Skolinspektionens rapport 2011:2 visar på betydande brister i samverkan mellan skola och arbetsliv. Endast en femtedel av de tillfrågade skolorna klarar av att ge APU, arbetsplatsförlagd utbildning (APL – arbetsplatsförlagt lärande fr.o.m. Gy 11), med den kvalitet som krävs. Vårt arbete har som övergripande syfte att skapa ett lokalt diskussionsunderlag för våra respektive arbetsplatser gällande faktorer att ta hänsyn till i ett förändringsarbete kopplat till APL. Vi vill också ur ett elevperspektiv undersöka förväntningar på och upplevelser av APL. Vi använde reflekterande samtal som metod för att samla in material till vårt arbete. Vi träffade två elevgrupper före och efter deras praktikperiod under hösten 2012. I resultatet vävs våra tre frågeställningar samman. Elevernas förväntningar på och upplevelser av sin APL-period påverkar diskussionsunderlaget för ett förändringsarbete. Vi uppmärksammar fyra områden. Elevernas förväntningar på handledarna är stora vilket lyfter fram tankar på hur handledaruppdraget kan förtydligas. Förberedelserna för eleverna ser olika ut. Det kan innebära övning i att ta kontakter och att presentera sig själv eller att reflektera över hur man tillvaratar praktiktiden på bästa sätt. Gällande upplevelser och erfarenheter så framstår behovet av att bli lyssnad på som centralt. Vi belyser till sist elevernas upplevelser av att delta i reflekterande samtal och överväger om denna metod kan användas i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet. Nyckelord: APL – arbetsplatsförlagt lärande, entreprenöriellt förhållningssätt, reflekterande samtal, reflektion.

BakgrundEntreprenörskap är ett svårdefinierat begrepp. Entreprenörskap handlar om att individen ska utgå från sina förutsättningar och idéer för att skapa en handling. Det finns delade meningar om varför entreprenörskap har uppmärksammats i skolans värld. Å ena sidan handlar det om att politiker har ett intresse av att utbilda entreprenörer som kan utveckla landet, å andra sidan handlar det om att framtidens individer är i behov av de egenskaper som entreprenörskap utvecklar. Syftet med entreprenörskap i Lgr 11 är att förhållningsättet ska löpa som en rödtråd genom hela utbildningen.SyfteSyftet med denna studie är att jämföra på vilket sätt tre grundskolor förhåller sig till uppdraget att arbeta entreprenöriellt. Detta för att kunna identifiera framgångsfaktorer i arbetet medentreprenörskap.MetodI vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod. Intervjuer har använts för att vi vill skapa oss en förståelse för hur respondenterna uttrycker sig kring entreprenörskap.ResultatAlla respondenter har en definition av begreppet entreprenörskap. De tre skolorna är olika samspelta i sina definitioner. Majoriteten av respondenterna är positiva till arbetet med entreprenörskap och alla förutom en menar att det är en självklarhet eftersom det står med i Lgr 11. Kunskapen kring entreprenörskap varierar mellan de tre skolorna. En av skolorna har fått utbildning i arbetssättet och känner en trygghet i förhållningsättet. På de andra två skolorna skiljer sig kunskapen genom att det är rektorn på den ena skolan och lärarna på denandra skolan som känner en trygghet i arbetssättet. Alla skolorna uttrycker en framtidsvision i att arbeta vidare med det entreprenöriella arbetssättet, men endast en skola har en nedskriven plan. / Program: Lärarutbildningen

Enligt Skolverket (2017) bör eleverna lära sig entreprenörskap och utveckla entreprenöriella förmågor, ta mer ansvar för eget lärande och livsföring i syfte att bli mer motståndskraftiga och bättre förbereda att möta de skiftande och ständigt växande anställningskraven. Därför är det viktigt att ta reda på hur detta kan åstadkommas och om det går att uppnå genom skolundervisning som präglas av entreprenöriellt förhållningssätt. Syftet med förevarande arbete är att undersöka hur lärare och elever upplever effekten av begreppens införande i skolundervisningen. Detta studeras med hjälp av en metasyntes som utgår från svensk skolrelaterad forskning. Den systematiska forskningsöversikten bör belysa det aktuella forskningsläget för att skapa förståelse för effekten av begreppens införande i skolundervisning. Resultatet från studien grundar sig på nio svenska studier som behandlar entreprenöriellt förhållningssätt, entreprenöriellt ledarskap och entreprenöriellt lärande. Studiens resultat påvisar positiva effekter på lärande och utveckling hos både lärare och elever samt på elevernas motivation. Studien lyfte även fram den rådande bristen på samsyn avseende begreppets definition och funktion som har påverkat lärarnas uppfattning, tolkning och implementering av begreppet.

Syftet med denna studie är att undersöka entreprenörskap i grundskoleundervisning då den nya skolreformen som infördes 2011 har detta som fokus. Reformen betonar att entreprenörskap ska främjas hos elever av alla åldrar med fokus på entreprenöriella kompetenser. Studien är kvalitativ och avser söka tecken på tendenser till ett entreprenöriellt förhållningssätt utifrån kvalitativa intervjuer genomförda på två grundskolor. Studien avser även söka tecken på huruvida ett aktivt arbete med entreprenörskap i undervisningen resulterar i en större grad av entreprenöriellt förhållningssätt. De intervjuer som utgör studiens empiriska grund är hämtade från en skola som aktivt arbetar med entreprenöriellt lärande samt en som ej har ett betonat arbete kring ämnet. Studiens resultat visar att eventuell skillnad mellan skolorna ej kan bekräftas då det förefaller individuellt betonat i vilken grad elever utvecklar ett entreprenöriellt förhållningssätt. Eleverna som deltagit i studien uppfattar entreprenöriella kompetenser med stor variation och visar även tecken på stor variation kring ett entreprenöriellt förhållningssätt. Studien har visat att det på båda skolor existerar lärandeaktiviteter som främjar entreprenöriella kompetenser och ett entreprenöriellt förhållningssätt, och att även den skola som inte aktivt arbetar med entreprenörskap främjar elevernas utveckling av entreprenöriella kompetenser. / The purpose of this study is to examine entrepreneurship in primary education as the new school reform introduced in 2011 has this as a focus. The reform emphasizes that promoting entrepreneurship among students of all ages with a focus on entrepreneurial competencies. The study is qualitative and relates to seek signs of tendencies towards an entrepreneurial approach based on qualitative interviews were conducted at two elementary schools. The study will also seek evidence of whether active efforts with entrepreneurship in education results in a greater degree of entrepreneurial approach. The interviews that make up the study's empirical basis is taken from a school that actively works with entrepreneurial learning and one that does not have an emphasized work on the subject. Study results show that the potential difference between the schools cannot be confirmed, then it would appear individually emphasized the extent to which students develop an entrepreneurial approach. Students who participated in the study perceive entrepreneurial competences with great variety and also show signs of considerable variation around an entrepreneurial approach. The study has shown that there in both schools exist learning activities that promote entrepreneurial competences and an entrepreneurial approach, and that even the school who are not actively working with entrepreneurship promotes students' development of entrepreneurial competences.

Enligt läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011a) ses entreprenöriella förmågor och kompetenser som vägen framåt för att förbereda eleverna för de utmaningar som finns i dagens samhälle. Det utvecklar deras kreativitet, förmåga att ta initiativ och ansvar, samt stimulerar motivationen och engagemanget hos dem. Studien undersökte vilka arbetssätt och förhållningssätt tekniklärare har gällande undervisning i entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i teknikämnet på gymnasiet för att främja dessa entreprenöriella förmågor hos eleverna. Samt vilka hinder lärare upplever och vilka resurser som krävs. Enkäter skickades till tekniklärare på gymnasieskolor för att undersöka detta. Det framkom att den otydliga definitionen av begreppet entreprenörskap har lett till olika tolkningar som i sin tur lett till olika implementeringar. Lärarnas tolkning av entreprenörskap kunde delas in till tre förhållningssätt: utvecklande av företagande som i huvudsak sker genom företagsstarter/Ungföretagsamhet, utvecklandet av designtänkandet i värdeskapande syfte som i huvudsak sker genom projektbaserade uppdrag och slutligen utvecklande av entreprenöriella förmågor genom traditionell undervisning som i huvudsak utgår från läroboken, lärarnas genomgångar samt skriftliga och muntliga övningar. I studien framkom tydliga hinder som begränsar implementeringen av entreprenöriellt lärande i undervisningen såsom brist på tid, utrustning, lokaler, läromedel samt brist på kontakter med näringslivet för att kunna skapa verklighetsbaserade arbetsuppgifter som stödjer elevers lärande och ökar deras motivation. Dessutom lyfter studien fram att det krävs förändrat tänkande kring skolans kultur och struktur, som till exempel mer stöd från skolledningen, kollegiala samarbeten, anpassad utrustning och lokaler. Lärarna behöver även en tydlig definition av begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande,djupa ämnes- och didaktiska kunskaper, gott ledarskap och tillräckligt med tid, för att entreprenöriellt lärande ska vara framträdande och genomsyra teknikundervisningen i samtliga gymnasieskolor. / According to the national Swedish curriculum for upper secondary school (Skolverket, 2011a), entrepreneurial abilities and competencies are seen as the way forward to prepare students for the challenges that exist in today's society, it develops their abilities to take initiative and responsibility, and stimulates their motivation and commitment. The study investigated the teacher's teaching methods and their attitudes regarding teaching entrepreneurial education in the technology program in upper secondary school in order to stimulate these entrepreneurial abilities in students, as well as what obstacles teachers experienced and what resources are required. Questionnaires were sent to technology teachers in high schools to investigate this. It emerged that the unclear definition of the concept of entrepreneurship has led to different interpretations which, in turn, have led to different implementations. The teachers' interpretation of entrepreneurship could be divided into three approaches: development of entrepreneurship that mainly takes place through business start-ups / Young Enterprise (UF) concept, development of design thinking for value-creating purposes that mainly takes place through project-based assignments and finally development of entrepreneurial skills through traditional teaching from the textbook, the teachers' reviews and written and oral exercises. The study revealed clear obstacles that limit the implementation of entrepreneurial learning in today's teaching such as lack of time, equipment, facilities, teaching materials and lack of contacts with businesses to be able to create reality-based tasks that support students' learning and increase their motivation. In addition, the study highlights that a change in thinking about the school's culture and structure is required, such as more support from the school management, collegial collaborations, adapted equipment and premises. Teachers also need a clear definition of the concepts of entrepreneurship and entrepreneurial learning, deep subject and didactic knowledge, good leadership and sufficient time for entrepreneurial learning to be prominent and permeate technology teaching in all upper secondary schools.