Den här studien handlar om unga vuxnas identitetsskapande. Syftet med studien är att analysera hur åtta unga vuxna i samtida Stockholm identifierar sig själva och hur de upplever sig bli identifierade av sin omgivning. Utifrån ett material, bestående av åtta intervjuer gjorda med unga vuxna, undersöker jag hur meningssammanhang som ålder, utbildning, etnicitet och plats förstås, används, gestaltas och kommuniceras i de unga vuxnas berättelser och hur dessa meningssammanhang skapar identifikation. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som dels utgörs av intersektionell kulturanalys. Studien visar att meningssammanhang som kläder, umgänge, språk, bloggar, graffitti, studier och boende osv. spelar en stor roll för informanternas pågående identifikation, samt visar på att identitet är ett relativt begrepp som formas vid speglingen med "den Andre".

<p>Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarens arbete med könsstereotypa studieval till gymnasieskolan. Metoden för att samla in data har varit halvstrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har vägledningsteorier framtagna av Gerald Egan och Kerstin Hägg/Svea Maria Kuoppa använts tillsammans med Yvonne Hirdmans genusteori. Resultatet har visat att vägledarnas jobb med elevernas val till gymnasieskolan präglas av generell information till alla elever och samtal med enskilda elever. I samtalen används utmaningar som ett av sätten att få eleverna att se alternativ till sina tankar och idéer om framtidens studie- och yrkesval. Ingen av de vägledare som intervjuats har ansett att de ska arbeta med att motverka könsstereotypa studieval. De slutsatser som dragits är att vägledarnas arbete snarare reproducerar genusordningen än att bryta de förväntningar och strukturer som ger könssegregerade utbildningar på gymnasieskolan.</p>

Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarens arbete med könsstereotypa studieval till gymnasieskolan. Metoden för att samla in data har varit halvstrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har vägledningsteorier framtagna av Gerald Egan och Kerstin Hägg/Svea Maria Kuoppa använts tillsammans med Yvonne Hirdmans genusteori. Resultatet har visat att vägledarnas jobb med elevernas val till gymnasieskolan präglas av generell information till alla elever och samtal med enskilda elever. I samtalen används utmaningar som ett av sätten att få eleverna att se alternativ till sina tankar och idéer om framtidens studie- och yrkesval. Ingen av de vägledare som intervjuats har ansett att de ska arbeta med att motverka könsstereotypa studieval. De slutsatser som dragits är att vägledarnas arbete snarare reproducerar genusordningen än att bryta de förväntningar och strukturer som ger könssegregerade utbildningar på gymnasieskolan.

Bartram och Moura (2014) och Hoeg (2008) har båda listat upp olika sätt för speldesigners att leda spelare i spel men att det finns få studier inom området. Tanken med detta arbete har varit att titta på specifika tillämpningar för att förstå vilken väg spelare väljer vid symmetriska vägval då ett av alternativen visar vägen för spelaren. Problemet mynnar ut i frågeställningen: När spelare står inför två symmetriska vägval, vilken väg väljer då spelare ifall ett av alternativen antingen leds av ett landmärke, en skylt eller partiklar i rörelse? För att ge svar på detta har en artefakt skapats med en efterföljande enkät. Därefter har en analys förts på de 31 svaren som inkommit. Resultatet visar tecken på att personer i hög grad tillåter sig vägledas av tillämpningarna. I slutet görs en diskussion gällande relevanta aspekter rörande arbetet och området. / Bartram and Moura (2014) and Hoeg (2008) have both listed different ways for game designers to lead players in games but that there are few studies done in this field. The thought behind this thesis have been to study different wayfinding cues to understand which path players choose at a symmetrical decision where one option leads the player. With the problem the following becomes the issue: When players face two symmetrical choices, which way does the player choose if one of the options are leading the player with a landmark, a sign or moving particles? To answer this, an artifact has been created with an subsequent questionnaire. Subsequently, an analysis was made of the 31 responses received. The results show signs of people to a high degree allows themselves to be guided by the wayfinding cues studied in this paper. A discussion on relevant aspects of the work and the field are presented at the end.

<p>Contemporary society focuses heavily on the individual and this is also characterized by an individual thinking that many people contribute to. This is furthermore shared in the field of entrepreneur research studies where a profound deal of time has been focused on the personal qualities of specific entrepreneurs. However, in modern settings today many corporations originate in a team-based structure, which therefore leads towards a different approach rather than examining exclusively on individuality. Previous research shows that entrepreneurial teams are establishing and growing at a steady pace, yet studies within this field has not developed in an extensive fashion. Entrepreneurial teams can be defined as a group of people who share a common goal, usually consisting of two or more individuals who commenced a foundation from the early stages of that specific firm and who originated an initial idea. This therefore generates an interest to further investigate entrepreneur studies. The development of the individuality of entrepreneurship has been revised previously. Nevertheless, analyzing the underlying factors to why individuals tend to establish teams of entrepreneurship is a reoccurring topic to this day.</p><p>The main purpose of this study is to map out these underlying factors and investigate the fundamental preferences of the individuals who prefer to create team-based entrepreneurships.</p><p>This study is of a deductive layout and has been carried out in a qualitative method. Eight separate interviews were carried out with the originators of respective business corporations, and underlying factors have been mapped out with the help of theories within the field of entrepreneurship.</p><p>Subsequent to the gathering of primary empirical data and with the support of important theory studies, certain conclusions can be made. The underlying motives behind the formation of entrepreneurial teams can be characterized by earlier experiences, friendship, and the addition of members who acts as supplements to the team. But also a sense of affinity within the group, the spread of risk-taking, and furthermore an addition of enjoyment to the group are all important factors when investigating team entrepreneurship.</p> / <p>I dagens samhälle fokuseras det mycket på individen och många präglas utav ett individualistiskt tänkande. Detta kan även ses inom entreprenörskapsforskning där det en längre tid fokuserats på entreprenörens personliga egenskaper. När det i dagsläget är vanligare än man tror att starta företag i team, bör inte endast de personliga egenskaperna undersökas. Tidigare studier visar på att entreprenöriella team etableras och växer i snabbare takt, dock är forskningen om entreprenöriella team inte så utvecklad och omfattande. Definitionen av ett entreprenöriellt team, är att det består av en grupp personer som har ett gemensamt mål. Denna grupp består av två eller fler personer, som samtliga har varit med från idéstadiet av företaget. Det är därför av intresse att bygga vidare på den befintliga forskningen. Att utveckla entreprenörens personliga egenskaper är redan utforskat, men att kartlägga de bakomliggande faktorerna till varför individer tenderar att bilda entreprenöriella team är idag ett aktuellt ämne.</p><p>Syftet med undersökningen blir därav att kartlägga de bakomliggande faktorer individer har, som gör att de startar företag i team.</p><p>Undersökningen har en deduktiv ansats, som har genomförts med en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer med grundare från respektive företag. Med hjälp av teorier inom ämnet har bakomliggande faktorer kartlagts.</p><p>Efter att empirisk data samlats in och analyserats med hjälp av teorierna har följande slutsatser härletts. De bakomliggande faktorerna till entreprenöriella team är att de haft tidigare erfarenheter som påverkat, att de är vänner, att addition av ny medlem medför en resurs som kompletterar teamet, att det skapar samhörighet, att riskerna sprids, att det blir roligare, att kapital saknas och att det hela kan bero på tillfälligheter som gör att man formerar ett team.</p>

Contemporary society focuses heavily on the individual and this is also characterized by an individual thinking that many people contribute to. This is furthermore shared in the field of entrepreneur research studies where a profound deal of time has been focused on the personal qualities of specific entrepreneurs. However, in modern settings today many corporations originate in a team-based structure, which therefore leads towards a different approach rather than examining exclusively on individuality. Previous research shows that entrepreneurial teams are establishing and growing at a steady pace, yet studies within this field has not developed in an extensive fashion. Entrepreneurial teams can be defined as a group of people who share a common goal, usually consisting of two or more individuals who commenced a foundation from the early stages of that specific firm and who originated an initial idea. This therefore generates an interest to further investigate entrepreneur studies. The development of the individuality of entrepreneurship has been revised previously. Nevertheless, analyzing the underlying factors to why individuals tend to establish teams of entrepreneurship is a reoccurring topic to this day. The main purpose of this study is to map out these underlying factors and investigate the fundamental preferences of the individuals who prefer to create team-based entrepreneurships. This study is of a deductive layout and has been carried out in a qualitative method. Eight separate interviews were carried out with the originators of respective business corporations, and underlying factors have been mapped out with the help of theories within the field of entrepreneurship. Subsequent to the gathering of primary empirical data and with the support of important theory studies, certain conclusions can be made. The underlying motives behind the formation of entrepreneurial teams can be characterized by earlier experiences, friendship, and the addition of members who acts as supplements to the team. But also a sense of affinity within the group, the spread of risk-taking, and furthermore an addition of enjoyment to the group are all important factors when investigating team entrepreneurship. / I dagens samhälle fokuseras det mycket på individen och många präglas utav ett individualistiskt tänkande. Detta kan även ses inom entreprenörskapsforskning där det en längre tid fokuserats på entreprenörens personliga egenskaper. När det i dagsläget är vanligare än man tror att starta företag i team, bör inte endast de personliga egenskaperna undersökas. Tidigare studier visar på att entreprenöriella team etableras och växer i snabbare takt, dock är forskningen om entreprenöriella team inte så utvecklad och omfattande. Definitionen av ett entreprenöriellt team, är att det består av en grupp personer som har ett gemensamt mål. Denna grupp består av två eller fler personer, som samtliga har varit med från idéstadiet av företaget. Det är därför av intresse att bygga vidare på den befintliga forskningen. Att utveckla entreprenörens personliga egenskaper är redan utforskat, men att kartlägga de bakomliggande faktorerna till varför individer tenderar att bilda entreprenöriella team är idag ett aktuellt ämne. Syftet med undersökningen blir därav att kartlägga de bakomliggande faktorer individer har, som gör att de startar företag i team. Undersökningen har en deduktiv ansats, som har genomförts med en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer med grundare från respektive företag. Med hjälp av teorier inom ämnet har bakomliggande faktorer kartlagts. Efter att empirisk data samlats in och analyserats med hjälp av teorierna har följande slutsatser härletts. De bakomliggande faktorerna till entreprenöriella team är att de haft tidigare erfarenheter som påverkat, att de är vänner, att addition av ny medlem medför en resurs som kompletterar teamet, att det skapar samhörighet, att riskerna sprids, att det blir roligare, att kapital saknas och att det hela kan bero på tillfälligheter som gör att man formerar ett team.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur vi ska belysa vår bebyggda utomhusmiljö, genom att ta reda på vilken ljusfördelningsprincip utav av vertikal-, horisontal- eller målpunktsbelysning som är den mest effektiva för att leda människor. För att uppfylla studiens syfte utfördes ett fullskaligt experiment i verklig utomhusmiljö där de tre ljusfördelningprinciperna ställdes mot varandra i tre scenarion. De 29 deltagarna utvärderade sina känslomässiga upplevelser genom The Discrete Emotions Questionnaire (DEQ) efterföljt av vägval och semistrukturerade intervjuer. De olika datainsamlingsmetoderna gav oss möjlighet att undersöka ljusfördelningsprinciperna i förhållande till varandra genom triangulering. Studiens hypotes om att människor väljer att gå mot den ljusfördelningsprincip som inger mest positiva känslor bekräftas, bland annat av resultatets signifikanta skillnader. Av vilka det även framgår att människan blir olika känslomässigt påverkad av olika ljusfördelningsprinciper, samt att målpunktsbelysning är den ljusfördelningsprincip som människor helst vill gå mot. Det visade sig även att det är viktigt att kunna avläsa omgivningen, rummets gränser och att ha en siktlinje, vilket kan påverka den känslomässiga upplevelsen och den upplevda tryggheten. Samt att resultatet tyder på att den känslomässiga reaktionen är mer relaterad till upplevelsen av ljuset än platsens utseende. Med denna kunskap skapas större förståelse för hur belysning kan planeras i bebyggd utomhusmiljö. Vår moderna livsstils skapar ett behov av att kunna vistas fritt i stadsrummet även under dygnets mörka timmar, därigenom har utformningen av belysningsanläggningarna blivit viktiga då dessa belysningsanläggningar måste tillfredsställa människans behov av att känna trygghet. Eftersom dessa belysningsanläggningar påverkar den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten finns det ett behov av att ta reda på hur man effektivt kan leda människor med ljus. Studiens resultat visar på goda möjligheter att kunna leda människor till vissa vägar genom att använda sig av målpunktsbelysning. Detta kan i förlängningen ge möjlighet att reducera klimatpåverkan via minskad energikonsumtion då man kan minska den totala belysningen genom att leda människor via vägar där man koncentrerat belysningen på valda objekt. / The purpose of this study is to find out how to illuminate our built outdoor environment, by finding out which light distribution principle of vertical, horizontal or visual objective lighting is the most effective for guiding people. To fulfill the purpose of the study, a full-scale experiment was conducted in a real outdoor environment where the three light distribution principles were set against each other in three scenarios. The 29 participants evaluated their emotional experiences through The Discrete Emotions Questionnaire (DEQ) followed by choice of paths and semi-structured interviews. The different data collection methods allowed us to investigate the light distribution principles in relation to each other through triangulation. The study's hypothesis that people choose to go against the light distribution principle that gives rise to the most positive emotions is confirmed, among other things, by the significant differences in the results. From which it is also evident that people is variously emotionally influenced by different light distribution principles, and that visual objective lighting is the light distribution principle that people prefer to go against. It was also found that it is important to be able to read the surroundings, the boundaries of the room and to have a line of sight, which can affect the emotional experience and the perceived security. The result suggests that the emotional reaction is more related to the experience of the light than the appearance of the place. This knowledge creates a greater understanding of how lighting can be planned in a built outdoor environment. Our modern lifestyle creates a need to be able to reside freely in the urban space even during the dark hours, which is why lighting design has become a crucial aspect of satisfying peoples need to feel secure. As these lighting systems affect social, economic and ecological sustainability, there is a need to find out how to effectively manage people with light. The study's results show good opportunities to be able to lead people to certain paths by using visual objective lighting. This can, in the long run, give the opportunity to reduce the climate impact through reduced energy consumption, since it is possible to reduce the total illumination by directing people through selected roads where the lighting is concentrated on selected objects.

In modern networks, the increasing volume of network traffic and the diverse range of services with varying requirements necessitate the implementation of more advanced routing decisions and traffic engineering. This academic study proposes a QoS adaptive mechanism called "Sepitto", which utilizes Segment routing protocols, specifically SRv6, to address network-traffic control and congestion avoidance. Sepitto leverages data-plane traffic to convey Linux Qdisc statistics, such as queue size, packet drops, and buffer occupancy, in each Linux-based virtual router. By incorporating this information, edge routers become aware of the current network status, enabling them to make informed decisions regarding traffic paths based on QoS classes. SRv6 is employed to direct traffic along desired paths, avoiding congested links and minimizing queuing delays and overall latency. Moreover, Sepitto offers network administrators an interface to customize decision-making processes based on their policies, assigning costs to network graph edges by associating the provided statistics to a certain cost. To incorporate these costs, the implementation employs the Dijkstra algorithm to determine the path with the lowest cost. Performance analysis of Sepitto reveals minimal overhead compared to traditional routing methods, while effectively mitigating network congestion. The results demonstrate that Sepitto reduces traffic round-trip time during congestion while maintaining differentiated treatment for various QoS classes. / I moderna nätverk kräver den ökande volymen av nätverkstrafik och det varierade utbudet av tjänster med olika krav att mer avancerade ruttbeslut och trafikhantering implementeras. Denna akademiska studie föreslår en QoS-anpassningsmekanism kallad Sepitto", som använder sig av Segment Routing-protokoll, specifikt SRv6, för att hantera nätverkstrafik och undvika trängsel. Sepitto utnyttjar dataplanttrafik för att överföra Linux Qdisc-statistik, såsom köstorlek, paketförluster och buffertbeläggning, i varje Linux-baserad virtuell router. Genom att införliva denna information blir kantrouter medvetna om den aktuella nätverksstatusen och kan fatta informerade beslut om trafikvägar baserat på QoS-klasser. SRv6 används för att styra trafiken längs önskade vägar, undvika överbelastade länkar och minimera köfördröjningar och övergripande latens. Dessutom erbjuder Sepitto nätverksadministratörer ett gränssnitt för att anpassa beslutsprocesser baserat på deras policy, genom att tilldela kostnader till nätverksgrafens bågar genom att associera de tillhandahållna statistiken till en viss kostnad. För att införliva dessa kostnader använder implementeringen Dijkstras algoritm för att bestämma vägen med lägst kostnad. Prestandaanalysen av Sepitto visar minimal överbelastning jämfört med traditionella rutteringsmetoder samtidigt som den effektivt motverkar nätverksträngsel. Resultaten visar att Sepitto minskar trafiklatensen under trängsel samtidigt som differentierad behandling bibehålls för olika QoS-klasser.