AbstraktDahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth throughthe Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaExamensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och på vilket sättchatspråk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet är att beskrivaungdomsperioden och ge en syn på hur chatt formar den nutida ungdomens identitet.Dessutom syftar arbetet till att bidra till föräldrars och vuxnas medvetenhet om en sådanungdoms livssituation för att de skall kunna ha förståelse för ungdomarna, acceptera derasbeteende och språk och vara ett stöd. Arbetet har utgått ifrån följande frågor: Vad kan enidentitetssökandeprocess bland ungdomar innebära? På vilket sätt kan chatt och chatspråkforma ungdomars identitet? De metoder som använts för att få svar på frågeställningarna harvarit att intervjua ungdomar om chatt och chatspråk och att göra en undersökning av utdragenur chatt av de intervjuade ungdomarna. Den teoretiska bakgrunden bestod avjagidentitetsbegreppet samt den psykoanalytiska teorin och det socialpsykologiskaperspektivet och begreppen chatt och språk. Resultatet pekar på att chatt är en del av dennutida ungdomens vardag. Slutsatsen i examensarbetet är att chatt och chatspråk formardagens ungdomars identitet genom att ge dem tillhörighet till en grupp och är ett fält där dekan uttrycka sin personlighet.Nyckelord: Ungdomar, identitet, chatt, chatspråk, MSN, smiley, emoticon. / AbstractDahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth throughthe Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaThis examination work describes the identity searching process among youths and in whatway chat language forms the identity of the today’s youths. The purpose of the examinationwork is to describe the youth period and give a view of in what way chat forms the today’syouths identity. Further more this work aims to contribute to parents´ and grown-ups´awareness about such a situation of life among youth, for them to be able to haveunderstanding for the youths, accept their behavior and language and to support them. Thework is based on the following questions: What may the identity searching process mean? Inwhat way may chat and chat language form the youth’s identity? The methods which wereused to get answers of the issues have been to interview the youths about chat, and chatlanguage, and to make a research of extracts from the personal chat examples of theinterviewed group. The theoretical background consisted of the I-identity definition, as wellas the psychoanalytical theory and the social psychological theory, and the definitions of chatand language. The result indicates towards that chat and chat language is a part of today’syouth’s everyday life. The conclusion of the examination work is the following: chat and chatlanguage form the today’s youth identity by means of giving them the feeling of belonging toa group and is a field for expression of their personality.Keywords: Youth, identity, chat, chat language, MSN, smiley, emotional icon.

Detta examensarbete behandlar användandet av smileys och deras roll i kommunikation mellan ungdomar över det digitala mediet. Hur ser användandet av smileys ut bland ungdomar? Vilken mening lägger sändare respektive mottagare i användandet av smileys? Går det att kategorisera och gruppera användarna av smileys utifrån ålder och kön? Denna uppsats behandlar chatt och det chattspråk (innehållande smileys, förkortningar och asterisker) som dagens ungdomar - generation Z, använder sig av dagligen framför sina datorer. En enkätundersökning bland elever vid två år 6-9 skolor och en undersökning via två diskussionsfora på Internet, ligger till grund för resultaten till denna uppsats. Resultaten visar att smileys används som ett uttryck för känslor, sinnesstämningar, ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonfall.

Större kommuner och industrier använder alltmer automatiserade processer för tjänster och rutinerså som kundcenter och felhantering. Flexeurope AB är ett företag med flera års erfarenhet av auto-matiserade processer och arbetar med att definiera, visualisera, konstruera och optimera processer.Företaget utvecklar även ett webbaserad IT-system för processhantering, kallat flexiteBPMS. Inom en kommun eller industri arbetar ofta flera handläggare, ibland uppemot hundratals, med atthantera ärenden i processer. Detta ställer krav på att handläggare kan kommunicera med varand-ra. Effektivare kommunikation där handläggare snabbare får svar innebär effektivare hantering avärenden. Marknaden har till följd av detta uttryck önskningar om att möjliggöra en form av realtids-kommunikation kring ärenden i flexiteBPMS. Med detta som bakgrund har det här arbetet undersökt, planerat och genomfört en integration av enXMPP-baserad chatt med flexiteBPMS. Det slutgiltiga integrerade systemet möjliggör för handläggareatt chatta med andra handläggare samt att spara delar av en chattkonversation som ett meddelandekopplat till ett ärende; alternativt att skapa ett nytt ärende i flexiteBPMS. Resultatet av arbetet inne-bär, vid eventuell framtida lansering, bättre förutsättningar för handläggare att effektivare utföra sittarbete, vilket medför att tiden för ärendehantering kan reduceras. / Municipality, large enterprises and companies are using more and more automated processes forprocedures such as service recovery and customer services. Flexeurope AB is a company speciali-zed in business process automation and it has several years of experience of defining, visualizing,constructing and optimizing processes. The company is also developing a commercial web basedapplication for managing processes called flexiteBPMS. Within a municipality or enterprise it is not unusual that a large amount of administrators and caseworkers are dealing with processes and errands. In large organizations, who may consisting of up toa hundred case workers, the communication possibilities are vital for the work effectiveness, whenadministrators needs information from each other. Due to this realization Flexeurope AB have recei-ved requests of enabling another type of communication in flexiteBPMS. As a result of the above described background, this work have studied, planned and carried outan integration of a XMPP based instant messaging system, called chat, with flexiteBPMS. The final,integrated system enables peer-to-peer conversation in real time between case workers and offers thepossibility to save a chat conversation in flexiteBPMS, either as a message linked to an errand or as anew errand connected to a process. The result of this work, in case of a possible future launch, wouldinduce for administrators to work more effective and in course of time this means a reduced time forhandling of a matter.

Jag undersöker chattmeddelandet i forumet Facebook Messenger för att se om jag kan finna mönster i de språkliga egenskaper som återfinns. Jag undersöker om egenskaperna innehar mest talspråkliga eller mest skriftspråkliga egenskaper, alternativt om egenskaperna kan anses vara unika för internetchatt. Syftet är att betrakta om chattspråk kan anses vara en självständig varietet i svenska språket.   Materialet består av chattkonversationer från tio informanter födda på 1990-talet samt sju informanter födda på 1960-talet. Genom att söka språkliga mönster hos två olika åldersgrupper går det att belysa huruvida konventionella språkegenskaper i chatt kan vara en generationsfråga. Jag använder en kvantitativ innehållsanalys för att analysera mitt material då jag har valt att kvantifiera de chattspråksegenskaper som jag har funnit. Jag har kvalitativa inslag i min analys för att ha möjlighet att tolka mitt resultat.   Det går att finna mönster i informanternas chattspråk. Det är vanligt att informanter brukar två utropstecken på rad, ”!!”, när de vill betona något i sitt meddelande. Det är också vanligt att utelämna information från chattmeddelanden: framförallt subjektspronomen eller prepositioner.   Det finns skillnader åldersgrupperna emellan. De yngre informanterna brukar många emoticoner medan de äldre gör det vid enstaka tillfällen. De yngre informanterna brukar emoticoner som satsavdelare – i stället för punkt och kommatecken – medan de äldre skriver enligt mer formella skriftspråksnormer. De äldre informanterna skriver ofta inledningar och avslutningar på sina meddelanden vilket de yngre inte gör.   Chattspråk, eller internetspråk, kan sägas vara en självständig språkvarietet även om de flesta språkliga egenskaperna inte är genuint nya. Verksamheten för kommunikation styr språket. Syftet med var och varför människor skriver till varandra har förändrats på grund av internet, vilket påverkar språket.

This thesis investigates the automation of forensic analysis in identifying and categorising forensically interestingchanges across different versions of chat applications on Android platforms. The focus is primarily on thedifferentiation of Android Package Kit (APK) using reverse-engineering techniques to reconstruct the originalsource code and comparing the source code from two different versions of the APK. Given the rapid evolutionof chat applications and their frequent updates, it is crucial for forensic investigators to understand thesechanges to maintain the integrity of legal investigations.The research introduces a comprehensive framework leveraging the open-source tools, Ghidra and BinDiff, toautomate the decompilation and differential analysis of APK files. This approach not only makes forensicanalysis less complicated but also ensures that investigators can keep pace with the continuous updates in chatapplications.Tests on the system are conducted on various versions of the Signal chat application. These tests aim todemonstrate the proposed tool in capturing significant changes between APK versions, such as alterations inlogging mechanisms, database interactions, and the use of encryption and cypher libraries.The results confirm that the integration of Ghidra and BinDiff provides a solution for automated forensicanalysis, facilitating the identification of changes and categorisation of methods based on their forensicrelevance. The study shows that the tool can pinpoint modifications and structural changes, which are essentialfor forensic investigations.

Inom ramen för UNG-projektet avsåg föreliggande studie undersöka alliansens betydelse i vägledd iKBT för ungdomar mellan 15-19 år med depression och samsjuklighet. Vidare ämnade studien undersöka alliansens utveckling under behandlingens gång. Totalt inkluderades 70 deltagare till projektet, där aktuell studie använde data från de 35 deltagare som randomiserats till behandlingsgrupp. Det prediktiva värdet hos allians, mätt med Working Alliance Inventory-Short (WAI-S), beräknades utifrån partiell korrelationsanalys. Utfallsmåttet utgjordes av förändringsvärden i Beck Depression Inventory-II (BDI-II) mellan för- och eftermätning. I syfte att undersöka alliansens utveckling genomfördes envägs variationsanalys (ANOVA) med upprepad mätning. Resultatet gav inga indikationer på att deltagarskattad allians predicerar behandlingsutfall, varken före eller tidigt i behandling. Inte heller tidig behandlarskattad allians tycks predicera utfall. Vidare visade resultatet att deltagarnas alliansskattning förändrades i positiv riktning över tid, där det förelåg en signifikant skillnad mellan för- och eftermätning. Studiens resultat tyder således på att allians är möjligt att uppnå i iKBT för ungdomar i samma utsträckning som i sedvanlig behandling, men att den inte tycks ha samma betydelse för utfall. Vidare forskning på allians och andra potentiella prediktorer är nödvändig för att ytterligare effektivisera, vidareutveckla och förbättra internetbehandling för målgruppen. / UNG

The purpose of this study was to investigate the levels of social distance used by the librarians and users in the virtual reference interview. With a conversational analysis and applied politeness theory 49 chat transcripts where analysed in order to answer the question of how the interlocutors positioned themselves regarding the social distance between them. By identifying what communicative strategies where used the following results were found. Generally the social distance between librarians and users is low in the Swedish virtual reference interview. Even though both parties used informal and casual language the results indicate that the librarians face wants were valued slightly higher than the users which were illustrated by a some what higher social distance in the stages of the conversations when the librarians face was under most threat. The conversations were relatively symmetrical and it was also concluded that feedback and positive utterances contributed to lowering the social distance. Thus the analysed transcripts can be said represent a form of institutional conversation that is of a personal and informal character. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this master’s thesis is to study an electronic reference service from a user perspective. By qualitative interviews with eight students the thesis examines their information behaviour, why and when they use the service, the user’s experiences of the service and the communication with the librarian. The users have all used the Swedish electronic reference service Fråga biblioteket – Forskningsbibliotek. We analyse the material by extracting conceptions of literature and earlier research concerning the questions our study is based on. Our theoretical framework is based on Brenda Dervin’s theory on sense-making and Carol Kuhlthau’s model of the information seeking process. The results of the interviews show that students want quick answers and a service that is convenient and easy to use, which they consider this service to be. They also want useful information but that does not mean that they actually use the information they receive, sometimes they change it to suit their situation.Despite being experienced users of the library, this new service can generate feelings of uncertainty but information on how to use the service and the reception by the librarian can alter this. Questions students have do not cause any thoughts on issues of integrity or anonymity and they seem to have a solid trust in libraries and librarians in general. The conclusion of this study is that users do not really know what demands they can have on the service, but that can change by clearer information about the service and by user education. / Uppsatsnivå: D

<p>The youth of today grow up with all the new ways to communicate that new technology provides. A lot of young people chat on the Internet. Adults often lack experience and knowledge about this way to communicate. This is a study of teenagers and adults values and views on teenagers online chatting. It focuses on area of use, meaning and effects on young people. Four teenagers and four adults were interviewed. Sociological and social psychological perspectives where used to analyze the interviews. The results showed that both teenagers and adults agree that chatting on the Internet is a central part of young peoples every day life. Chatting is seen as a way to keep in contact with both old and new acquaintances. Teenagers and adults have quite different views on the advantages and disadvantage in using chat to communicate. In comparison to real life meetings, both teenagers and adults, think of chat-meetings as less complete. The study suggests that young people develop contextual competence, allowing them to act in various social worlds.</p>

<p>De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor där skolans mer formativa förhållningssätt ställer andra krav både till sitt innehåll och form jämfört med fritidens skrivpraktik där ungdomarna ofta själva väljer både textarena och formen för denna.</p><p> </p><p>Syftet med den här undersökningen var att försöka förstå och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels på sin fritid och dels i skolan. Vi ville även studera om fritidens skrivpraktik påverkade skolans skrivpraktik och i så fall hur. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta olika informanter, lika många flickor och pojkar, fördelat på fyra stycken i årskurs 8 på grundskolan och fyra stycken i årskurs 1 på gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jämfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ämnesområdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med själva skrivpraktiken.</p>