Personligt självkoncept och grit är två psykologiska fenomen som undersöks ofta men inte i relation med varandra och inte kopplade till musiker. Grit har associerats med akademisk framgång och goda resultat och det är en egenskap som framstående ledare inom alla professionella områden verkar ha. Den kännetecknas av passion och uthållighet och tros vara en större prediktor för akademisk eller professionell framgång än intelligens eller talang. Grit kan påverkas av olika psykologiska faktorer såsom självkoncept. Självkoncept innefattar individens globala uppfattningar av sig själv på alla nivåer: fysiskt, akademiskt, professionellt, socialt och personligt. Sättet en individ uppfattar sina privata och individuella aspekter kallas för personligt självkoncept. Studien har syftat att undersöka om det finns ett samband mellan personligt självkoncept och grit hos professionella och amatörmusiker men också att förstå om det finns några skillnader i grit och personligt självkoncept mellan professionella och amatörmusiker och mellan kvinnor och män som är professionella eller amatörmusiker. Studien baserades på en kvantitativ metod och data samlades in genom en webbenkät som delades på sociala medier och mejl. I studien deltog 97 musiker med olika ålder, både professionella (n = 68) och amatör (n = 29), både män (n = 38) och kvinnor (n = 59) med internationell bakgrund. Studiens resultat visade en signifikant positiv korrelation mellan personligt självkoncept och grit hos musiker. Utifrån resultatet är dessa två fenomen kopplade till varandra, desto bättre självkoncept man har desto högre nivå på grit. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad i grit mellan kvinnliga och manliga musiker där kvinnliga musiker hade en högre nivå på grit än manliga musiker. Studiens resultat visade ingen signifikant skillnad mellan professionella och amatörmusiker i avseende på grit, vilken kan tolkas som att professionella och amatörmusiker hade ungefär samma grit nivå. Utifrån studiens resultat finns det ingen signifikant skillnad i personligt självkoncept mellan amatör och professionella musiker eller mellan män och kvinnor som är professionella eller amatörmusiker. / Personal self-concept and grit are two psychological phenomena that are studied often but not in relation to each other and not linked to musicians. Grit has been associated with academic success and good results and it is a quality that prominent leaders in all professional fields seem to have. It is characterized by passion and perseverance and is believed to be a greater predictor of academic or professional success than intelligence or talent. Grit can be influenced by various psychological factors such as self-concept. Self-concept includes an individual's global perceptions of himself on all levels: physical, academic, professional, social and personal. The way an individual perceives his private and individual aspects is called personal self-concept. The study aimed to investigate whether there is a connection between personal self-concept and grit in professional and amateur musicians, but also to understand if there are any differences in grit and personal self-concept between professional and amateur musicians and between women and men who are professional or amateur musicians. The study was based on a quantitative method and data was collected through a web survey that was shared on social media and email. The study involved 97 musicians of different ages, both professional (n = 68) and amateur (n = 29), both men (n = 38) and women (n = 59) with an international background. The results of the study showed a significant positive correlation between personal self-concept and grit in musicians. Based on the results, these two phenomena are linked to each other, the better self-concept you have, the higher the level of grit. The results showed that there is a significant difference in grit between female and male musicians where female musicians had a higher level of grit than male musicians. The results of the study showed no significant difference between professional and amateur musicians in terms of grit, which can be interpreted as meaning that professional and amateur musicians had approximately the same grit level. Based on the results of the study, there is no significant difference in personal self-concept between amateur and professional musicians or between men and women who are professional or amateur musicians.

<p>Chattande har på kort tid blivit en mycket vanlig sysselsättning bland framförallt ungdomar. Denna studie syftar till att öka förståelsen för chattkulturen, genom att åskådliggöra hur chattare ser på, och själva använder, lögner. 101 gymnasieelever har besvarat en enkät, utifrån vilken resultatet har analyserats. I undersökningen framkom att hur fel en osanning är påverkar om den betraktas som en lögn eller inte. Ju mer fel, desto troligare är det att den anses vara lögn. Ungefär hälften av osanningarna som används anses av den egna personen vara lögner, men bland sådana osanningar som inte används är andelen lögner större, enligt vad chattarna själva menar är lögner. Deltagarna använder alltså osanningar som de själva ser som lögner, även om de ofta låter bli att använda rena lögner. Det är också så att det aktiva självet ändras när man chattar. Detta är inte konstigt, då aktiva självet är kontextberoende. De flesta av deltagarna i undersökningen kunde själva känna att de ändras på chatten, vilket tyder på att den verkliga skillnaden är stor.</p>

Introduktion: Livskvalitén och välbefinnandet hos ungdomar med övervikt kan vara nedsatt men vissa menar att det är synen på sig själv som kan vara den avgörande faktorn för måendet. Självkonceptet är ett begrepp som omfattar individens uppfattning om sig själv. Personens självvärde och ideala själv ingår samt upplevelsen av personligheten och kroppen och synen på sig själv utifrån ett sammanhang. För att kunna stötta ungdomar med övervikt till en livsstilsförändring behöver distriktsköterskan ha en god kunskap om ungdomarnas situation och syn på sig själva. Syfte: Belysa självkoncept hos överviktiga ungdomar Metod: En litteraturstudie utfördes där nio artiklar valdes och granskades enligt Polit &amp; Becks niostegsmodell. Innehållsanalys gjordes enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet redovisas i fem kategorier: Självkoncept i relation till den egna kroppen, Självkoncept i relation till prestationer, Yttre faktorer påverkar självkonceptet, Copingstrategier används för att bevara självkonceptet och Det finns skillnader mellan kön. Konklusion: Många faktorer påverkar självkonceptet hos ungdomarna med övervikt och att ha kunskap om dessa gör att distriktsköterskan kan arbeta för att förbättra ungdomarnas bild av dom själva vilket leder till bättre mående.

Possible selves är en dynamisk del av självkonceptet. Internationella studier har pekat på att akademiska possible selves kan vara en viktig förklaring till skillnader i skolresultat mellan olika socioekonomiska grupper. Dessa skillnader är högst aktuella i en svensk kontext. Samtidigt har sådana studier inte genomförts i Sverige. Avsikten med föreliggande kvalitativa studie var att studera hurpojkar från socioekonomiskt utsatta miljöer konstruerar skolans betydelse för sin självbild genom sina akademiska possible selves. Sju respondenter intervjuades och materialet analyserades med en Interpretativ Fenomenologisk Analys (IPA).Analysen frambringade fyra huvudteman: Social identitet som akademiskt jag; Svenska skolan som en möjlighet till klassresa – en välsignelse eller börda?; Självförstärkande strategier samt; Förlitande till lärarinteraktion som självreglerande funktion. Resultaten är i linje med tidigare forskning. Materialet pekar på att svårigheterna för ungdomarna att lyckas akademiskt ligger i en oförmåga till att självreglera sitt beteende så att det är i linje med akademiska possible selves. Resultaten är unika i avseendet att de visar att pojkarna förlitar sig till lärare som självreglerande funktion.

Chattande har på kort tid blivit en mycket vanlig sysselsättning bland framförallt ungdomar. Denna studie syftar till att öka förståelsen för chattkulturen, genom att åskådliggöra hur chattare ser på, och själva använder, lögner. 101 gymnasieelever har besvarat en enkät, utifrån vilken resultatet har analyserats. I undersökningen framkom att hur fel en osanning är påverkar om den betraktas som en lögn eller inte. Ju mer fel, desto troligare är det att den anses vara lögn. Ungefär hälften av osanningarna som används anses av den egna personen vara lögner, men bland sådana osanningar som inte används är andelen lögner större, enligt vad chattarna själva menar är lögner. Deltagarna använder alltså osanningar som de själva ser som lögner, även om de ofta låter bli att använda rena lögner. Det är också så att det aktiva självet ändras när man chattar. Detta är inte konstigt, då aktiva självet är kontextberoende. De flesta av deltagarna i undersökningen kunde själva känna att de ändras på chatten, vilket tyder på att den verkliga skillnaden är stor.

The purpose of this study was to shed light on the effects that ADHD symptoms can have on the way individuals assess themselves on six different domains: physical, moral, personal, family, social and academic/work and on their overall self-concept. A total of 136 participants were assessed using two self-ratings questionnaires: Tennessee Self Concept Scale (TSCS-2) and the ADHD screening questionnaire (ADHD-SQ). Mean scores showed positive self-concepts in each individual subscale. A total of 17% of individuals met the diagnostic criteria for ADHD and they were separated into three subgroups: 7,4% Inattentive group, 5,9% Hyperactive/Impulsive group and 3,7% Combined group. Correlational analyses showed significant negative correlation between overall self-concept and both Inattention and Hyperactivity. Independent T-test samples found that participants with high prevalence of ADHD symptoms had significantly lower self-concept scores compared with participants with low prevalence of ADHD symptoms. / Studiens syfte var att belysa effekterna som ADHD-symtom kan ha på hur individer bedömer sig inom sex olika domäner: fysiska, moraliska, personliga, familj, sociala och utbildning/arbete, och på deras övergripande självuppfattning. Totalt 136 deltagare utvärderades med hjälp av två instrument: Tennessee Self Concept Scale: andra upplagan (TSCS-2) och ADHD screeningformuläret (ADHD-SQ). Medelpoängen visade positiva självkoncept i varje enskild underskala. Totalt 17% av deltagarna uppfyllde de diagnostiska kriterierna för ADHD och de delades in i tre undergrupper: 7,4% Ouppmärksam grupp, 5,9% Hyperaktiv / impulsiv grupp och 3,7% kombinerad grupp. Korrelationsanalyser visade signifikanta negativa samband mellan övergripande självuppfattning och både ouppmärksamhet och hyperaktivitet. Oberoende t-test fann att deltagare med hög prevalens av ADHD-symtom hade signifikant lägre självuppfattning jämfört med deltagare med låg prevalens av ADHD-symtom.