I takt med att samhället digitaliseras ökar dramatiskt efterfrågan på systemutvecklingsprojekt samtidigt som hanteringen av kundernas krav och behov är mycket utmanande. Tvetydigheter under kravinsamlingsprocessen är ett aktuellt problem som inte sällan bidrar till en lägre framgångsgrad när det gäller systemutvecklingsprojekt. Tvetydigheter innebär att kraven har flera tolkningar och dessa följer med till systemutvecklingsprocessen, vilket medför att tvetydigheterna kan översättas till felaktigheter inom funktioner och användargränssnitt om de inte upptäcks och åtgärdas i ett tidigt skede. Således behöver kraven specificeras med en högre grad av noggrannhet för att undvika alla former av tvetydigheter, vilket medför en högre matchningsgrad mellan behov och slutprodukt, minskad grad av förvirring under systemutvecklingen och en gemensam projektmålsförståelse.   Syftet med denna kandidatuppsatsstudie i informatik är att identifiera, beskriva och förklara de kritiska framgångsfaktorerna, och att designa en processkarta, för att minska graden av tvetydigheter i en mellanprojektsrelation mellan kundens projektgrupp och systemleverantörens projektgrupp under kravinsamlingsprocessen. Under genomförandet av denna studie har en entreprenöriellt inriktad fallstudie tillämpats. SPIN-intervjuer genomfördes med två rollinnehavare i kundens projektgrupp och en rollinnehavare i systemleverantörens projektgrupp som representerar mellanprojektrelationen, vars resultat i sin tur gav fokus för den genomförda litteraturstudien. En litteraturbaserad analysmodell och litteraturbaserade processkartor har designats. Analysmodellen utgjorde grunden för den semistrukturerade intervjuguide som utformades. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre rollinnehavare i systemleverantörens projektgrupp. Processkartorna har genomgått ”tänka högt-användningstester” med rollinnehavare i både kundens och systemleverantörens projektgrupp och har vidareutvecklats i flera iterationer.  Utifrån studien kan fyra slutsatser dras. Den första slutsatsen är att en av kravinsamlingsprocessens viktigaste framgångsfaktorer är att kommunicera genom visuella artefakter. Att modellera kraven i prototyper främjar en ökad förståelse och motverkar dolda krav.  Den andra slutsatsen är att en viktig framgångsfaktor är att använda enhetliga mallar när kraven ska dokumenteras, vilket bidrar till en ökad grad av kontrollerat naturligt språk, som i sin tur minimerar möjligheterna för olika tolkningar. Detta bidrar till en högre grad av kvalitet hos kraven. Den tredje slutsatsen är att en viktig framgångsfaktor är en tydligare ansvarsfördelning i en mellanprojektrelation under kravinsamlingsprocessen. Det bidrar till en mer ändamålsenlig kravinsamlingsprocessen avseende den ledarroll som styr visionen och systemutvecklingsprojektet i rätt riktning, vilket minskar graden av förvirring under systemutvecklingsprojekt.  Den fjärde slutsatsen är att en viktig framgångsfaktor är att formulera en begreppsmodell i ett tidigt skede under kravinsamlingsprocessen för att erhålla ett gemensamt språkbruk, vilket i sin tur leder till en minskad grad av tvetydigheter.

E-handeln är en bransch som startade genom digitaliseringens avancerade. Med dagens köpbeteendesom kunder har, är e-handel en marknad som är i hög grad belastad och kräver att företagens internaprocesser är produktiva. För att skapa en intern produktivitet krävs standardiserade processer som kanminimera olika typer av risker. En grund till att utveckla verksamhetsprocesser är att skapaprocesskartläggningar över verksamheten som i sin tur kan resultera i att visualisera potentiellaförbättringsmöjligheter. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att genom en entreprenöriell ansats identifiera,designa, beskriva och förklara förbättrade processkartor för att minska interna tvetydigheter undervaruhanteringsprocessen i kommunikationen mellan företrädare för avdelningarna ekonomi, inköp ochinleverans. Studien är genomförd med en entreprenöriell ansats för att i högre grad hitta nya möjligheter tillförbättringar i kombination med andra metoder för att samla in primära empiriska data. De primäraempiriska data samlades in genom tre kvalitativa SPIN-intervjuer som utgjorde underlaget för dedesignade MVP-prototyperna (Minimum Viable Product). Prototyperna har utvecklats iterativt medhjälp av fallföreträdare från fallföretaget. Resultaten av uppsatstiden blev tre välutveckladeprocesskartor med ett förbättringsförslag som minimerar riskerna för interna tvetydigheter utifrånanalysenheten. De tre viktigaste slutsatserna från studien är att iterativ utveckling av processkartor tillsammansmed avdelningsföreträdare skapar en högre grad av produktiv och ändamålsenlig utveckling. Studienhar även påvisat att ett standardiserat kommunikationsverktyg kan minska graden av tvetydighetmellan olika avdelningar. Till sist kan även ett standardiserat kommunikationsverktyg påverka detinterna informationsflödet positivt och resultera i en högre grad av produktivitet.