Tidigare studier har visat att den inledande fasen är den viktigaste för framtida fokus vid enimplementering av ett miljöledningssystem. Denna studie har studerat hur förhållandet mellanupplevda fördelar, delaktighet och attityder förändras vid en implementering avmiljöledningssystemet ISO 14001. Studien undersökte även hur attityderna, och indirekt de andranämnda faktorerna, påverkar förändringsmotståndet/-benägenheten. För att svara på dettareviderade vi Giangreco och Pecceis (2005) tvåfaktorsmodell, baserat på tidigare forskning. Detinsamlade materialet kommer främst från intervjuer av de anställda på ett litet företag. Detframkom att det finns ett förhållande mellan faktorerna, men att det inte nödvändigtvis behövervara ömsesidigt. Attityder har även en påverkan på förändringsmotståndet/-benägenheten.

I november 2010 infördes en lagändring så att revision blir frivillig för små aktiebolag. För existerande små bolag krävs ändring i stadgarna för att kunna avsäga sig revision men nystartade små aktiebolag kan avsäga sig revision direkt. Antalet nystartade aktiebolag ökade markant efter 1 november 2010. Lagen är ännu så ny att det är för tidigt att se andra effekter av den. I den här studien fokuseras på några olika revisorers förväntningar och föreställningar om hur frivillig revision kommer att påverka deras arbete för att synliggöra deras tankemönster om sitt arbete och sin framtid. Uppsatsen undersöker hur några revisorer, två auktoriserade och en godkänd tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete och deras relation till kunder som är småföretagare. Främst kvalitativ metod används; fallstudie med personliga semistrukturerade intervjuer som primär källa. I insamlandet och analysen av det empiriska materialet används diskursanalytiskt perspektiv, narrativ analys och teori om förändringsbenägenhet och revisorers tankesätt. Slutsatser som dras från studien är att de intervjuade revisorerna inte tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete så mycket. De tror att småföretagare kommer att fortsätta anlita dem för revision och/eller andra uppdrag eftersom t.ex. kreditgivare och investerare fortfarande kommer att kräva revision. Antalet nystartade aktiebolag som väljer bort revision och erfarenheter från liknande lagändring i Danmark kan tyda på en annan framtid. Mönster som framträder i analysen är att anställningsform och arbetserfarenhet påverkar revisorers sätt att tänka. Egna företagare som arbetar både med revision och rådgivning är mer förändringsbenägna än revisorn som enbart arbetar med revision. Finns både revisorer och redovisningskonsulter i det företag man är anställd i eller driver, kan de båda rollerna komplettera varandra än mer i framtiden. Revisorerna i fallstudien kännetecknas både av homogenitet och heterogenitet i sina sätt att tänka.

Digitaliseringen är en pågående förändringsprocess där digitalisering beskrivs som förvandlingen från analoga arbetsrutiner till digitala. Inom redovisningsyrket är digitaliseringen avgörande för att behålla marknadsandelar och upprätthålla en konkurrenskraftig position. Däremot anses individers förändringsprocess som ett komplicerat område. Forskare menar att individers motstridighet till förändringar finns i människans natur. Denna uppsats tar sikte på fem olika barriärer som kan hämma en förändring: Acceptans, Bristfällig kommunikation, Rädsla, Okunskap och Flexibilitet. Forskare menar att om de anställda inte får rätt förutsättningar vid en förändring kan detta hämma en organisations digitaliseringsprocess. Redovisning är en väsentlig del i de flesta företag och det är inom denna sektor det sker konstanta uppdateringar och nylanseringar av system för att effektivisera. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur förändringsbenägna ekonomer är med fokus på förändring av redovisningssystem. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där datainsamlingen bestod av åtta semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen visar att det inte finns så många barriärer hos individer inom redovisningsyrket, men att de som finns påverkas av olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat hur komplicerade arbetsuppgifter en individ hanterar, individens kognitiva förmåga samt individens demografiska egenskaper. Det är endast rädsla, okunskap och flexibilitet som är av självständig karaktär, dessa tre barriärer är nära korrelerade med individens demografiska egenskaper, som kön och ålder. Kommunikation är ingen individuell barriär i sig men är avgörande och spelar en stor roll för hur hög eller låg acceptansnivån till slut blir hos individen. Få individer var rädda för förändring och ser digitaliseringen mer som en tillgång eftersom den snarare effektiviserar och underlättar deras arbete. Majoriteten av respondenterna upplever dock att de inte får tillräckligt med information om vad en förändring innebär eller kommer innebära i deras yrkesroll. Studien visar även att flertalet respondenter idag har lättare att hantera förändringar än vad de hade förr eftersom det har blivit en del av deras yrke. / Digitalisation is an ongoing process of change, digitalisation is described as the transformation from analogue to digital work practices. In the accounting profession, digitalisation is crucial to retain market share and maintain a competitive position. However, the change process of individuals is considered a complex area. Researchers argue that individuals' resistance to change is inherent to human nature. This paper focuses on five different barriers that can inhibit change: Acceptance, Lack of communication, Fear, Lack of knowledge and Flexibility. Researchers believe that if employees are not given the right conditions during a change, these can inhibit an organization's digitalisation process. Accounting is an essential pillar in most companies and it is in this sector that there are constant updates and new launches of systems to improve efficiency. The purpose of the study was to increase knowledge about how willing economists are to change with a focus on the change of accounting systems. To fulfill the purpose, a qualitative study was conducted where data collection consisted of eight semi-structured interviews. This paper shows that there are not so many barriers among individuals in the accounting profession, but that those that exist are affected by various factors. These factors include, among other things, how complicated tasks an individual handles, the individual's cognitive ability but also demographic characteristics, like gender and age. Only fear, lack of knowledge and flexibility are of an independent nature; these three barriers are closely correlated with the individual's demographic characteristics. Communication is not an individual barrier in itself but is crucial and plays a major role in how high or low the level of acceptance ultimately becomes for the individual. Few individuals were afraid of change and see digitalisation more as an asset as it rather streamlines and facilitates their work. However, the majority of respondents feel that they do not receive enough information about what a change means or will mean in their professional role. The study also shows that most respondents today find it easier to handle changes than they did in the past because it has become part of their profession.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan syskonplacering med föränd-ringsbenägenhet och konfliktbenägenhet i arbetslivet. 214 arbetstagare från 8 olika arbetsplat-ser deltog i en enkätundersökning, varav 102 män och 112 kvinnor med en medelålder på 32,62 år (sd=10,64). Frågeställning och hypoteser konstruerades utifrån Sulloways (1996) teorier om syskonplacering. Man antar specifika nischer för att få föräldrarnas maximala uppmärksamhet i strävan för överlevnad och detta i sin tur påverkar formningen av vår per-sonlighet. Förutom demografiska frågor kombinerades två färdigkonstruerade enkäter (WCS och RTC) som var avsedda att mäta konfliktbenägenhet och förändringsbenägenhet. Resulta-tet visade signifikant samband mellan konfliktbenägenhet och förändringsbenägenhet, med andra ord ju mer konfliktbenägen man var desto mindre förändringsbenägen var man. Vidare samspelade syskonplacering med de beroende variablerna där det visade sig att endabarn hade signifikant högre konfliktbenägenhet och var mindre förändringsbenägna i denna studie. Ju senare man var född i syskonskaran desto mer konfliktbenägen var man på arbetsplatsen med undantag av yngstabarn som efterliknade äldstabarn. Vad gäller förändringsbenägenhet fanns det endast signifikant skillnad för mellanbarn det vill säga att mellanbarn var mer föränd-ringsbenägna på arbetet. Därmed fanns det stöd för Sulloways teori om syskonplacering och dess påverkan på personlighetsutveckling.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan syskonplacering med föränd-ringsbenägenhet och konfliktbenägenhet i arbetslivet. 214 arbetstagare från 8 olika arbetsplat-ser deltog i en enkätundersökning, varav 102 män och 112 kvinnor med en medelålder på 32,62 år (sd=10,64). Frågeställning och hypoteser konstruerades utifrån Sulloways (1996) teorier om syskonplacering. Man antar specifika nischer för att få föräldrarnas maximala uppmärksamhet i strävan för överlevnad och detta i sin tur påverkar formningen av vår per-sonlighet. Förutom demografiska frågor kombinerades två färdigkonstruerade enkäter (WCS och RTC) som var avsedda att mäta konfliktbenägenhet och förändringsbenägenhet. Resulta-tet visade signifikant samband mellan konfliktbenägenhet och förändringsbenägenhet, med andra ord ju mer konfliktbenägen man var desto mindre förändringsbenägen var man. Vidare samspelade syskonplacering med de beroende variablerna där det visade sig att endabarn hade signifikant högre konfliktbenägenhet och var mindre förändringsbenägna i denna studie. Ju senare man var född i syskonskaran desto mer konfliktbenägen var man på arbetsplatsen med undantag av yngstabarn som efterliknade äldstabarn. Vad gäller förändringsbenägenhet fanns det endast signifikant skillnad för mellanbarn det vill säga att mellanbarn var mer föränd-ringsbenägna på arbetet. Därmed fanns det stöd för Sulloways teori om syskonplacering och dess påverkan på personlighetsutveckling.</p>

The purpose of this paper is to investigate and analyze the role ofcommunication in change processes based on change expertsexperiences. The purpose will be accomplished by answering thefollowing research questions: How can organizations create a highchange readiness? How are leader- and coworkership used as strategicresources in change processes? How does the organizational cultureaffect the planning and implementation of change initiatives?The theoretical framework presented in this paper concludes thatcommunication is important for a successful change initiative and thatchange is consistent in organizations. Therefore it becomes increasinglyimportant for organizations to raise their change readiness in order toconduct successful change initiatives.A qualitative study was conducted with respondents from five Swedishorganizations. The results from the interviews were analyzed andcompared to the theoretical framework. The result of the study showedthat all organizations had a similar approach to change communication.They also predict the same future obstacles and challenges for changecommunication. The study also showed that the organizations use oldercommunication models that don’t take the receivers interpretations intoconsideration.The findings conclude that the organizations can gain a higher changereadiness by focusing on the activities that takes place in between thechanges. The organizations must also develop the necessarycommunication channels that allow the coworker to communicate andthereby strengthening the degree of participation in the change processon their behalf.

Changes in the Swedish banking industry have resulted in considerable differences in strategy between the banks. Previous research has established a relationship between owners, board of directors, top management team and strategic change, but what explains strategic change propensity is still rather unexplored. The purpose of this study is therefore to explain how the characteristics of the ownership structure, the board of directors, and the top management team affect the strategic change propensity in Swedish banks. This report has a deductive approach and a quantitative method, the hypotheses are tested against the empirical evidence which consists of observations from ten banks over a period of ten years. In order to measure strategic change propensity, this study explains the variable through two dimensions, innovation and risk. The result indicates that the characteristics of the corporate governance mechanisms have an effect on the strategic change propensity. The conclusions are that a board of directors with cumulative knowledge and a desire to prove their competence, as well as a top management team with an incentive to take risks and be innovative, contributes to the strategic change propensity. Furthermore, the study indicates that when a board of directors, or a top management team, is homogenous while the other one is heterogenous, the communication and the creativity is positively affected which contributes to the strategic change propensity. Finally, the study contributes with an explanation of how the characteristics of the corporate governance mechanisms affect not only strategic change, but also strategic change propensity. / Förändringarna i den svenska banksektorn har bidragit till att det finns betydande skillnader mellan bankerna vad gäller strategi. Tidigare forskning har påvisat ett samband mellan ägare, styrelse, samt ledning och strategisk förändring, men vad som driver den strategiska förändringsbenägenheten är fortfarande ett relativt outforskat område. Syftet med studien är följaktligen att förklara hur egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen påverkar den strategiska förändringsbenägenheten i svenska banker. För att uppfylla syftet har studien en deduktiv ansats och kvantitativ metod, där de formulerade hypoteserna prövas mot studiens empiriska data som består av observationer från tio svenska banker över tio års tid. För att mäta strategisk förändringsbenägenhet definieras variabeln i den här uppsatsen utifrån två dimensioner, nämligen innovationsförmåga och villighet att ta risk. Resultatet från studien indikerar att egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen har en betydelse för svenska bankers strategiska förändringsbenägenhet. Slutsatserna är att en styrelse som har ackumulerad kunskap och en vilja att bevisa sin kompetens, respektive en ledning som är riskbenägen och har incitament att förespråka innovation, bidrar till hög strategisk förändringsbenägenhet. Dessutom indikerar studien även på att strategisk förändringsbenägenhet gynnas av att styrelsen, eller ledningen, är homogen medan den andra är heterogen eftersom det bidrar till ökad kommunikation respektive ökad kreativitet. Avslutningsvis bidrar studien med att förklara hur egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen påverkar den strategiska förändringsbenägenheten, och således inte enbart strategisk förändring.

Titel: Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lärandeaspekterNivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och OrganisationFörfattare: Jessica Sääf och Alexandra RidellUtgivningsår: Ht 2011Handledare: Anders Edvik och Charlotte PeterssonProblemområde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lärande innebär. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och eftersträva organisatoriskt lärande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet när det undersöks i en organisatorisk verklighet.Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) där nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats på litteratur och forskning om den organisatoriska lärandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner).Resultat: Vår studie visar att begreppen handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner) förstås utifrån den organisatoriska kontexten. Det innebär därmed att lärande bör relateras till det sammanhang inom vilket det skall uppstå.Vidare forskning: Studera den organisatoriska strukturens betydelse för lärande i högrisk organisationer.Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en nyanserad bild av begreppet organisatoriskt lärande, dess villkor och premisser.Nyckelord: Organisatoriskt lärande, handlingsutrymme, förändringsbenägenhet, HRO, säkerhetskultur. / Title: Turning knowledge into action - A qualitative study of organizational learning aspects Level: Bachelor in Leadership and organization Authors: Jessica Sääf and Alexandra Ridell Release: Autumn 2011 Advisors: Anders Edvik and Charlotte Petersson Problem: Amongst the research collective there exists a difficulty in agreeing on what the concept of organizational learning actually involves. At the same time there seems to be a consensus that organizations should adapt and pursue organizational learning. In this study, we aim to highlight the concept's complexity when it is examined in an organizational reality. Method: The study was conducted in a high risk organizations (HRO) in which nine people were interviewed. The interviews were based on literature and research on key aspects of the organizational learning process. The empirical data have been analyzed according to the key concepts that emerged from the interviews, flexibility and willingness to change (refers to change of practice and procedures). Result: Our study shows that the concepts of flexibility and willingness to change (procedures) are understood in terms of the organizational context. This thus means that organizational learning should be related to the context in which it is to be realized. Further research: Study the effect organizational structure has on learning in high-risk organizations. Contributions: The study contributes to a nuanced picture of the concept of organizational learning, its conditions and premises. Key words: Organizational learning, flexibility, willingness to change, HRO, safety culture.

<p>Dagens samhälle går ifrån att vara industrisamhälle till att vara ett tjänste och servicesamhälle. Så gör även företagens IT-avdelningar som går från att erhålla produkter till att erbjuda tjänster. Många verksamheter har anammat ramverket ITIL (Information Technology Infrastructure Library) för att genomföra denna förändringsprocess och börja tänka och arbeta med tjänster istället för produkter. Men ITIL är bara möjliggöraren för detta</p><p>så det är företaget och personalen själva som måste förändras. Hur upplevs detta införandet av ITIL? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med ITIL upplevs, hur ITIL är uppbyggt och visa på kopplingen mellan ITIL och systemförvaltning. Genom vår kvalitativa</p><p>undersökning av organisationer som redan börjat implementera ITIL visar att ITIL upplevs som positivt. För många kommer förändringsprocessen att fortsätta även efter att de nu uppsatta målen är nådda. Detta för att ITIL upplevs ge mer struktur, stöd och klart definierade arbetssätt.</p>

<p>I denna uppsats har genomslagskraften av den revisorslag som trädde ikraft år 2002, vilken medförde ett borttagande av behörighetsskillnaden mellan auktoriserade och godkända revisorer med avlagd revisorsexamen, studerats. För att förklara omfattningen av lagändringens genomslagskraft har även professionens, organisationens och individens förändringsbenägenhet undersökts. Undersökningen har utgått från två egenkonstruerade förklaringsmodeller. Den första förklaringsmodellen visar på den förändring som lagändringen innebar och används för att undersöka lagändringens genomslagskraft. Den andra förklaringsmodellen beskriver olika bakgrundsfaktorer som kan ha påverkat professionen, organisationen och individen vilka i sin tur kan ha påverkat graden av förändringsbenägenhet. För att utföra undersökningen har en enkätundersökning genomförts där populationen bestående av godkända revisorer med avlagd revisorsexamen har deltagit. Resultatet tyder på att lagändringen fått viss men inte fullständig genomslagskraft. Såväl professionen som organisationen och individen har genom deras grad av förändringsbenägenhet påverkat lagändringens genomslagskraft men förändringsbenägenheten har dock förefallit sig olika. Organisationen var utifrån resultatet mest förändringsbenägen. Resultatet utifrån både professionens och individens förändringsbenägenhet var tvetydigt men individen tenderade att ha varit minst förändringsbenägen. Då resultatet tyder på att lagändringen inte fått full genomslagskraft kan det förklaras av att inte samtliga av professionen, organisationen och individen varit fullt förändringsbenägna.</p>