen att olika ”kroppsliga signaler” kan hjälpa oss att avslöja om andra människor ljuger. Frågan har undersökts via en faktoriell design med repeterade mätningar där deltagarna försattes i olika sinnestillstånd varpå de utsattes för olika stimuli och fick göra olika bedömningar. Resultatet visade att kongruenta betingelser varken underlättar eller påskyndar vid bedömning av ett påståendes sanningshalt, däremot erhölls ett signifikant resultat som indikerade att kongruenta betingelser ökar människans konfidensnivå (högre grad av säkerhet vad gäller att en korrekt bedömning gjorts) vid bedömning av falska påståenden. embodiment facial feedback hypothesis lies emotions embodiment hypotesen om ansiktets återkoppling lögner emotioner/känslor sinnestillstånd Cognitive science Kognitionsforskning

Search results