Upphandlingar och införande av affärssystem nådde sin topp runt år 2000. Nu ett och ett halvt decennium senare står många av dessa organisationer och verksamheter inför frågor om underhåll och uppgradering. Det kan bland annat röra sig om avsaknad av funktionalitet som återfinns i senare versioner eller förlorad möjlighet till support från systemleverantören. Affärssystemskunden behöver regelbundet uppgradera sitt affärssystem för att inte gå miste om några konkurrensfördelar.   Uppsatsens huvudsyfte är att identifiera, beskriva och förklara vilka faktorer som ur ett kundperspektiv påverkar beslutet rörande uppgradering av verksamhetens affärssystem. Bisyftet är att identifiera vilka de uppfattade faktiska effekterna av en affärssystemsuppgradering är.   Ett kvalitativt angreppssätt har tillämpats i denna uppsats. Det kvalitativa angreppssättet har valts eftersom syftet är att undersöka samt analysera vilka faktorer som ur ett kundperspektiv påverkar beslutet att uppgradera verksamhetens affärssystem. Insamling av empiri har skett genom intervjuer med ett fåtal aktörer. Fallstudiemetoden har tillämpats som undersökningsupplägg i denna uppsats. Fallstudiemetoden har valts eftersom undersökningen är fokuserad på en liten grupp bestående av en systemleverantör av ett affärssystem samt tre av dennes kunder. För att samla in empiri har semistrukturerade intervjuer genomförts. För att få reliabilitet i den insamlade empirin har de personliga intervjuerna spelats in efter godkännande från berörda respondenter.   Genom en litteraturstudie identifierades elva hämmande respektive motiverande faktorer som påverkar beslutet rörande uppgradering av verksamhetens affärssystem. Under den empiriska studien framkom att sex av dessa påverkade beslutet att uppgradera ur ett kundperspektiv: Nya eller förbättrade funktioner, förverkligande av fördelar, förbättrade resursanvändning, neddragning av systemleverantörssupport, minskning av underhållskostnader samt opassande tidpunkt för uppgradering. Det framkom även att de uppfattade faktiska effekterna var: Den nya versionen körs utan modifieringar, möjlighet till individuella anpassningar i gränssnittet samt det nya gränssnittet medför att arbetet i systemet går snabbare.

IT-outsourcing innebär att en kund skriver kontrakt med en IT-leverantör som ska utföra aktiviteter till kunden under en viss tid och till ett visst pris, oavsett var IT-leverantören befinner sig. IT-outsourcing ökar dramatiskt men det innebär inte att alla outsourcingprojekt alltid lyckas. Faktum är att det ständigt rapporteras om misslyckade outsourcingprojekt. Olika undersöknings- och forskningsrapporter visar att den gemensamma faktorn för misslyckande med IT-outsourcing är kund och outsourcingleverantörs relationen, det vill säga den mänskliga faktorn. Detta har väckt intresse hos forskare att undersöka vilka faktorer som bidrar till en framgångsrik relation mellan kund och IT-outsourcingleverantör samt att studera vilka effekter och påverkan faktorerna har på en outsourcingrelation. Huvudsyftet med denna kandidatuppsats i ämnet informatik är att identifiera och beskriva faktorer som påverkar en IT-outsourcingrelation ur ett kund-outsourcingleverantörs perspektiv. Bisyftet är att undersöka hur viktiga faktorerna upplevs vara för en IT-outsourcingrelation. Fallstudiemetoden har tillämpats i denna uppsats i syfte att få ett kvalitativt angreppssätt. Intervjuer genomfördes med fyra olika rollinnehavare i syfte att undersöka en outsourcingrelation ur kund- och outsourcingleverantörs perspektiv. Två intervjuer hos kunden och två hos outsourcingleverantör. Metoden för innehållsanalys har tillämpats i syfte att analysera hur viktiga faktorerna upplevs vara för en IT-outsourcingrelation. Arton faktorer låg till grund för undersökningen i denna uppsats: konfidentialitet, förtroende, kvalitativ kommunikation, samarbete, ömsesidig affärsförståelse, delaktighet, kunskaps- och informationsdelning, engagemang, gemensamma värderingar och mål, flexibilitet och anpassning, individer, tillfredsställelse, konflikthantering, stöd från högsta ledning, transparens, gemensamma risker och fördelar, kulturell kompatibilitet och ömsesidigt beroende. Resultatet från undersökningen visade att den viktigaste faktorn är konfidentialitet och minst viktigast är kulturell kompatibilitet och ömsesidigt beroende. Undersökningen bidrog även till att identifiera en ny möjlig faktor nämligen jämlikhet.

Studien berör området kommunikation i särskolan, hur det hanteras och tar sig uttryck i ett sammanhan i särkolemiljö. Denna studie syftade till att öka kunskapen och undersöka hur arbetet med Alternativ och Kompleterand Kommuniktion (AKK) fungerar i särskolan. Fokus har letat på att beskriva förutsättningar för olika yrkesprofessioner och deras syn på kommunikation och alternativ kommunikation i särskolan. Det finns behov av utforskande av AKK då tidigare forskning gällande dessa yrkeskategoriers syn inom ämnet tycks vara begränsat. Studien är kvalitativ och basers på intrervjuer med rektorer, speciallärar och assistenter. Dessa kom att ofatta olika yrkeskatergorier som arbetar i särskolan och mer individer med intellektuell funktionsnedsättning. Data analyseras med stöd av systemterori och aktivitetsterori. I data analysen framkom fyra olika teman AKK för delaktighet i skolmiljö, AKK ur olika professionsperspektiv, AKK i individperspektiv och AKK möjligheter och hinider. Resultatet av studien har visat på vikten av kunskap inom området AKK. Individens behov av stöd i klassrummet och delaktighet. Rektorns roll som stöd i yrkesprofessionerna för att öka dess kunskap om AKK. De olika kommunikationshjälpmedel som används och vikten av kunkskap för att använda dem på rätt sätt. Både för individen och yrkesprofessionerna. I studien framkom ett relationellt perspektiv på arbetet inom AKK. Det framkom också att den fysiska lärmiljön och lärarens kunskap har stor betydelse för individer med kommuniktionsproblematik. Tilgången till stöd i sin skolgång påverkar individens kunskpsutveckling och sociala samspel. Kunskap om AKK behövs på alla nivåer men främst på samhälls-och organisationsnivå. Studien visar på att förutsättningar av politiker, chefer och rektorer så att dessa individer får det stöd och bemötande de har rätt till.

CRM-system är ett växande och lukrativt affärsområde, som genererar stora intäkter för företag verksamma inom en rad olika branscher globalt, i synnerhet branscher där kundfokus står i centrum. Att arbeta med kunden i fokus och att ha kunden som medskapare av värde, anses av många vara nödvändigt för att kunna möta en tilltagande global konkurrens. Företag investerar stora summor pengar i anskaffning av CRM-system, i syfte att stärka kundrelationen och öka avkastningen över tid. Befintlig forskning visar emellertid att implementeringen av CRM ofta misslyckas, varpå den förväntade avkastningen av investeringen delvis uteblir. Detta skulle kunna förändras om man antar en mera proaktiv hållning till själva implementeringen av CRM, där fokus ligger på att förbereda organisationen på att ta hand om och förvalta investeringen i CRM, snarare än att finna och investera i den tekniska lösningen som ter sig bäst lämpad. Det viktiga är inte att hitta en överlägsen teknisk lösning, utan att den tekniska lösningen når sin fulla potential inom organisationen. Majoriteten av befintlig forskning är utförd inom business-to-consumer (B2C), och jag fann det därför intressant att titta på ett fallföretag som verkar inom business-to-business (B2B). Jag fann det också väldigt intressant att definitionen av CRM inte sällan skiljer sig åt markant, där CRM både kan vara ett tekniskt IT-system och ett företags holistiska filosofi kring att hantera kunder. Då definitionen ligger till grund för implementeringen, blir det väsentligt att inför en implementering, definiera vad CRM är för det specifika företaget. Med denna kvalitativa studie, har jag undersökt kontexten hos ett företag som verkar inom B2B och ännu inte har någon form av CRM implementerat, i syfte att; "… skapa en förståelse för hur interna förutsättningar för en implementering av CRM kan skapas för ett företag som verkar inom en B2B kontext". Intervjuer har genomförts med totalt sju stycken medarbetare på företaget, vars svar sedan transkriberats och analyserats mot studiens teoretiska referensram. Min studie visar att fallföretaget, inför en implementering av CRM, lider av liknande brister, som genom tidigare forskning identifierats hos företag som misslyckats med deras CRM-implementeringar. Därmed lider fallföretaget en risk för att nyttan med CRM helt eller delvis uteblir. En svårighet med CRM är den kulturella förändring som det kan innebära för företaget, dels i fråga om nya arbetssätt, men också i hur man på olika sätt kan motivera de anställdas engagemang för uppgiften. Förutsättningarna för en förändringsbenägen organisation, bör skapas innan själva förändringen genomförs, för att lättare kunna nå framgång med förändringen. Studien visar att en proaktiv implementering av CRM, underbygger ett anpassat förhållningssätt där särskild hänsyn tas till organisationens specifika behov. En tänkbar implikation blir att en organisation som är väl förberedd för CRM, också lättare kommer att kunna maximera effekten av CRM.