No description available.

Sustained success for an organization is based upon its ability to constantly realign with opportunities that emerge within their markets. Thus, organizations must continually evolve as markets evolve. This thesis examined how mature stage organizations within the financial services industry can adopt entrepreneurial approaches to learn, evolve and improve their competitiveness. Despite the rate of technological change, globalization, and convergence of industries that has occurred in the last decade, there is no clear model to support the adoption of entrepreneurial activities within mature stage organizations. Adopting an exploratory qualitative case study approach, the researcher interviewed informants with experience in the financial services industry in Australia, Europe, North and South Asia, and the United States of America to explore the research question: How do mature stage organizations integrate strategic alliances as an entrepreneurial approach and capitalize on learning in response to evolving markets? Interviewing key informants within the financial services industry, the study confirmed a range of means of conceptualizing, introducing, and managing new business initiatives through strategic alliances. These findings were synthesized into a hypothetical organization in which, it became evident, the more entrepreneurial and innovative the organization became, the more capable it was of sourcing and responding to new opportunities within existing and related markets. The study confirmed the need in strategic alliances for shared vision, strong leadership, effective communication of the organization's direction and strategy, a culture that embraces flexibility, business competence, a commitment to respect and manage differences between organizations, an ability to work collaboratively, and a willingness to upgrade or replace business processes and technologies to support innovation. The study sought to provide an understanding of how entrepreneurial approaches can remain fluid rather than become static, and how they can be preserved within mature organizations. The importance of leadership, commonality of vision, collaboration, communication, integration of business structures and processes, and willingness to learn from each other began to emerge as central issues from the initial interviews. Consequently, a second research question was added: How do partnering organizations operating in the mature stage of a corporate life cycle within the construct of a cross industry agreement strategic alliance adopt an entrepreneurial approach and mutually learn to recast the direction of their relationship? The study confirmed that organizations should develop and support a culture that embraces learning, flexibility and change. Entrepreneurial organizations require vision, leadership, business structures, processes, and competencies to support innovation. This research adds to the field by establishing that innovation is embedded in the ability of partnering organizations to learn continuously and collaboratively. In doing so, they become more capable of realigning with changing markets and creating and capitalizing on new markets. The research concludes that less hierarchical organizational structures within partnering organizations support strategic alliances and promote the ability of organizations to learn how to cooperate, collaborate, and grow individually and mutually together.

Syftet med denna studie är att undersöka entreprenörskap i grundskoleundervisning då den nya skolreformen som infördes 2011 har detta som fokus. Reformen betonar att entreprenörskap ska främjas hos elever av alla åldrar med fokus på entreprenöriella kompetenser. Studien är kvalitativ och avser söka tecken på tendenser till ett entreprenöriellt förhållningssätt utifrån kvalitativa intervjuer genomförda på två grundskolor. Studien avser även söka tecken på huruvida ett aktivt arbete med entreprenörskap i undervisningen resulterar i en större grad av entreprenöriellt förhållningssätt. De intervjuer som utgör studiens empiriska grund är hämtade från en skola som aktivt arbetar med entreprenöriellt lärande samt en som ej har ett betonat arbete kring ämnet. Studiens resultat visar att eventuell skillnad mellan skolorna ej kan bekräftas då det förefaller individuellt betonat i vilken grad elever utvecklar ett entreprenöriellt förhållningssätt. Eleverna som deltagit i studien uppfattar entreprenöriella kompetenser med stor variation och visar även tecken på stor variation kring ett entreprenöriellt förhållningssätt. Studien har visat att det på båda skolor existerar lärandeaktiviteter som främjar entreprenöriella kompetenser och ett entreprenöriellt förhållningssätt, och att även den skola som inte aktivt arbetar med entreprenörskap främjar elevernas utveckling av entreprenöriella kompetenser. / The purpose of this study is to examine entrepreneurship in primary education as the new school reform introduced in 2011 has this as a focus. The reform emphasizes that promoting entrepreneurship among students of all ages with a focus on entrepreneurial competencies. The study is qualitative and relates to seek signs of tendencies towards an entrepreneurial approach based on qualitative interviews were conducted at two elementary schools. The study will also seek evidence of whether active efforts with entrepreneurship in education results in a greater degree of entrepreneurial approach. The interviews that make up the study's empirical basis is taken from a school that actively works with entrepreneurial learning and one that does not have an emphasized work on the subject. Study results show that the potential difference between the schools cannot be confirmed, then it would appear individually emphasized the extent to which students develop an entrepreneurial approach. Students who participated in the study perceive entrepreneurial competences with great variety and also show signs of considerable variation around an entrepreneurial approach. The study has shown that there in both schools exist learning activities that promote entrepreneurial competences and an entrepreneurial approach, and that even the school who are not actively working with entrepreneurship promotes students' development of entrepreneurial competences.

Enligt läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011a) ses entreprenöriella förmågor och kompetenser som vägen framåt för att förbereda eleverna för de utmaningar som finns i dagens samhälle. Det utvecklar deras kreativitet, förmåga att ta initiativ och ansvar, samt stimulerar motivationen och engagemanget hos dem. Studien undersökte vilka arbetssätt och förhållningssätt tekniklärare har gällande undervisning i entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i teknikämnet på gymnasiet för att främja dessa entreprenöriella förmågor hos eleverna. Samt vilka hinder lärare upplever och vilka resurser som krävs. Enkäter skickades till tekniklärare på gymnasieskolor för att undersöka detta. Det framkom att den otydliga definitionen av begreppet entreprenörskap har lett till olika tolkningar som i sin tur lett till olika implementeringar. Lärarnas tolkning av entreprenörskap kunde delas in till tre förhållningssätt: utvecklande av företagande som i huvudsak sker genom företagsstarter/Ungföretagsamhet, utvecklandet av designtänkandet i värdeskapande syfte som i huvudsak sker genom projektbaserade uppdrag och slutligen utvecklande av entreprenöriella förmågor genom traditionell undervisning som i huvudsak utgår från läroboken, lärarnas genomgångar samt skriftliga och muntliga övningar. I studien framkom tydliga hinder som begränsar implementeringen av entreprenöriellt lärande i undervisningen såsom brist på tid, utrustning, lokaler, läromedel samt brist på kontakter med näringslivet för att kunna skapa verklighetsbaserade arbetsuppgifter som stödjer elevers lärande och ökar deras motivation. Dessutom lyfter studien fram att det krävs förändrat tänkande kring skolans kultur och struktur, som till exempel mer stöd från skolledningen, kollegiala samarbeten, anpassad utrustning och lokaler. Lärarna behöver även en tydlig definition av begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande,djupa ämnes- och didaktiska kunskaper, gott ledarskap och tillräckligt med tid, för att entreprenöriellt lärande ska vara framträdande och genomsyra teknikundervisningen i samtliga gymnasieskolor. / According to the national Swedish curriculum for upper secondary school (Skolverket, 2011a), entrepreneurial abilities and competencies are seen as the way forward to prepare students for the challenges that exist in today's society, it develops their abilities to take initiative and responsibility, and stimulates their motivation and commitment. The study investigated the teacher's teaching methods and their attitudes regarding teaching entrepreneurial education in the technology program in upper secondary school in order to stimulate these entrepreneurial abilities in students, as well as what obstacles teachers experienced and what resources are required. Questionnaires were sent to technology teachers in high schools to investigate this. It emerged that the unclear definition of the concept of entrepreneurship has led to different interpretations which, in turn, have led to different implementations. The teachers' interpretation of entrepreneurship could be divided into three approaches: development of entrepreneurship that mainly takes place through business start-ups / Young Enterprise (UF) concept, development of design thinking for value-creating purposes that mainly takes place through project-based assignments and finally development of entrepreneurial skills through traditional teaching from the textbook, the teachers' reviews and written and oral exercises. The study revealed clear obstacles that limit the implementation of entrepreneurial learning in today's teaching such as lack of time, equipment, facilities, teaching materials and lack of contacts with businesses to be able to create reality-based tasks that support students' learning and increase their motivation. In addition, the study highlights that a change in thinking about the school's culture and structure is required, such as more support from the school management, collegial collaborations, adapted equipment and premises. Teachers also need a clear definition of the concepts of entrepreneurship and entrepreneurial learning, deep subject and didactic knowledge, good leadership and sufficient time for entrepreneurial learning to be prominent and permeate technology teaching in all upper secondary schools.

L’entrepreneuriat constitue une source de création d’emplois ainsi qu’un moteur de développement économique majeur de notre société. En ce sens, la présence des femmes en affaires est devenue une préoccupation des politiques publiques du Québec et du Canada. Plusieurs leviers ont été mis en place pour stimuler l’entrepreneuriat dans l’optique de contribuer à faire croitre le nombre de femmes en affaires. Toutefois, en dépit de ces mesures, le constat selon lequel les femmes sont moins nombreuses que les hommes à entreprendre persiste dans le temps. Cela étant, si les femmes sont sous-représentées dans l’écosystème entrepreneurial, elles manifestent pourtant des intentions entrepreneuriales dans des proportions encourageantes qui se rapprochent des statistiques observées chez les hommes. De ce fait, il est permis de croire qu’un ralentissement de leur élan entrepreneurial se produit une fois les actions de démarrage de l’entreprise enclenchées. Par cette recherche, nous cherchons à comprendre les facteurs qui agissent sur le cheminement entrepreneurial des femmes jusqu’à l’aboutissement du projet. Notre étude s’inscrit dans la théorie de l’Approche globale entrepreneuriale de Schmitt (théorie des 3M) (2017). La question que nous nous posons est la suivante : quels facteurs expliquent l’aboutissement des démarches entrepreneuriales chez les femmes au Québec? Grâce à l’analyse qualitative de 19 entrevues réalisées auprès de deux échantillons de femmes entrepreneures, soit un groupe ayant connu un succès entrepreneurial et un groupe ayant arrêté leur projet, l’étude a permis de mettre en lumière l’influence de différents facteurs sur l’aboutissement des démarches entrepreneuriales. Notre recherche révèle notamment l’incidence majeure que le projet en soi est susceptible d’avoir dans le choix d’arrêter les démarches entrepreneuriales. En parallèle, l’important rôle de l’entrepreneure et de son écosystème dans le succès entrepreneurial a également été constaté. Une typologie des différentes possibilités d’arrêt des parcours entrepreneuriaux a été développée et l’effet primordial des interactions entre les facteurs d’incidence a été montré. En somme, le projet aura permis de mieux comprendre les différentes réalités vécues par les femmes dans toute leur complexité, en plus de proposer des pistes de solutions pour accroitre la présence des femmes en entrepreneuriat au Québec. / Entrepreneurship is a source of job creation and a major driver of economic development in our society. In this sense, the presence of women in business has become a concern of public policies in Quebec and Canada. Several levers have been adopted to stimulate entrepreneurship with the aim of increasing the number of women in business. However, despite these measures, women remain less likely than men to undertake such activities. Nevertheless, while women are under-represented in the entrepreneurial ecosystem, they show entrepreneurial intentions in encouraging proportions, which are close to the statistics observed for men. As a result, this suggests that a slowdown in their entrepreneurial momentum occurs once the start-up actions have been initiated. Through this research, we seek to understand factors influencing the entrepreneurial journey of women, from the first steps to the completion of their business project. Our study is part of the Schmitt’s Global Entrepreneurial Approach (3M Theory) (2017). The question we ask ourselves is: What factors explain the success of women’s entrepreneurship in Quebec? Through the qualitative analysis of 19 interviews conducted with two samples of women entrepreneurs, one group having experienced entrepreneurial success and one group having stopped their project, the study highlighted the influence of multiple factors on the entrepreneurial process and outcome. Our research highlights the major impact that the nature of project is likely to have in the choice to stop entrepreneurial approaches. Furthermore, the important role of the entrepreneur and her ecosystem in entrepreneurial success has also been observed. A typology of the different reasons for stopping entrepreneurial journeys has been developed and correlated with factors motivating that decision. In sum, the project will have made it possible to better understand the different realities experienced by women in all their complexity and suggest possible solutions to increase the presence of women in entrepreneurship in Quebec.

I takt med att samhället digitaliseras ökar dramatiskt efterfrågan på systemutvecklingsprojekt samtidigt som hanteringen av kundernas krav och behov är mycket utmanande. Tvetydigheter under kravinsamlingsprocessen är ett aktuellt problem som inte sällan bidrar till en lägre framgångsgrad när det gäller systemutvecklingsprojekt. Tvetydigheter innebär att kraven har flera tolkningar och dessa följer med till systemutvecklingsprocessen, vilket medför att tvetydigheterna kan översättas till felaktigheter inom funktioner och användargränssnitt om de inte upptäcks och åtgärdas i ett tidigt skede. Således behöver kraven specificeras med en högre grad av noggrannhet för att undvika alla former av tvetydigheter, vilket medför en högre matchningsgrad mellan behov och slutprodukt, minskad grad av förvirring under systemutvecklingen och en gemensam projektmålsförståelse.   Syftet med denna kandidatuppsatsstudie i informatik är att identifiera, beskriva och förklara de kritiska framgångsfaktorerna, och att designa en processkarta, för att minska graden av tvetydigheter i en mellanprojektsrelation mellan kundens projektgrupp och systemleverantörens projektgrupp under kravinsamlingsprocessen. Under genomförandet av denna studie har en entreprenöriellt inriktad fallstudie tillämpats. SPIN-intervjuer genomfördes med två rollinnehavare i kundens projektgrupp och en rollinnehavare i systemleverantörens projektgrupp som representerar mellanprojektrelationen, vars resultat i sin tur gav fokus för den genomförda litteraturstudien. En litteraturbaserad analysmodell och litteraturbaserade processkartor har designats. Analysmodellen utgjorde grunden för den semistrukturerade intervjuguide som utformades. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre rollinnehavare i systemleverantörens projektgrupp. Processkartorna har genomgått ”tänka högt-användningstester” med rollinnehavare i både kundens och systemleverantörens projektgrupp och har vidareutvecklats i flera iterationer.  Utifrån studien kan fyra slutsatser dras. Den första slutsatsen är att en av kravinsamlingsprocessens viktigaste framgångsfaktorer är att kommunicera genom visuella artefakter. Att modellera kraven i prototyper främjar en ökad förståelse och motverkar dolda krav.  Den andra slutsatsen är att en viktig framgångsfaktor är att använda enhetliga mallar när kraven ska dokumenteras, vilket bidrar till en ökad grad av kontrollerat naturligt språk, som i sin tur minimerar möjligheterna för olika tolkningar. Detta bidrar till en högre grad av kvalitet hos kraven. Den tredje slutsatsen är att en viktig framgångsfaktor är en tydligare ansvarsfördelning i en mellanprojektrelation under kravinsamlingsprocessen. Det bidrar till en mer ändamålsenlig kravinsamlingsprocessen avseende den ledarroll som styr visionen och systemutvecklingsprojektet i rätt riktning, vilket minskar graden av förvirring under systemutvecklingsprojekt.  Den fjärde slutsatsen är att en viktig framgångsfaktor är att formulera en begreppsmodell i ett tidigt skede under kravinsamlingsprocessen för att erhålla ett gemensamt språkbruk, vilket i sin tur leder till en minskad grad av tvetydigheter.