Upphandlingar och införande av affärssystem nådde sin topp runt år 2000. Nu ett och ett halvt decennium senare står många av dessa organisationer och verksamheter inför frågor om underhåll och uppgradering. Det kan bland annat röra sig om avsaknad av funktionalitet som återfinns i senare versioner eller förlorad möjlighet till support från systemleverantören. Affärssystemskunden behöver regelbundet uppgradera sitt affärssystem för att inte gå miste om några konkurrensfördelar.   Uppsatsens huvudsyfte är att identifiera, beskriva och förklara vilka faktorer som ur ett kundperspektiv påverkar beslutet rörande uppgradering av verksamhetens affärssystem. Bisyftet är att identifiera vilka de uppfattade faktiska effekterna av en affärssystemsuppgradering är.   Ett kvalitativt angreppssätt har tillämpats i denna uppsats. Det kvalitativa angreppssättet har valts eftersom syftet är att undersöka samt analysera vilka faktorer som ur ett kundperspektiv påverkar beslutet att uppgradera verksamhetens affärssystem. Insamling av empiri har skett genom intervjuer med ett fåtal aktörer. Fallstudiemetoden har tillämpats som undersökningsupplägg i denna uppsats. Fallstudiemetoden har valts eftersom undersökningen är fokuserad på en liten grupp bestående av en systemleverantör av ett affärssystem samt tre av dennes kunder. För att samla in empiri har semistrukturerade intervjuer genomförts. För att få reliabilitet i den insamlade empirin har de personliga intervjuerna spelats in efter godkännande från berörda respondenter.   Genom en litteraturstudie identifierades elva hämmande respektive motiverande faktorer som påverkar beslutet rörande uppgradering av verksamhetens affärssystem. Under den empiriska studien framkom att sex av dessa påverkade beslutet att uppgradera ur ett kundperspektiv: Nya eller förbättrade funktioner, förverkligande av fördelar, förbättrade resursanvändning, neddragning av systemleverantörssupport, minskning av underhållskostnader samt opassande tidpunkt för uppgradering. Det framkom även att de uppfattade faktiska effekterna var: Den nya versionen körs utan modifieringar, möjlighet till individuella anpassningar i gränssnittet samt det nya gränssnittet medför att arbetet i systemet går snabbare.

Syftet med arbetet är att jämföra Läroplan för den obligatoriska särskolan med Läroplan för grundsärskolan 2011 genom en dokumentanalys och användandet av nivåmodellen utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att Läroplan för grundsärskolan 2011 är mer kunskapsbetonad, dessutom är den mer kortfattad och fokuserad i sin formulering i jämförelse med Läroplan för den obligatoriska särskolan som i sina skrivningar tar med förklaringar, beskrivningar och motiveringar. Det framgick även att några läroplanskoder syntes i de teman som analyserades. Framförallt den rationella läroplanskoden och den demokratiska läroplanskoden.

Nästan samtliga organisationer använder affärssystem för att effektivisera processer, minska kostnaderna och utöka utbudet. Men det är ingen enkel process att införa ett nytt affärssystem. Införandeprocessen av ett nytt affärssystem är komplex och tar tid, vilket är förenat med en hög risk för organisationer. Många affärssystemsinföranden är påtvingade, vilket innebär att organisationer tvingas att införa ett nytt affärssystem. Medarbetarna i organisationer som tvingas till att införa ett nytt affärssystem kan ha en stark ovilja att vilja använda det nya affärssystemet vilket kommer skapa problem. Ett påtvingat affärssystemsinförande skapar ofta ett missnöje bland medarbetarna eftersom de inte vill förändra sina arbetssätt och är ovilliga att anamamma ny teknik. För att organisationer ska skapa ett lyckosamt affärssysteminförande är det viktigt att de arbetar med kritiska framgångsfaktorer. Om organisationer tar hänsyn till de kritiska framgångsfaktorerna på samtliga nivåer inom organisationen förbättras möjligheterna att lyckas med införandet. Uppsatsens syfte är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer under införandeprocessen av ett påtvingat affärssystem för att skapa ett lyckosamt affärssysteminförande ur ett organisationsperspektiv. Fallstudiemetoden har valts som metod. Sammantaget har sex kvalitativa intervjuer genomförts med företrädare för två affärssystemsanvändande företag och ett systemimplementatörsföretag. Båda dessa affärssystemsanvändande företag är organisationer som har tvingats till att byta till ett och samma affärssystem. I fallstudien har även en företrädare för affärssystemsimplementatören under de två affärssystemsbytena intervjuats. De viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien är att de sex respondenterna anser att det är viktigt med delaktighet från medarbetarna i organisationerna som ska införa ett påtvingat affärssystem. Att vara delaktig förbättrar möjligheten att vara med och påverka strukturen i det nya affärssystemet. Dessutom kan kundorganisationerna själva vara med i de olika stegen i införandeprocessen och ställa krav på systemleverantören. Den empiriska studien visar även att en kontinuerlig kontakt mellan systemimplementatören och kundorganisationerna är viktig. En kontinuerlig kontakt mellan parterna medför att organisationerna och systemleverantören har kontinuerlig kontakt och pratar med varandra och stämmer av hur projektet går. Om det finns en kontinuerlig kontakt minskar det riskerna för att affärssysteminförandet blir misslyckat samt att viktig information framkommer. När ett nytt affärssystem ska införas är det mycket data som ska konverteras. För att organisationer inte ska riskera att viktiga data inte kan konverteras bör det i ett tidigt skede säkerställas att de kan det. Dessa kritiska framgångsfaktorer är särskilt viktiga för att skapa ett lyckosamt affärssysteminförande för organisationer.

Införandet av affärssystem är en komplex process. Att framgångsrikt införa ett affärssystem har länge varit en utmaning för organisationer eftersom flera olika faktorer, verksamhetsprocesser och aktörer är involverade. Att sammanställa en prioriteringslista över kritiska framgångsfaktorer kan vara ett sätt för organisationer att förbereda sig inför införandet. En prioriteringslista kan hjälpa de involverade aktörerna att få en inblick i vad som bör fokuseras på för att uppnå ett framgångsrikt införande. En prioriteringslista kan också öka förståelsen för de likheter och skillnader som finns i prioriteringen av framgångsfaktorer mellan de tre organisationsnivåerna i nivåmodellen. Tidigare prioriteringslistor har dock enbart sammanställts av ledningen på affärsutvecklingsnivån och saknar därmed perspektiv och synsätt från anställda på verksamhets- och systemutvecklingsnivån.  Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att beskriva och förklara likheter och skillnader i prioriteringen av kritiska framgångsfaktorer på olika organisatoriska nivåer vid införande av affärssystem. Vid utförandet av denna studie har en litteraturstudie genomförts, vilken sammanfattas i en analysmodell. Denna analysmodell har utgjort grunden för den semistrukturerade intervjuguiden som använts för att insamla empiriska primärdata med hjälp av en fallstudie. En kvalitativ forskningsmetod har således tillämpats i denna studie. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts och dessa intervjuer har sedan analyserats och jämförts med teori och tidigare studier.  Denna studies viktigaste slutsatser är: De största likheterna i prioriteringen återfinns mellan verksamhets- och systemutvecklingsnivån. De största skillnaderna i prioriteringen återfinns mellan affärsutvecklingsnivån och övriga två organisationsnivåer. Respondenternas anledningar bakom vald prioritering skilde sig åt. Respondenterna på affärsutvecklingsnivån angav tydlighet och budgettänk. Respondenterna på verksamhetsutvecklingsnivån angav kompetens och en betoning på det operativa arbetet. Respondenterna på systemutvecklingsnivån angav teknisk grund samt att prioriteringslistan representerar systemutvecklingsnivån. Studiens samtliga respondenter menar också att det är av stor vikt att involvera aktörer från de tre organisationsnivåerna i sammanställningen av en prioriteringslista. Respondenterna 2, 3, 4 och 6 menar att involveringen av aktörer från olika organisationsnivåer kan öka sannolikheten att inga behov missas eller förbises.