Inledning: I dagens samhälle finns en medvetenhet kring klimatförändringar som drabbar jorden och det ställs även krav från samhället att företag ska ta ett socialt och miljömässigt ansvar. Det har därför blivit vanligt att företag med hjälp av hållbarhetsredovisning, publicerar information kring deras sociala och miljömässiga påverkan till interna och externa intressenter för att öka företagens legitimitet. Samtidigt ställs det även krav på att företag arbetar mot ett jämställt samhälle för världens alla människor och visar en mångsidig sammansättning av olika demografiska egenskaper hos sina anställda. Eftersom styrelsen i företag ansvarar för strategiska beslut som arbetet med hållbarhet är det intressant att undersöka hur styrelsens sammansättning kan påverka kvalitén på hållbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan styrelsens sammansättning och företags kvalité på hållbarhetsredovisning, med fokus på de demografiska egenskaperna kön, kulturell bakgrund, generation och utbildning. Metod: Studien har utgått från en deduktiv forskningsansats där utgångspunkt har tagits i teorier som beskriver varför företag frivilligt hållbarhetsredovisar och teorier som beskriver hur styrelsens demografiska egenskaper kan påverka företagens prestation. Genom en kvantitativ forskningsmetod har information kring företags styrelser och hållbarhetsredovisning samlats in från 226 stycken företag noterade på Nasdaq Stockholm. Resultat och slutsats: Studiens resultat är att de demografiska egenskaperna hos styrelsen som undersökts inte har någon påverkan på hållbarhetsredovisningens kvalité. Däremot finns ett positivt samband mellan företags och styrelsers storlek och kvalitén på hållbarhetsredovisningen. / Introduction: In today's society there is awareness about climate change and society has demands about social and environmental responsibilities in corporations. Therefore it has become usual for corporations to publish information about sustainability activities to stakeholders, to increase the legitimacy of the corporation. At the same time society demands that corporations are working towards an equal society, by presenting a versatile composition of demographic characteristics of their employees. Since the board in corporations are responsible for strategic decisions such as sustainability reporting, it is interesting to examine how the composition of the board affects the quality of sustainability reporting. Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between the composition of the board and the quality of the sustainability reporting in corporations, with focus on the demographic characteristics gender, cultural background, generation and education. Method: The study was based on a deductive research approach with starting point in theories that describes why corporations voluntarily reveal information about sustainability activities and theories that describes how characteristics of the board can affect performance. Through a quantitative research method information about the board and sustainability reporting have been collected from 226 corporations listed on Nasdaq Stockholm. Results and conclusions: The findings of the study is that the demographic characteristics of the board that was researched, have no impact on the quality of the sustainability reporting. However, the study shows a positive relationship between quality and the size of corporations and boards.

Problemformulering: Hur påverkar kvinnors styrelserepresentation i börsnoterade företags hållbarhetsarbete och ansvarstagande?  Syfte: Syftet med studien är att förklara ifall det finns ett samband mellan kvinnors representation i styrelser och ESG. Genom en ökad förståelse av styrelsers sammansättning ska studien utöka befintligt empiriskt underlag kring påverkan av kvinnors styrelserepresentation på deras agerande i hållbarhetsarbete och ansvarstagande. Metod: Studien har genomförts med en deduktiv forskningsansats och kvantitativ metod. Data har insamlats för 498 börsnoterade företag, i Norden, om deras ESG-score samt styrelseinformation. Vidare har statistiska analyser genomförts i SPSS och ligger till grund för studiens resultat.  Slutsats: Studiens visar att börsnoterade företag i Norden påverkas positivt av att inkludera minst tre styrelserepresentanter som är kvinnor i styrelsen samt att beakta kvinnors medelålder för att öka påverkan på hållbarhetsarbete och ansvarstagande. Företagen bör lägga mindre energi på resurser i hänsyn till vem som driver ledarskapet inom styrelser, även andelen kvinnor samt sammansättningen över tid är av mindre betydelse.

Bolagens vinstutdelning har länge varit omdiskuterad och rönt mycket uppmärksamhet under de senaste årtiondena. Tidigare forskning har påvisat dess relevans ur ett flertal perspektiv, trots detta finns inget enstämmigt svar på vilka faktorer som påverkar bolagens vinstutdelning. Ett relativt nytt forskningsområde avser styrelsens sammansättning och dess relation till bolagens vinstutdelning. Studien utgår ifrån detta forskningsområde för att kunna urskilja hur diverse styrelsevariabler påverkar utdelningsnivåerna. Därför ämnar studien att svara på om styrelsens sammansättning har något samband med de svenska large cap- bolagens vinstutdelning och i så fall hur sambandet ser ut. Studiens syfte är att undersöka om styrelsens sammansättning relaterar, och i så fall hur, med bolagens vinstutdelning på den svenska börsen. Utifrån tidigare forskning och teori har författarna lyckats urskilja följande styrelsevariabler som är relevanta att undersöka: styrelsestorlek, styrelsens oberoende, andel kvinnliga styrelseledamöter, styrelsens ämbetstid, styrelsens aktieinnehav och den verkställande direktörens dualitet. Datan för dessa variabler samlades in manuellt via respektive bolags årsredovisning under en femårsperiod mellan 2010 och 2014. För att kunna besvara studiens frågeställning utgick författarna från ett kvantitativt metodval. Utifrån befintlig teori och tidigare empirisk forskning konstruerades hypoteser över hur respektive styrelsevariabel bör påverka bolagens vinstutdelning. För att kunna avgöra om styrelsens sammansättning påverkar bolagens vinstutdelning utförde författarna en OLS- regression och en robust regression. Därtill tillkom tester för multikollinearitetsproblem och heteroskedasticitet. Baserat på studiens resultat verkar det finnas ett samband mellan styrelsens sammansättning och vinstutdelningens storlek för svenska large cap- bolag. Resultatet indikerar att både styrelsestorlek och andel kvinnliga styrelseledamöter har en positiv påverkan på bolagens vinstutdelning. Resultatet indikerade också att styrelsens oberoende och aktieinnehav samt dualitet har en negativ påverkan på bolagens vinstutdelning. Vidare har styrelsens ämbetstid ingen signifikant relation till bolagens vinstutdelning. Studiens resultat tenderar att kunna förklaras utifrån Principal agentteorin, då många av variablerna påvisade relationer som förväntas i enlighet med denna teori. Avslutningsvis kan dessa resultat vara av intresse för investerare, lagstiftare och svenska bolag.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida antalet och andelen kvinnor i styrelsen påverkar företags CSR-prestation och -diversifiering. Studien har även ett explorativt syfte genom att uppsatsskribenterna redogör för och utforskar en egenskapad metod som kan bidra med en alternativ operationalisering av CSR-diversifiering. Metod: Uppsatsen utgår från ett positivistiskt förhållningssätt och deduktiv angreppssätt. En kvantitativ strategi tillämpas för insamling av data. Studiens population består av svenska large cap företag på stockholmsbörsen. Totalt observeras 69 företag. Styrelsens sammansättning i avseende till kön utgör primärdatan och erhålls från respektive företags årsredovisningar för året 2015. Sekundärdatan består av företagens CSR-prestation och -diversifiering för året 2016 och inhämtas från CSRHubs databas. Vidare genomförs en multipel regressionsanalys för att undersöka samband mellan variablerna kön och CSR i samband med olika kontrollvariabler. Resultat: Regressionsresultatet visar inga signifikanta bevis för att CSR-prestationen/ -diversifieringen och antalet och/eller andelen kvinnor i styrelsen har något samband. Vidare visar resultatet att storleken på styrelsen har betydelse för CSR-prestationen men inte för dess diversifiering och att det råder skillnader mellan branscherna. Resultatet visar att svenska large cap företag har en högre CSR-poäng än genomsnittet på CSRHub. Kvinnor utgör 33% av styrelseledamöterna. Alla styrelser har minst en kvinnlig ledamot och består i snitt av tre kvinnor. 43 av de observerade företagen har tre eller fler kvinnor i sina styrelser. Slutsats: Det är svårt att bevisa ett kausalt samband mellan antalet och/eller andelen kvinnor i styrelsen och företagets CSR-prestation och diversifiering. Styrelsens storlek verkar vara mer avgörande (för CSR-prestationen). Det antas att andra faktorer än de som använts i studien kan ha större påverkan än antalet och andelen kvinnor. Metoden som använts för mätning av CSR-diversifieringen är ej fullständig och behöver utvecklas ytterligare. / Purpose: The purpose of the paper is to investigate whether the number and proportion of women on the board affect company CSR performance and diversification. The study also has an exploratory purpose in that the authors describe and explore an own created methodology that can contribute to an alternative operationalization of CSR diversification. Method: The study is based on a positivist and deductive approach. A quantitative strategy is applied for data collection. The study´s population consists of Swedish large cap corporates on the Stockholm Stock Exchange market. A total of 69 corporates are observed. The board's composition with respect to gender is the primary data and obtained from the corporates annual reports of the year 2015. Secondary data consists of the companies CSR-performance and -diversification for the year of 2016 and retrieved from CSRHub's database. Furthermore, a multiple regression analysis is applied to investigate the relationship between the gender and CSR variables, in relation to different control variables. Result: The regression result shows no significant evidence that the CSR-performance/ -diversification and the number and/or proportion of female representation on the boards have a relationship. Furthermore, the result shows that the size of the board has importance with respect to CSR-performance, but not to the diversification, and that there are differences between industries. The result shows that Swedish large cap corporations have greater points on their CSR-score, than the average company on CSRHub. Women represent 33% of the board members. All boards have at least one women director and consist of an average of three women. 43 of the observed corporates have three or more women on their boards. Conclusion: It is difficult to prove a causal and significant relationship between the number and / or proportion of women in the board and the company's CSR-performance and the degree of diversification. The size of the board seems to be more decisive (for the CSR-performance). It is assumed that factors other than those used in the study may have greater impact than the number and proportion of women. The method used to measure CSR-diversification is not complete and needs further development.

Titel: “Könsfördelningen i styrelser och dess samband med utdelningsnivån i börsnoterade företag, En kvantitativ studie utförd på svenska börsnoterade företag” Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Mathias Ehrlin och Elvira Estmyr Handledare: Peter Lindberg Datum: 2017 - September Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om utdelningsnivån har något samband med andelen kvinnor i börsnoterade företags styrelser och om utdelningsnivån visar samband med andra faktorer däribland företagsspecifika- och styrelsespecifika variabler. Inom tidigare forskning är det flertalet företagsspecifika faktorer som visat sig ha ett samband med utdelningsnivån. Däremot finns det mindre forskning för styrelsespecifika faktorer varpå vår studies unika bidrag är att undersöka Sverige som är en av de länder med högst andel kvinnor i börsnoterade företags styrelser. Metod: Studien tillämpar kvantitativ metod med deduktiv ansats. Data från år 2014 samlas in i huvudsak via källorna Thomson Reuters Datastream/Eikon, Retriever databas och böckerna “Styrelser och revisorer, i Sveriges börsföretag”. Vid statistiska testerna och analysen delas datan upp. Dels utförs bivariat analys och regressionsanalys för samtliga företag och dels endast de företag som genomfört utdelning. Standard multipel regression tillämpas. Slutligen förkastar/bekräftar vi hypoteser utifrån de signifikanta resultat vi får. Resultat & slutsats: Studien visar ett positivt samband mellan lönsamhet och utdelningsnivå vid analys för samtliga företag. Detta resultat är väl i linje med tidigare forskning. Övriga variabler når inte signifikans vilket kan bero på populationens storlek och observationsperioden som denna studie behandlar. Inget samband kan bekräftas eller förkastas för andel kvinnor i styrelser och dess samband med utdelningsnivå, därmed kan inte syftet för studien besvaras.Förslag till fortsatt forskning: Studien leder till ökad nyfikenhet för fortsatt forskning på området och att då analysera fler variabler och i större skala. Exempelvis fler styrelsespecifika variabler kan undersökas såsom styrelsens storlek och kön på styrelseordförande för att se om ett samband existerar mellan dessa och utdelningsnivån. Intressant hade även varit att vidga studien till att undersöka samband som dessa faktorer har på utdelningspolicy och andra tänkbara aspekter.Uppsatsens Bidrag: Bidraget uppsatsen medför är främst ett bidrag till att framtida forskning bör vara av större skala då detta förhoppningsvis ger fler signifikanta resultat. Utöver detta bidrar studien med en förståelse för hur stor skillnad en förändring av lönsamheten gör på utdelningsnivån. Detta anser vi ger ökad förståelse för ämnet till framtida forskning men även för privata investerare och företag. Nyckelord: Utdelningsnivå, företag, andel kvinnor, styrelse, Sverige, börsnoterade företag, styrelsespecifika faktorer, företagsspecifika faktorer, styrelsens sammansättning. / Title: "Gender distribution in boards and it’s relation to dividend level in listed companies, A quantitative study conducted in Swedish publicly listed companies" Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Mathias Ehrlin and Elvira Estmyr Supervisor: Peter Lindberg Date: 2017 - September Aim: The aim of this study is to investigate if there’s a relation between the level of dividends and the proportion of women in listed companies’ boards and if the level of dividends is related to other factors including firm specific- and board specific variables. In previous research, the majority of firm-specific factors have been found to be related to the dividend level. On the other hand, there is less research for board-specific factors, our unique contribution is to investigate Sweden, which is one of the countries with the highest level of gender distribution in the boards of listed companies. Method: The study applies quantitative method with deductive approach. Data from 2014 is collected mainly through the sources Thomson Reuters Datastream/Eikon, Retriever database and the books "“Styrelser och revisorer, i Sveriges börsföretag”". At the statistical tests and analysis, the data was split up. Bivariate analysis and regression analysis is carried out on all companies in our study and also these tests are executed on only those companies that have made a dividend payout for the period. Standard multiple regression is applied. Finally, we reject or confirm hypotheses based on the significant results we receive. Result & Conclusions: The study shows a positive correlation between profitability and dividend level when analyzing all companies in our study. This result is well in line with previous research. Other variables do not reach significance, which may depend on the size of the population and the observation period that this study takes into account. No relationship can be confirmed or rejected for the proportion of women in boards and the dividend level. The aim of this study is therefore left unanswered.Suggestions for future research: The study leads to increased curiosity for continued research in the field and to analyze more variables and on a larger scale. For example, more board-specific variables can be investigated such as the size and gender of the Board of Directors to see if there is a relationship between these and the dividend level. It would also be interesting to have broadened the study to investigate the impact these factors have on dividend policy and other possible aspects. Contribution of the thesis: The contribution the thesis entails primarily is that it provides more intel to the fact that future research should be of a larger scale, as this would then hopefully give more significant results. In addition, the study provides an understanding of how a change in profitability impacts the dividend level. In our opinion, we provide greater understanding of the subject for future research but also for private investors and companies. Keywords: Dividend, Dividend level, Company, Proportion of Women, Board, Board of directors, Sweden, Listed companies, Board-specific factors, Firm-specific factors, Board composition.

Bakgrund: Bolagsstyrelsens roll och ansvarsområde har länge varit föremål för diskussion. I Sverige kan man från ett legalt perspektiv se att övervakning av företagsledningen får en central roll. Ägare i svenska bolag har stor möjlighet att påverka styrelsens genom den svenska valberedningsprocessen. Ägare får genom denna process möjlighet att påverka styrelsens övervakningsförmåga genom hur de sammansätter styrelsen. Påverkar därmed vilken sorts ägartyp företaget har styrelsens förmåga att övervaka effektivt. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur olika ägartyper påverkar styrelsens förmåga att övervaka. Metod: Studien har genomförts med en deduktiv forskningsansats, där teorierna agentteori, resursberoendeteori och institutionell teori har använts för att göra en teoretisk modell som förklarar ägartypernas påverkan på styrelsens övervakningsförmåga. Denna kvantitativa studie genomfördes genom användningen av data om svenska börsbolags styrelser från 2022. Slutsats: Studien visar att ägartyper har en påverkan på styrelsens förmåga att övervaka. Denna påverkan görs både direkt och indirekt genom styrelsens sammansättning. Dock tyder även resultatet på att det är ägarkoncentrationen av ägartyperna som är anledningen till detta som stämmer överens med agentteorin. / Background: The role and area of ​​responsibility of the board of directors has long been the subject of discussion. In Sweden, from a legal perspective, it can be seen that monitoring of company management has a central role. Owners in Swedish companies have a great opportunity to influence the board through the Swedish election committee process. Through this process, owners get the opportunity to influence the board's monitoring ability by how they compose the board. Can what kind of ownership type the company has then affect the board's ability to monitor effectively. Purpose: The purpose of the paper is to explain how different ownership types affect the board's ability to monitor. Method: The study has been carried out with a deductive research approach, where the theories agent theory, resource dependence theory and institutional theory have been used to make a theoretical model that explains the influence of ownership types on the board's ability to monitor. This quantitative study was conducted by using data on the boards of Swedish listed companies from 2022. Conclusion: The study shows that ownership types have an impact on the board's ability to monitor. This impact is shown both directly and indirectly through the composition of the board. However, the results also indicate that it is the ownership concentration of the ownership types that is the reason for this, which is consistent with the agency theory.