Nästan samtliga organisationer använder affärssystem för att effektivisera processer, minska kostnaderna och utöka utbudet. Men det är ingen enkel process att införa ett nytt affärssystem. Införandeprocessen av ett nytt affärssystem är komplex och tar tid, vilket är förenat med en hög risk för organisationer. Många affärssystemsinföranden är påtvingade, vilket innebär att organisationer tvingas att införa ett nytt affärssystem. Medarbetarna i organisationer som tvingas till att införa ett nytt affärssystem kan ha en stark ovilja att vilja använda det nya affärssystemet vilket kommer skapa problem. Ett påtvingat affärssystemsinförande skapar ofta ett missnöje bland medarbetarna eftersom de inte vill förändra sina arbetssätt och är ovilliga att anamamma ny teknik. För att organisationer ska skapa ett lyckosamt affärssysteminförande är det viktigt att de arbetar med kritiska framgångsfaktorer. Om organisationer tar hänsyn till de kritiska framgångsfaktorerna på samtliga nivåer inom organisationen förbättras möjligheterna att lyckas med införandet. Uppsatsens syfte är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer under införandeprocessen av ett påtvingat affärssystem för att skapa ett lyckosamt affärssysteminförande ur ett organisationsperspektiv. Fallstudiemetoden har valts som metod. Sammantaget har sex kvalitativa intervjuer genomförts med företrädare för två affärssystemsanvändande företag och ett systemimplementatörsföretag. Båda dessa affärssystemsanvändande företag är organisationer som har tvingats till att byta till ett och samma affärssystem. I fallstudien har även en företrädare för affärssystemsimplementatören under de två affärssystemsbytena intervjuats. De viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien är att de sex respondenterna anser att det är viktigt med delaktighet från medarbetarna i organisationerna som ska införa ett påtvingat affärssystem. Att vara delaktig förbättrar möjligheten att vara med och påverka strukturen i det nya affärssystemet. Dessutom kan kundorganisationerna själva vara med i de olika stegen i införandeprocessen och ställa krav på systemleverantören. Den empiriska studien visar även att en kontinuerlig kontakt mellan systemimplementatören och kundorganisationerna är viktig. En kontinuerlig kontakt mellan parterna medför att organisationerna och systemleverantören har kontinuerlig kontakt och pratar med varandra och stämmer av hur projektet går. Om det finns en kontinuerlig kontakt minskar det riskerna för att affärssysteminförandet blir misslyckat samt att viktig information framkommer. När ett nytt affärssystem ska införas är det mycket data som ska konverteras. För att organisationer inte ska riskera att viktiga data inte kan konverteras bör det i ett tidigt skede säkerställas att de kan det. Dessa kritiska framgångsfaktorer är särskilt viktiga för att skapa ett lyckosamt affärssysteminförande för organisationer.

Organisationer och företag arbetar dagligen med förändring av verksamheten för att hålla sig fortsatt konkurrenskraftiga. Organisationer använder idag affärssystem för att effektivisera processer och minska kostnader. Införandeprocessen av ett nytt affärssystem tar lång tid och innebär hög risk för organisationer, vilket gör införandeprocessen mycket svår. Ca 2/3 av alla IT-projekt misslyckas, enligt definitionen att alla tre utvärderingskriterierna i den klassiska projektledningstriangeln, tid, budget och resultat, ska vara uppfylld. Affärssystemprojekt syftar ofta till att rationalisera någon del av verksamheten, vilket kan påverka arbetsfördelningen i en verksamhet. Vid ett affärssystembyte uppstår det ofta oro inom verksamheten eftersom användarna vet hur de ska hantera det befintliga affärssystemet men inte det nya affärssystemet. Ett vanligt och kritiskt problem vid affärssysteminföranden är motstånd från användare. För att nå ett lyckat införande av affärssystem är det därför viktigt att förstå användarnas eventuella motstånd.  Kandidatuppsatsens syfte är att identifiera och beskriva mänskliga och sociala framgångsfaktorer för att uppnå en positiv förändringsprocess vid införande av affärssystem, ur ett kund–systemimplementatörsperspektiv. Fallstudiemetoden har valts för denna uppsatsstudie. Fem personliga intervjuer har genomförts med företrädare för de två fallföretagen. Fallet är ett införandeprojekt mellan ett kundföretag och en systemimplementatör, med denna relation som analysenhet.  De viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien är att dessa framgångsfaktorer är särskilt betydelsefulla: att användarmedverkan är avgörande för en positiv förändringsprocess, att det finns samsyn både internt och i dyaden, kommunikationen är A och O. Användarmedverkan är viktigt under införandeprocessen av ett affärssystem eftersom användarna är de som använder och vet hur affärssystemet som ersätts fungerar. För att öka förståelsen hos användarna för införandeprocessen är det viktigt att det finns en intern samsyn hos kundorganisationens medarbetare. Att det finns samsyn i dyaden är viktigt för att underlätta och effektivisera förändringsarbetet. Kommunikationen mellan alla parter i ett affärssystemprojekt är en central förutsättning för att nå ett bra samarbete mellan kundorganisationens medarbetare och systemimplementatörens företrädare.

E-handeln är en bransch som startade genom digitaliseringens avancerade. Med dagens köpbeteendesom kunder har, är e-handel en marknad som är i hög grad belastad och kräver att företagens internaprocesser är produktiva. För att skapa en intern produktivitet krävs standardiserade processer som kanminimera olika typer av risker. En grund till att utveckla verksamhetsprocesser är att skapaprocesskartläggningar över verksamheten som i sin tur kan resultera i att visualisera potentiellaförbättringsmöjligheter. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att genom en entreprenöriell ansats identifiera,designa, beskriva och förklara förbättrade processkartor för att minska interna tvetydigheter undervaruhanteringsprocessen i kommunikationen mellan företrädare för avdelningarna ekonomi, inköp ochinleverans. Studien är genomförd med en entreprenöriell ansats för att i högre grad hitta nya möjligheter tillförbättringar i kombination med andra metoder för att samla in primära empiriska data. De primäraempiriska data samlades in genom tre kvalitativa SPIN-intervjuer som utgjorde underlaget för dedesignade MVP-prototyperna (Minimum Viable Product). Prototyperna har utvecklats iterativt medhjälp av fallföreträdare från fallföretaget. Resultaten av uppsatstiden blev tre välutveckladeprocesskartor med ett förbättringsförslag som minimerar riskerna för interna tvetydigheter utifrånanalysenheten. De tre viktigaste slutsatserna från studien är att iterativ utveckling av processkartor tillsammansmed avdelningsföreträdare skapar en högre grad av produktiv och ändamålsenlig utveckling. Studienhar även påvisat att ett standardiserat kommunikationsverktyg kan minska graden av tvetydighetmellan olika avdelningar. Till sist kan även ett standardiserat kommunikationsverktyg påverka detinterna informationsflödet positivt och resultera i en högre grad av produktivitet.