<p>Under de senaste årtionden har allt fler länder avreglerat sin kapitalmarknad och gränserna har</p><p>öppnats för utländska investerare. I och med ökningen av investeringar över landgränser har</p><p>skillnader mellan länder gällande dess corporate governance uppmärksammats. En viktig del</p><p>inom corporate governance utgörs av utdelning och olika policys för utdelning. Tidigare</p><p>forskning har jämfört skillnader i utdelningsnivå mellan USA och Japan, dock har det inte skett</p><p>någon forskning om var Sverige står i jämförelse med dessa länder. Syftet med uppsatsen är att</p><p>jämföra Sveriges utdelningsnivå i förhållande till Japans och USA:s under en tioårsperiod, samt</p><p>att med fyra kända utdelningsteorier försöka förklara skillnaderna i utdelningsnivån mellan</p><p>länderna.</p><p>I undersökningen har vi aggregerat data från de största noterade företagen i varje land inom elva</p><p>industrier. Vi har följt 22 svenska, 249 amerikanska och 173 japanska företag från år 1996 fram</p><p>till år 2005. Med tre olika nyckeltal; utdelning/nettoomsättning, utdelning/nettovinst och</p><p>utdelning/eget kapital har vi kommit fram till att Sveriges utdelningsnivå ligger i nivå med den</p><p>amerikanska. Under de två sista åren i undersökningen har svenska företag till och med haft</p><p>högre utdelningsnivå än de amerikanska. Detta finner vi överraskande då ägarstruktur och</p><p>rättsystem i Sverige mer liknar det japanska än det amerikanska samt eftersom minoritetsskyddet</p><p>i Sverige är relativt lågt i jämförelse med USA:s. Enligt tidigare forskning har amerikanska</p><p>företag haft en högre utdelningsnivå än japanska företag, vilket stöd av uppsatsens resultat.</p><p>Tar vi fasta på intressekonflikten och informationsasymmetri som finns på den svenska</p><p>marknaden, där spridda ägare svarar för en stor del av det satsade kapitalet i företagen medan en</p><p>eller få ägare innehar kontroll över företagen, finner vi stöd i agentteorin, signaleringsteorin och</p><p>bird-in-the-hand-teorin för Sveriges utdelningsnivå. Däremot klarar skattepreferensteorin inte av</p><p>att förklara den svenska utdelningsnivån under denna tidsperiod.</p>

Under de senaste årtionden har allt fler länder avreglerat sin kapitalmarknad och gränserna har öppnats för utländska investerare. I och med ökningen av investeringar över landgränser har skillnader mellan länder gällande dess corporate governance uppmärksammats. En viktig del inom corporate governance utgörs av utdelning och olika policys för utdelning. Tidigare forskning har jämfört skillnader i utdelningsnivå mellan USA och Japan, dock har det inte skett någon forskning om var Sverige står i jämförelse med dessa länder. Syftet med uppsatsen är att jämföra Sveriges utdelningsnivå i förhållande till Japans och USA:s under en tioårsperiod, samt att med fyra kända utdelningsteorier försöka förklara skillnaderna i utdelningsnivån mellan länderna. I undersökningen har vi aggregerat data från de största noterade företagen i varje land inom elva industrier. Vi har följt 22 svenska, 249 amerikanska och 173 japanska företag från år 1996 fram till år 2005. Med tre olika nyckeltal; utdelning/nettoomsättning, utdelning/nettovinst och utdelning/eget kapital har vi kommit fram till att Sveriges utdelningsnivå ligger i nivå med den amerikanska. Under de två sista åren i undersökningen har svenska företag till och med haft högre utdelningsnivå än de amerikanska. Detta finner vi överraskande då ägarstruktur och rättsystem i Sverige mer liknar det japanska än det amerikanska samt eftersom minoritetsskyddet i Sverige är relativt lågt i jämförelse med USA:s. Enligt tidigare forskning har amerikanska företag haft en högre utdelningsnivå än japanska företag, vilket stöd av uppsatsens resultat. Tar vi fasta på intressekonflikten och informationsasymmetri som finns på den svenska marknaden, där spridda ägare svarar för en stor del av det satsade kapitalet i företagen medan en eller få ägare innehar kontroll över företagen, finner vi stöd i agentteorin, signaleringsteorin och bird-in-the-hand-teorin för Sveriges utdelningsnivå. Däremot klarar skattepreferensteorin inte av att förklara den svenska utdelningsnivån under denna tidsperiod.

Titel: Resultatmanipulation och dess påverkan på utdelningsnivå av svenska onoterade aktiebolag.    Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i Företagsekonomi C.   Handledare: Fredrik Hartwig.   Författare: Kim Andersson och Agnes Törnlund Nyberg.   Datum: 2021-augusti.    Syfte: Resultatmanipulation innebär att ledningen förvränger redovisade rapporter med avsikt att vilseleda intressenter företagets underliggande resultat eller för att påverka skuldavtal som berör rapporterade resultat. Huruvida företag är belägna att resultatmanipulera med hjälp av diskretionära periodiseringar eller inte diskuteras under studiens process, då studien genomförs med avsikt att bekräfta eller förkasta ett samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå. Syftet med denna studie är att undersöka hur och om resultatmanipulation påverkar större, onoterade aktiebolags utdelningsnivå.    Metod: Studien genomförs med en kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. Data inhämtas från databasen Retriever Business. Vidare tillämpas Jones-modell för att avgöra om det existerar ett kausalt samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå.    Resultat och slutsats: Resultaten av studien visar på ett svagt samband mellan den beroende variabeln utdelningsnivå och den oberoende variabeln resultatmanipulation. Av resultaten kan även utläsas att företag som utövar resultatmanipulation är mer benägna att göra utdelningar. Detta innebär att ju högre diskretionära periodiseringar ett företag har, desto mer benägna är de att betala ut större utdelningar. Studiens slutsats indikerar på att forskningshypotesen inte förkastas.    Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till befintlig teori inom ämnet resultatmanipulation då resultaten påvisar ett samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå. Ytterligare ett bidrag studien medför är det positiva sambandet kan påvisas inom större, svenska onoterade bolag.    Förslag till fortsatt forskning: Med anledning av låga förklaringsgrader vid studiens regressionsanalys föreslås att framtida forskning behandlar huruvida det finns andra faktorer som har en betydande inverkan på företagens utdelningsnivå.

Familjeägarskap är ett utbrett fenomen på Stockholmsbörsen, där många av familjerna kan utöva kontroll över företagen de äger. Utbetalningspolitiska beslut i svenska företag kan således vara influerade av dessa ägarfamiljer. Syftet med denna studie är att undersöka familjeägarskapets påverkan på utdelningsnivån bland svenska börsnoterade företag, samt huruvida grundarfamiljer skiljer sig från andra ägarfamiljer i detta avseende. Vi diskuterar hur ägarfamiljer teoretiskt sett har goda möjligheter att expropriera minoritetsägarna, vilket kan visas genom en lägre utdelningsnivå. Samtidigt finns incitament för ägarfamiljer att hålla utdelningsnivån hög enligt rykteshypotesen och inkomsthypotesen. Urvalet består av 622 observationer från icke-finansiella företag noterade på Stockholmsbörsen mellan bokslutsåren 2014 och 2016. Studien genomförs med multipla OLS- och Tobit-regressioner. Resultaten visar att familjeägda företag ger högre utdelningar än företag som inte är familjeägda. Däremot är resultaten inte statistiskt signifikanta gällande huruvida utdelningsnivån är högre i grundarägda företag jämfört med de övriga familjeägda.

Föreliggande uppsats avser bidra till att fylla gapet till den svenska forskningen om utdelningspolitiken för familjeföretag i Sverige. Studier om utdelningspolitik i familjeföretag och vilka faktorer som påverkar den är förhållandevis marginell. Studien analyserar familjeföretag listade på OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2018. Ett urval om 25 företag har inkluderats i studien och bortfallen summeras till 11 företag.   Ett av studiens t-test fördelade familjeföretagen i två grupper, de som ägde över och under 50 procent av de röstberättigade aktierna. t-testet undersöker hypotes 1. Resultatet visar att det inte är statistiskt säkerställt att majoritetsägande påverkar utdelningsnivån. Hypotes 2 undersöks genom ett t-est. Vid genomförandet av t-testet utformades subgrupper till de två ovannämnda grupperna. Subgrupperna ställdes mot varandra för att undersöka en skillnad i utdelningsnivå. Hypotes 1 och 2 accepterades för båda t-testen som undersöktes med en signifikansnivå på 5 procent. Utöver t-testen har det genomförts en multivariat analys. Med hjälp av den multivariata analysen identifierades ett negativt samband mellan ägarkoncentration och utdelningsnivå, samt ett positivt samband mellan lönsamhet och utdelningsnivå. / This paper seeks to fill the gap in Swedish research about dividend policy. Studies about which key numbers that affect the dividend policy in family firms are marginal. The study involves family firms listed on OMX Stockholm between 2005 til 2018.   One of the studies t-tests examine families that have majority positions and minority positions. The result is not statistical reliable. Therefore the t-test cannot show a difference in the average dividend payout ratio with a significance level at 5 percent. A Multivariate analysis has been made. It shows a negative correlation between ownership and dividend payout ratio. The variables profit and dividend payout ratio has a positive correlation.

Titel: “Könsfördelningen i styrelser och dess samband med utdelningsnivån i börsnoterade företag, En kvantitativ studie utförd på svenska börsnoterade företag” Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Mathias Ehrlin och Elvira Estmyr Handledare: Peter Lindberg Datum: 2017 - September Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om utdelningsnivån har något samband med andelen kvinnor i börsnoterade företags styrelser och om utdelningsnivån visar samband med andra faktorer däribland företagsspecifika- och styrelsespecifika variabler. Inom tidigare forskning är det flertalet företagsspecifika faktorer som visat sig ha ett samband med utdelningsnivån. Däremot finns det mindre forskning för styrelsespecifika faktorer varpå vår studies unika bidrag är att undersöka Sverige som är en av de länder med högst andel kvinnor i börsnoterade företags styrelser. Metod: Studien tillämpar kvantitativ metod med deduktiv ansats. Data från år 2014 samlas in i huvudsak via källorna Thomson Reuters Datastream/Eikon, Retriever databas och böckerna “Styrelser och revisorer, i Sveriges börsföretag”. Vid statistiska testerna och analysen delas datan upp. Dels utförs bivariat analys och regressionsanalys för samtliga företag och dels endast de företag som genomfört utdelning. Standard multipel regression tillämpas. Slutligen förkastar/bekräftar vi hypoteser utifrån de signifikanta resultat vi får. Resultat &amp; slutsats: Studien visar ett positivt samband mellan lönsamhet och utdelningsnivå vid analys för samtliga företag. Detta resultat är väl i linje med tidigare forskning. Övriga variabler når inte signifikans vilket kan bero på populationens storlek och observationsperioden som denna studie behandlar. Inget samband kan bekräftas eller förkastas för andel kvinnor i styrelser och dess samband med utdelningsnivå, därmed kan inte syftet för studien besvaras.Förslag till fortsatt forskning: Studien leder till ökad nyfikenhet för fortsatt forskning på området och att då analysera fler variabler och i större skala. Exempelvis fler styrelsespecifika variabler kan undersökas såsom styrelsens storlek och kön på styrelseordförande för att se om ett samband existerar mellan dessa och utdelningsnivån. Intressant hade även varit att vidga studien till att undersöka samband som dessa faktorer har på utdelningspolicy och andra tänkbara aspekter.Uppsatsens Bidrag: Bidraget uppsatsen medför är främst ett bidrag till att framtida forskning bör vara av större skala då detta förhoppningsvis ger fler signifikanta resultat. Utöver detta bidrar studien med en förståelse för hur stor skillnad en förändring av lönsamheten gör på utdelningsnivån. Detta anser vi ger ökad förståelse för ämnet till framtida forskning men även för privata investerare och företag. Nyckelord: Utdelningsnivå, företag, andel kvinnor, styrelse, Sverige, börsnoterade företag, styrelsespecifika faktorer, företagsspecifika faktorer, styrelsens sammansättning. / Title: "Gender distribution in boards and it’s relation to dividend level in listed companies, A quantitative study conducted in Swedish publicly listed companies" Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Mathias Ehrlin and Elvira Estmyr Supervisor: Peter Lindberg Date: 2017 - September Aim: The aim of this study is to investigate if there’s a relation between the level of dividends and the proportion of women in listed companies’ boards and if the level of dividends is related to other factors including firm specific- and board specific variables. In previous research, the majority of firm-specific factors have been found to be related to the dividend level. On the other hand, there is less research for board-specific factors, our unique contribution is to investigate Sweden, which is one of the countries with the highest level of gender distribution in the boards of listed companies. Method: The study applies quantitative method with deductive approach. Data from 2014 is collected mainly through the sources Thomson Reuters Datastream/Eikon, Retriever database and the books "“Styrelser och revisorer, i Sveriges börsföretag”". At the statistical tests and analysis, the data was split up. Bivariate analysis and regression analysis is carried out on all companies in our study and also these tests are executed on only those companies that have made a dividend payout for the period. Standard multiple regression is applied. Finally, we reject or confirm hypotheses based on the significant results we receive. Result &amp; Conclusions: The study shows a positive correlation between profitability and dividend level when analyzing all companies in our study. This result is well in line with previous research. Other variables do not reach significance, which may depend on the size of the population and the observation period that this study takes into account. No relationship can be confirmed or rejected for the proportion of women in boards and the dividend level. The aim of this study is therefore left unanswered.Suggestions for future research: The study leads to increased curiosity for continued research in the field and to analyze more variables and on a larger scale. For example, more board-specific variables can be investigated such as the size and gender of the Board of Directors to see if there is a relationship between these and the dividend level. It would also be interesting to have broadened the study to investigate the impact these factors have on dividend policy and other possible aspects. Contribution of the thesis: The contribution the thesis entails primarily is that it provides more intel to the fact that future research should be of a larger scale, as this would then hopefully give more significant results. In addition, the study provides an understanding of how a change in profitability impacts the dividend level. In our opinion, we provide greater understanding of the subject for future research but also for private investors and companies. Keywords: Dividend, Dividend level, Company, Proportion of Women, Board, Board of directors, Sweden, Listed companies, Board-specific factors, Firm-specific factors, Board composition.