This study sheds light on the firm-lifecycle and the impact of leadership and how itdevelops negatively when the entrepreneurial firm becomes administrative andmanagerial. The ambivalent fact is that the firm, when growing in size, need to becomemore managerial, though without undermining the previously entrepreneurial mind-setthat pervade the organization. The term corporate entrepreneurship has emerged andcomprises that the firm can continue to be entrepreneurial in the managerial stage. Thatis to resume the firm’s work to keep innovative. The article seeks to find out how theleadership can be adapted for the firm to stay innovative through the managerial stage.

Enligt Skolverket (2017) bör eleverna lära sig entreprenörskap och utveckla entreprenöriella förmågor, ta mer ansvar för eget lärande och livsföring i syfte att bli mer motståndskraftiga och bättre förbereda att möta de skiftande och ständigt växande anställningskraven. Därför är det viktigt att ta reda på hur detta kan åstadkommas och om det går att uppnå genom skolundervisning som präglas av entreprenöriellt förhållningssätt. Syftet med förevarande arbete är att undersöka hur lärare och elever upplever effekten av begreppens införande i skolundervisningen. Detta studeras med hjälp av en metasyntes som utgår från svensk skolrelaterad forskning. Den systematiska forskningsöversikten bör belysa det aktuella forskningsläget för att skapa förståelse för effekten av begreppens införande i skolundervisning. Resultatet från studien grundar sig på nio svenska studier som behandlar entreprenöriellt förhållningssätt, entreprenöriellt ledarskap och entreprenöriellt lärande. Studiens resultat påvisar positiva effekter på lärande och utveckling hos både lärare och elever samt på elevernas motivation. Studien lyfte även fram den rådande bristen på samsyn avseende begreppets definition och funktion som har påverkat lärarnas uppfattning, tolkning och implementering av begreppet.

Introduction: This study conceptualizes and provides a description of 'organizational readiness' from an employee perspective for a start-up to achieve success in their growth journey. Purpose: The study aims to gain a deeper understanding of how employees within a start-up experience the growth phase. Method: The study is of a qualitative orientation and is based on collected data from interviews with nine employees from two companies. Results: The results show that employees within start-ups are attracted to the high pace of such companies, and that their motivation lies within the ability to work hard, and be an integral part of the company's decision making processes and journey into the scale-up phase. This is offset by micromanaging and a sense of being disconnected from the companies core structures. Conclusion: Leadership within start-ups plays a vital part in the companies growth, where the entrepreneurial leader may be essential in the start-up phase, but not necessarily in the scale-up phase.

Enligt läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011a) ses entreprenöriella förmågor och kompetenser som vägen framåt för att förbereda eleverna för de utmaningar som finns i dagens samhälle. Det utvecklar deras kreativitet, förmåga att ta initiativ och ansvar, samt stimulerar motivationen och engagemanget hos dem. Studien undersökte vilka arbetssätt och förhållningssätt tekniklärare har gällande undervisning i entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i teknikämnet på gymnasiet för att främja dessa entreprenöriella förmågor hos eleverna. Samt vilka hinder lärare upplever och vilka resurser som krävs. Enkäter skickades till tekniklärare på gymnasieskolor för att undersöka detta. Det framkom att den otydliga definitionen av begreppet entreprenörskap har lett till olika tolkningar som i sin tur lett till olika implementeringar. Lärarnas tolkning av entreprenörskap kunde delas in till tre förhållningssätt: utvecklande av företagande som i huvudsak sker genom företagsstarter/Ungföretagsamhet, utvecklandet av designtänkandet i värdeskapande syfte som i huvudsak sker genom projektbaserade uppdrag och slutligen utvecklande av entreprenöriella förmågor genom traditionell undervisning som i huvudsak utgår från läroboken, lärarnas genomgångar samt skriftliga och muntliga övningar. I studien framkom tydliga hinder som begränsar implementeringen av entreprenöriellt lärande i undervisningen såsom brist på tid, utrustning, lokaler, läromedel samt brist på kontakter med näringslivet för att kunna skapa verklighetsbaserade arbetsuppgifter som stödjer elevers lärande och ökar deras motivation. Dessutom lyfter studien fram att det krävs förändrat tänkande kring skolans kultur och struktur, som till exempel mer stöd från skolledningen, kollegiala samarbeten, anpassad utrustning och lokaler. Lärarna behöver även en tydlig definition av begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande,djupa ämnes- och didaktiska kunskaper, gott ledarskap och tillräckligt med tid, för att entreprenöriellt lärande ska vara framträdande och genomsyra teknikundervisningen i samtliga gymnasieskolor. / According to the national Swedish curriculum for upper secondary school (Skolverket, 2011a), entrepreneurial abilities and competencies are seen as the way forward to prepare students for the challenges that exist in today's society, it develops their abilities to take initiative and responsibility, and stimulates their motivation and commitment. The study investigated the teacher's teaching methods and their attitudes regarding teaching entrepreneurial education in the technology program in upper secondary school in order to stimulate these entrepreneurial abilities in students, as well as what obstacles teachers experienced and what resources are required. Questionnaires were sent to technology teachers in high schools to investigate this. It emerged that the unclear definition of the concept of entrepreneurship has led to different interpretations which, in turn, have led to different implementations. The teachers' interpretation of entrepreneurship could be divided into three approaches: development of entrepreneurship that mainly takes place through business start-ups / Young Enterprise (UF) concept, development of design thinking for value-creating purposes that mainly takes place through project-based assignments and finally development of entrepreneurial skills through traditional teaching from the textbook, the teachers' reviews and written and oral exercises. The study revealed clear obstacles that limit the implementation of entrepreneurial learning in today's teaching such as lack of time, equipment, facilities, teaching materials and lack of contacts with businesses to be able to create reality-based tasks that support students' learning and increase their motivation. In addition, the study highlights that a change in thinking about the school's culture and structure is required, such as more support from the school management, collegial collaborations, adapted equipment and premises. Teachers also need a clear definition of the concepts of entrepreneurship and entrepreneurial learning, deep subject and didactic knowledge, good leadership and sufficient time for entrepreneurial learning to be prominent and permeate technology teaching in all upper secondary schools.