I detta arbete undersöks vilka idéer gymnasielärare i svenska ger uttryck för vad gäller av skönlitteratur, samt hur detta kan förstås utifrån en läroplansteoretisk modell. Empirin består av intervjuer med fyra på gymnasienivå verksamma lärare med behörighet i svenska. Då syftet är att kartlägga idéer bakom konkreta val används ett analysverktyg baserat på idéanalys. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är Ulf P Lundgrens och Tomas Englunds läroplansteoretiska modeller, där läroplanskoder utgör ett centralt begrepp. Resultaten visar att ett stort antal idéer gör sig gällande och att valen som baseras på dessa idéer kan härledas till en eller flera läroplanskoder. Vidare har samtliga fem läroplanskoder som enligt Lundgren och Englund präglat efterkrigstidens svenska överlevt än idag, även om den moraliska läroplanskoden till viss del bygger på andra värden idag. Dessutom konstateras att den moraliska läroplanskoden, liksom den medborgerliga läroplanskoden, kan kopplas ihop med betydligt fler idéer än övriga, vilket dock inte nödvändigtvis ska tolkas som ett tecken på en förändrad maktbalans mellan läroplanskoderna. I slutet av uppsatsen diskuteras hur resultaten kan bidra till såväl tidigare forskning som diskussioner kring utformandet av läroplaner. I motsats till viss tidigare forskning konstateras att lärare gör val utifrån ett stort antal, ofta ömsesidigt motstridiga, idéer, vilket problematiserar ett eventuellt upprättande av en nationell litteraturkanon. Skillnad mellan färdiga lärares och lärarstudenters idéer om skönlitteratur och undervisning diskuteras också, liksom vikten av att fortsätta forska läroplansteoretiskt, bland annat med tanke på framtida utmaningar, såsom skillnad i undervisningsinnehåll, orsakad av social segregation.

Syftet med arbetet är att jämföra Läroplan för den obligatoriska särskolan med Läroplan för grundsärskolan 2011 genom en dokumentanalys och användandet av nivåmodellen utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att Läroplan för grundsärskolan 2011 är mer kunskapsbetonad, dessutom är den mer kortfattad och fokuserad i sin formulering i jämförelse med Läroplan för den obligatoriska särskolan som i sina skrivningar tar med förklaringar, beskrivningar och motiveringar. Det framgick även att några läroplanskoder syntes i de teman som analyserades. Framförallt den rationella läroplanskoden och den demokratiska läroplanskoden.

Den här studien syftar till att undersöka hur förskollärare i förskolan reflekterar över och synliggör omsorgen genom dokumentation av verksamheten. För att få syn på förskollärarnas perspektiv har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat sex förskollärare i närförorter till Stockholm. När vi analyserat vårt material har vi använt oss av läroplansteori för att få syn på hur formuleringar i läroplanen påverkar vad som sker ute i verksamheten. Resultatet visar att de tillfrågade förskollärarna i studien har uttryckt svårigheter att definiera omsorgsbegreppet och att de ofta relaterar begreppet omsorg till lärande och/eller undervisning. Vidare visar resultatet av studien att omsorg i förskolan också handlar om omsorg om vårdnadshavare och kollegor. Ytterligare ett resultat av studien visar att det finns svårigheter att synliggöra omsorgen i dokumentationsarbetet på förskolorna. Utifrån studien har vi dragit slutsatsen att det blir svårt att dokumentera omsorg när detta inte efterfrågas i dokumentationsverktygen. Detta visar att dokumentationsverktyg ofta utesluter omsorgen vilket gör att vissa delar av verksamheten inte synliggörs. Ytterligare slutsatser av studien är att diskussion kan fungera som ett verktyg för att synliggöra omsorgen men att man bör dokumentera detta för att kunna utvärdera och utveckla. Slutligen visar vår studie att omsorgsbegreppet är mångtydigt och svårt att definiera, precis som forskning också visar.

Forskningsöversikten är till huvudsak ett litteraturstudium som spänner över perioden 1962-2011 och syftar till att frilägga den värdegrund på vilka läroplanerna vilar. Studiet innefattar en genomgång av de huvudsakliga källorna som berör ämnet läroplan och läroplanskod i form av artiklar och avhandlingar. Studiet bearbetar inte primärt inte de läroplanstexter den angivna litteraturen avhandlar men analyserar den värdegrund som återspeglas i läroplanerna i de artikeltexter och avhandlingar som används. Studiet visar att de svenska läroplanerna från Lgr 62 till Lgr 11 tydligt använder en demokratisk grundidé som värdegrundade fundament men att vad denna demokratiska grundidé innefattar varierar något över tid i relation till samhällsutveckling och förändringar i samhället. Tre viktiga bakomliggande påverkansfaktorer lyfts fram i studiet. 1) Varje läroplan är ett barn av sin tid varvid läroplanen är den arena där skolan för en pågående dialog med de övergripande stora förändringar som sker i samhället och hur dessa påverkar undervisningen. 2) Läroplanerna är också en arena där olika politiska ideologier söker påverka undervisningen i linje med sina egna övertygelser och ideal. 3) Läroplanerna påverkas också av underliggande trender inom den pedagogiska forskningen som i sin tur ger återverkan på hur läroplanen förstås och utformas.

Syftet med denna undersökning är att jämföra Svensk Läraretidnings tankar och idéer om kristendomens roll i folkskolan under 1880-talet samt 1910-talet. Till syftet formulerades följande frågeställningar; • Framträder konkurrerande nyanser och uppfattningar av kristendomen under de olika tidsperioderna? • Vilka argument anfördes för kristendomens roll i undervisningen? Hur ville man att den skulle utformas under de olika perioderna? Vilka likheter och skillnader framträder? • Hur förhöll sig 1919 års utbildningsplan till debatterna i Svensk Läraretidning? Undersökningen behandlar Svensk Läraretidning från åren 1882-1889 samt 1910-1919. Materialet har granskats enligt en kvalitativ textanalys. Denna undersökning synliggör, med hjälp av den kritik som riktas mot sekulariseringsteorin, olika konfessionaliteter av kristendomen och hur dessa stred om tolkningsföreträde för att få representera den nationella synen på kristendom. I resultatdelen presenteras svaret på de olika frågeställningarna och dessa diskuteras sedan i den efterföljande diskussionsdelen. Studien synliggör olika konkurrerande uppfattningar om hur kristendomsundervisningen i folkskolan borde organiseras. Vissa menade att den skulle var konfessionell, medan andra hävdade att den borde ha en icke-konfessionell och objektiv prägel. Detta debatterades i förhållande till religionsfrihet, åskådlighet samt det ökade kravet på medborgerlig/nationell fostran. Det framkommer tydligt, trots den massiva kritiken mot kristendomsundervisningen som bland annat anklagades att vara för abstrakt och själsdödande, att folkskollärarna ansåg att det var ett viktigt identitetsskapande ämne. Därför strävade de efter att omforma det i förhållande till det nya samhällets spelregler.