Changes in the Swedish banking industry have resulted in considerable differences in strategy between the banks. Previous research has established a relationship between owners, board of directors, top management team and strategic change, but what explains strategic change propensity is still rather unexplored. The purpose of this study is therefore to explain how the characteristics of the ownership structure, the board of directors, and the top management team affect the strategic change propensity in Swedish banks. This report has a deductive approach and a quantitative method, the hypotheses are tested against the empirical evidence which consists of observations from ten banks over a period of ten years. In order to measure strategic change propensity, this study explains the variable through two dimensions, innovation and risk. The result indicates that the characteristics of the corporate governance mechanisms have an effect on the strategic change propensity. The conclusions are that a board of directors with cumulative knowledge and a desire to prove their competence, as well as a top management team with an incentive to take risks and be innovative, contributes to the strategic change propensity. Furthermore, the study indicates that when a board of directors, or a top management team, is homogenous while the other one is heterogenous, the communication and the creativity is positively affected which contributes to the strategic change propensity. Finally, the study contributes with an explanation of how the characteristics of the corporate governance mechanisms affect not only strategic change, but also strategic change propensity. / Förändringarna i den svenska banksektorn har bidragit till att det finns betydande skillnader mellan bankerna vad gäller strategi. Tidigare forskning har påvisat ett samband mellan ägare, styrelse, samt ledning och strategisk förändring, men vad som driver den strategiska förändringsbenägenheten är fortfarande ett relativt outforskat område. Syftet med studien är följaktligen att förklara hur egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen påverkar den strategiska förändringsbenägenheten i svenska banker. För att uppfylla syftet har studien en deduktiv ansats och kvantitativ metod, där de formulerade hypoteserna prövas mot studiens empiriska data som består av observationer från tio svenska banker över tio års tid. För att mäta strategisk förändringsbenägenhet definieras variabeln i den här uppsatsen utifrån två dimensioner, nämligen innovationsförmåga och villighet att ta risk. Resultatet från studien indikerar att egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen har en betydelse för svenska bankers strategiska förändringsbenägenhet. Slutsatserna är att en styrelse som har ackumulerad kunskap och en vilja att bevisa sin kompetens, respektive en ledning som är riskbenägen och har incitament att förespråka innovation, bidrar till hög strategisk förändringsbenägenhet. Dessutom indikerar studien även på att strategisk förändringsbenägenhet gynnas av att styrelsen, eller ledningen, är homogen medan den andra är heterogen eftersom det bidrar till ökad kommunikation respektive ökad kreativitet. Avslutningsvis bidrar studien med att förklara hur egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen påverkar den strategiska förändringsbenägenheten, och således inte enbart strategisk förändring.

Sammanfattning   Titel: Effekten kvinnliga styrelseledamöter och ämbetstid i styrelsen har på CSR samt kulturella skillnaders inverkan på sambanden   Nivå: ​Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.   Författare: Celine Andersson och Louise Eriksson.   Handledare: ​Jan Svanberg.   Datum: ​2019 – Juni.   Syfte: ​På grund av påtryckningar från samhället har företagens intresse för CSR-aktiviteter på senare år ökat, och även skapat reglering och restriktioner kring detta. Ansvaret för att dessa regler och restriktioner efterföljs är styrelsens, där styrelsens agerande kan bero på dess sammansättning. Studien syftar till att undersöka om kvinnliga styrelseledamöter samt ämbetstiden i styrelsen kan ha en påverkan på företagens CSR genom ändrat intresse i dess CSR-aktiviteter, och även se om kulturella skillnader har en inverkan på ett eventuellt samband.   Metod: ​Studien har en positivistisk utgångspunkt med en hypotetisk-deduktiv ansats. Forskningsstrategin som studien utförs inom är kvantitativ, där data angående kvinnliga styrelseledamöter, ämbetstid i styrelsen och CSP hämtats från 598 respektive 704 företag från Europa respektive USA, vilket resulterat i 2990 respektive 3520 observationer under femårsperioden 2013-2017. För insamling av datan har vi använt databasen Thomson Reuters Datastream. Vi har även hämtat data angående nationers kulturella skillnader från Hofstede Insights, med hjälp av Country Comparison Tool. Sammanställning av datan har skett med hjälp av statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: ​Det resultat studien kommer fram till är att det finns ett positivt samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR. Vi ser att ämbetstiden i styrelsen har en liten effekt på CSR, men här behövs det ytterligare forskning. Kulturella skillnader kan vi fastställa har en modererande effekt på båda ovanstående samband.   Examensarbetets bidrag: Bidraget som studien ger är en ökad kunskap kring hur styrelsens ämbetstid påverkar företagets CSR, den ger även en påbörjad fyllnad av forskningsgapet som finns kring hur kulturella skillnader påverkar sambandet. Vidare har vi ökat ett säkerställande av det positiva sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR, samt fastslagit att kulturella skillnader påverkar kvinnliga styrelseledamöters makt gällande CSR, samt hur ämbetstiden i styrelsen påverkar beslut kring CSR.   Förslag till fortsatt forskning: ​För framtida forskning på ämnet efterfrågar vi studier för den optimala andelen kvinnliga styrelseledamöter och var gränsen går för att det positiva sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR blir svagare. Vidare forskning på ämnet kan även vara att djupare studera om ämbetstiden har en påverkan på företagets CSR.   Nyckelord: ​Kvinnliga styrelseledamöter, ämbetstid i styrelsen, kulturella skillnader, CSP, CSR, Hofstede och ESG. / Abstract   Title: The impact of female board members and board tenure have on CSR and cultural differences on these relationship   Level: ​Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: ​Celine Andersson and Louise Eriksson   Supervisor: ​Jan Svanberg   Date: ​2019 - June   Aim: ​Due to pressure from the society, companies interest in CSR activities has increased in recent years, and has also caused regulation and restrictions on this. The board is responsible for ensuring that these rules and restrictions are complied with, where the boards actions may depend on its composition. This study aims to investigate whether female board members and the board tenure can have an impact on the companies CSR through a changed interest in the the companies CSR-activities, and also see if cultural differences might have an impact on a possible relationship.   Method: ​The study has a positivistic starting point with a hypothetical-deductive approach. The research strategy in which the study is conducted is quantitative, where data on female board members, board tenure and CSP were obtained from 598 and 704 companies from Europe and the US, which resulted in 2990 and 3520 observations during the five-year period 2013-2017. For data collection, we have used the Thomson Reuters Datastream database. We have also collected data on nations' cultural differences from Hofstede Insights, using the Country Comparison Tool. Compilation of the data has been made using the statistical program SPSS.   Result & Conclusions: ​The result we found in the study is that there is a positive correlation between female board members and CSR. We can see that the board tenure has a small effect on CSR, but here further research is needed. Furthermore, we can determine that cultural differences have a moderating effect on both of the above relationships.   Contribution of the thesis: ​The contribution that the study provides is an increased knowledge of how board tenure affects the company's CSR, it also provides a commenced filling of the research gap that exists about how cultural differences affect the relationship. Furthermore, we have increased the assurance of the positive relationship between female board members and the CSR and has established that cultural differences affect the power of women board members regarding CSR, and how the board tenure affects decisions about CSR.   Suggestions for future research: ​For future research on the subject, we demand studies for the optimal proportion of female board members and where the limit goes for the positive relationship between female board members and CSR to be weaker. Further research on the subject can also be on whether the board tenure has an impact on the company's CSR.   Key words: ​Women on boards, board tenure, cultural features, CSP, CSR, Hofstede and ESG.

Bakgrund: Bolagsstyrelsens roll och ansvarsområde har länge varit föremål för diskussion. I Sverige kan man från ett legalt perspektiv se att övervakning av företagsledningen får en central roll. Ägare i svenska bolag har stor möjlighet att påverka styrelsens genom den svenska valberedningsprocessen. Ägare får genom denna process möjlighet att påverka styrelsens övervakningsförmåga genom hur de sammansätter styrelsen. Påverkar därmed vilken sorts ägartyp företaget har styrelsens förmåga att övervaka effektivt. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur olika ägartyper påverkar styrelsens förmåga att övervaka. Metod: Studien har genomförts med en deduktiv forskningsansats, där teorierna agentteori, resursberoendeteori och institutionell teori har använts för att göra en teoretisk modell som förklarar ägartypernas påverkan på styrelsens övervakningsförmåga. Denna kvantitativa studie genomfördes genom användningen av data om svenska börsbolags styrelser från 2022. Slutsats: Studien visar att ägartyper har en påverkan på styrelsens förmåga att övervaka. Denna påverkan görs både direkt och indirekt genom styrelsens sammansättning. Dock tyder även resultatet på att det är ägarkoncentrationen av ägartyperna som är anledningen till detta som stämmer överens med agentteorin. / Background: The role and area of ​​responsibility of the board of directors has long been the subject of discussion. In Sweden, from a legal perspective, it can be seen that monitoring of company management has a central role. Owners in Swedish companies have a great opportunity to influence the board through the Swedish election committee process. Through this process, owners get the opportunity to influence the board's monitoring ability by how they compose the board. Can what kind of ownership type the company has then affect the board's ability to monitor effectively. Purpose: The purpose of the paper is to explain how different ownership types affect the board's ability to monitor. Method: The study has been carried out with a deductive research approach, where the theories agent theory, resource dependence theory and institutional theory have been used to make a theoretical model that explains the influence of ownership types on the board's ability to monitor. This quantitative study was conducted by using data on the boards of Swedish listed companies from 2022. Conclusion: The study shows that ownership types have an impact on the board's ability to monitor. This impact is shown both directly and indirectly through the composition of the board. However, the results also indicate that it is the ownership concentration of the ownership types that is the reason for this, which is consistent with the agency theory.