In order to response to the demands resulted from environmental changes, hospital launches various information system development projects. Different from most information system development projects in the past, which are leaded by developers, the leaders of those projects are physicians or administrators. Unfortunately, the observed project failure rates are high. Since those projects are highly related to the operational performance of hospital, there is a needed to investigate into this issue in depth. Among those factors contribute to high failure rates, one very important cause is that many project leaders are lacking of adequate capabilities. This study adopted case study approach. After interview the leaders, members, and developers of three projects, critical capabilities that project leader should possess are identified. I concluded that those non-IT background project leaders should possess at least five basic capabilities, including knowledge, project management ability, interpersonal skills, ability to distribute resources, and flexible capacity. I also identified their priority based on project characteristics. The results can serve as reference for project leader selection in hospital and basis for future studies in this area.

Management information system department has long been considered as a supporting function in organization and develop the system which should fulfill users¡¦ need to support the business process. Although previous studies indicate users participate in project process can enhance the project outcome, the final ISD project failure rate is still high and extra costs and time occurs consequently. Based on internal service concept adopted from marketing filed, this study views MIS department is viewed as an internal service provider and end user is viewed as a customer in development stage. We attempt to understand the antecedents and consequence of user co-production in ISD project. Project outcomes are expected to be affected by user co-production, represented by open communication, shared problem solving, involvement in project governance, tolerance, accommodation, advocacy and personal dedication. Project outcome is evaluated by user satisfaction, system quality and project performance. Besides, this study adopted social capital theory and examined how co-production is affected by social capitals between users and developers. Paired data collected from both user representatives and developers through using survey approach was used to test proposed hypotheses. The results showed that user co-production has positively significant influence on project outcomes, and social capitals between user representatives and developers also have positively significant influence on user co-production. Discussion of the results and conclusions about this study were made. Finally, the study also provides some academic and practical implications

Service-Dominant (S-D) Logics are the basis of contemporary economic activities. Based on this concept, Information System department should transform its role from a technical supporter to a service provider. S-D Logics highlight the importance to build up a successful value-cocreated service systems. This implies that, in addition to technical capabilities and business knowledge, IS department should possess certain capabilities to collaborate with other functional departments to delivery maximum value. The purpose of this research is to explore possible collaborative capabilities that IS personnel should possess, besides the technical skills and business know-how. This research adopted exploratory case study method. Through in-depth interview with developers and users of three complex information system development(ISD) projects, a total of 14 collaborative capabilities that IS personnel need were identified. The relationships among those capabilities as well as their impacts on performance were also identified. Implications of the research results to practitioners and academia are also provided.

The management information systems (MIS) department has played a role that supports information systems development, functionality and business operations in the organization. However, information system development (ISD) projects have a high failure rate because the users¡¦ needs cannot be met. Most of the previous literature indicated that users should be involved and participate in ISD projects to enhance project performance. Nevertheless, the failure rate of ISD projects is still high because of the complex relationship between users and developers. To deal with this problem, previous studies indicated that co-production behavior can facilitate project performance and success. They did not discuss the drivers that influence users to work as co-producers in ISD projects. Different from previous studies, and based on the MARS model concept adopted from the organizational behavior field, this study applies some drivers of co-production and implies that the information system is co-produced by users and developers. Via the MARS model, we attempt to explore the critical role of motivation, IT knowledge, role clarity, and organizational support in influencing user co-production behavior. We also expected that co-production behavior has an influence on system quality and user satisfaction from the perspective of service-dominant logic. Data collected from 178 users confirmed our hypothesis that co-production behavior is positively associated with user satisfaction and system quality, and extrinsic motivation has a positively significant influence on user satisfaction co-production behavior. Finally, the implications for academia and practitioners are also provided.

Kravhanteringen är en av de viktigaste delarna i ett systemutvecklingsprojekt. I kravhanteringen ingår aktiviteter som att samla in krav, analysera och prioritera vilket är för att skaffa sig en så tydlig bild av det framtida resultatet som möjligt. I alla aktiviteter i kravhanteringen kommuniceras det mellan olika intressenter. Kommunikation är en vital del av kravhanteringen då projektteamet tillsammans med kunden identifierar och tar fram kund- och användarbehov genom en rad aktiviteter.Covid-19 pandemin påverkade hela världen och för att begränsa smittspridningen togs beslut om att de som kunde jobba hemifrån skulle göra det. Detta ledde till att många verksamheter fick anpassa sig efter distansarbete och kommunikation i virtuella miljöer vilket påverkade kommunikationen på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att besvara frågan hur kravhanteringsfasen har påverkats av en omställning till distansarbete. För att samla in relevant data har kvalitativ forskningsmetod använts och semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Den insamlade data har analyserats med hjälp av en tematisk analys där två systemutvecklingsmodeller agila metoden och vattenfallsmodellen togs upp. Resultatet av uppsatsen påvisar att alla på ett eller annat sätt påverkats av distansarbete. Det framgick att kommunikationen i kravhanteringen påverkats extra. Projektteamen försökte lösa utmaningarna genom en rad olika metoder, men lösningarna resulterade i att kravhanteringen inte påverkades resultatmässigt eller påverkat systemutvecklingsprojektet utgång. Kravhanteringen tog dock längre tid och projektteamen fick arbeta hårdare för att nå samma resultat som om det skett ansikte mot ansikte. Resultatet av studien beskriver att kommunikation i virtuell miljö bara är ett substitut i stället för att genomföra fysiska möten. / Requirements management is one of the most important parts of a system development project. Activities such as collecting requirements, analyzes and prioritizing to obtain as clear picture of the future result as possible. In all the activities in requirements management, it communicates between different stakeholders. Communication is a vital part of requirements management, as the project team together with the customer identifies and develops customer and user needs through the process. The Covid-19 pandemic affected the whole world and to limit the spread of infection, it was decided that everyone who could work from home would work from home. This led to many businesses having to adapt to teleworking and communication in virtual environments. This affected communication in different ways. The purpose of the thesis is to answer the question of how the requirements management phase has been affected by the transition to telework. To collect relevant data, qualitative research methods have been used and semi-structured interviews have been conducted. The collected data have been analyzed with the help of a thematic analysis where two system development models were taken up, the agile method and the waterfall model. The results of the essay show that everyone has been affected in one way or another by teleworking. It appeared that communication in requirements management was particularly affected. The project teams tried to solve the challenges through a number of different methods, but the solutions resulted in the requirements management not being affected in terms of results or affecting the outcome of the system development project. However, the requirements management took longer, and the project teams had to work harder to achieve the same results as if it had happened face to face. The results of the study describe that communication in a virtual environment is only a substitute for meeting face to face.

I takt med att samhället digitaliseras ökar dramatiskt efterfrågan på systemutvecklingsprojekt samtidigt som hanteringen av kundernas krav och behov är mycket utmanande. Tvetydigheter under kravinsamlingsprocessen är ett aktuellt problem som inte sällan bidrar till en lägre framgångsgrad när det gäller systemutvecklingsprojekt. Tvetydigheter innebär att kraven har flera tolkningar och dessa följer med till systemutvecklingsprocessen, vilket medför att tvetydigheterna kan översättas till felaktigheter inom funktioner och användargränssnitt om de inte upptäcks och åtgärdas i ett tidigt skede. Således behöver kraven specificeras med en högre grad av noggrannhet för att undvika alla former av tvetydigheter, vilket medför en högre matchningsgrad mellan behov och slutprodukt, minskad grad av förvirring under systemutvecklingen och en gemensam projektmålsförståelse.   Syftet med denna kandidatuppsatsstudie i informatik är att identifiera, beskriva och förklara de kritiska framgångsfaktorerna, och att designa en processkarta, för att minska graden av tvetydigheter i en mellanprojektsrelation mellan kundens projektgrupp och systemleverantörens projektgrupp under kravinsamlingsprocessen. Under genomförandet av denna studie har en entreprenöriellt inriktad fallstudie tillämpats. SPIN-intervjuer genomfördes med två rollinnehavare i kundens projektgrupp och en rollinnehavare i systemleverantörens projektgrupp som representerar mellanprojektrelationen, vars resultat i sin tur gav fokus för den genomförda litteraturstudien. En litteraturbaserad analysmodell och litteraturbaserade processkartor har designats. Analysmodellen utgjorde grunden för den semistrukturerade intervjuguide som utformades. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre rollinnehavare i systemleverantörens projektgrupp. Processkartorna har genomgått ”tänka högt-användningstester” med rollinnehavare i både kundens och systemleverantörens projektgrupp och har vidareutvecklats i flera iterationer.  Utifrån studien kan fyra slutsatser dras. Den första slutsatsen är att en av kravinsamlingsprocessens viktigaste framgångsfaktorer är att kommunicera genom visuella artefakter. Att modellera kraven i prototyper främjar en ökad förståelse och motverkar dolda krav.  Den andra slutsatsen är att en viktig framgångsfaktor är att använda enhetliga mallar när kraven ska dokumenteras, vilket bidrar till en ökad grad av kontrollerat naturligt språk, som i sin tur minimerar möjligheterna för olika tolkningar. Detta bidrar till en högre grad av kvalitet hos kraven. Den tredje slutsatsen är att en viktig framgångsfaktor är en tydligare ansvarsfördelning i en mellanprojektrelation under kravinsamlingsprocessen. Det bidrar till en mer ändamålsenlig kravinsamlingsprocessen avseende den ledarroll som styr visionen och systemutvecklingsprojektet i rätt riktning, vilket minskar graden av förvirring under systemutvecklingsprojekt.  Den fjärde slutsatsen är att en viktig framgångsfaktor är att formulera en begreppsmodell i ett tidigt skede under kravinsamlingsprocessen för att erhålla ett gemensamt språkbruk, vilket i sin tur leder till en minskad grad av tvetydigheter.