<p>Under de senaste årtionden har allt fler länder avreglerat sin kapitalmarknad och gränserna har</p><p>öppnats för utländska investerare. I och med ökningen av investeringar över landgränser har</p><p>skillnader mellan länder gällande dess corporate governance uppmärksammats. En viktig del</p><p>inom corporate governance utgörs av utdelning och olika policys för utdelning. Tidigare</p><p>forskning har jämfört skillnader i utdelningsnivå mellan USA och Japan, dock har det inte skett</p><p>någon forskning om var Sverige står i jämförelse med dessa länder. Syftet med uppsatsen är att</p><p>jämföra Sveriges utdelningsnivå i förhållande till Japans och USA:s under en tioårsperiod, samt</p><p>att med fyra kända utdelningsteorier försöka förklara skillnaderna i utdelningsnivån mellan</p><p>länderna.</p><p>I undersökningen har vi aggregerat data från de största noterade företagen i varje land inom elva</p><p>industrier. Vi har följt 22 svenska, 249 amerikanska och 173 japanska företag från år 1996 fram</p><p>till år 2005. Med tre olika nyckeltal; utdelning/nettoomsättning, utdelning/nettovinst och</p><p>utdelning/eget kapital har vi kommit fram till att Sveriges utdelningsnivå ligger i nivå med den</p><p>amerikanska. Under de två sista åren i undersökningen har svenska företag till och med haft</p><p>högre utdelningsnivå än de amerikanska. Detta finner vi överraskande då ägarstruktur och</p><p>rättsystem i Sverige mer liknar det japanska än det amerikanska samt eftersom minoritetsskyddet</p><p>i Sverige är relativt lågt i jämförelse med USA:s. Enligt tidigare forskning har amerikanska</p><p>företag haft en högre utdelningsnivå än japanska företag, vilket stöd av uppsatsens resultat.</p><p>Tar vi fasta på intressekonflikten och informationsasymmetri som finns på den svenska</p><p>marknaden, där spridda ägare svarar för en stor del av det satsade kapitalet i företagen medan en</p><p>eller få ägare innehar kontroll över företagen, finner vi stöd i agentteorin, signaleringsteorin och</p><p>bird-in-the-hand-teorin för Sveriges utdelningsnivå. Däremot klarar skattepreferensteorin inte av</p><p>att förklara den svenska utdelningsnivån under denna tidsperiod.</p>

Under de senaste årtionden har allt fler länder avreglerat sin kapitalmarknad och gränserna har öppnats för utländska investerare. I och med ökningen av investeringar över landgränser har skillnader mellan länder gällande dess corporate governance uppmärksammats. En viktig del inom corporate governance utgörs av utdelning och olika policys för utdelning. Tidigare forskning har jämfört skillnader i utdelningsnivå mellan USA och Japan, dock har det inte skett någon forskning om var Sverige står i jämförelse med dessa länder. Syftet med uppsatsen är att jämföra Sveriges utdelningsnivå i förhållande till Japans och USA:s under en tioårsperiod, samt att med fyra kända utdelningsteorier försöka förklara skillnaderna i utdelningsnivån mellan länderna. I undersökningen har vi aggregerat data från de största noterade företagen i varje land inom elva industrier. Vi har följt 22 svenska, 249 amerikanska och 173 japanska företag från år 1996 fram till år 2005. Med tre olika nyckeltal; utdelning/nettoomsättning, utdelning/nettovinst och utdelning/eget kapital har vi kommit fram till att Sveriges utdelningsnivå ligger i nivå med den amerikanska. Under de två sista åren i undersökningen har svenska företag till och med haft högre utdelningsnivå än de amerikanska. Detta finner vi överraskande då ägarstruktur och rättsystem i Sverige mer liknar det japanska än det amerikanska samt eftersom minoritetsskyddet i Sverige är relativt lågt i jämförelse med USA:s. Enligt tidigare forskning har amerikanska företag haft en högre utdelningsnivå än japanska företag, vilket stöd av uppsatsens resultat. Tar vi fasta på intressekonflikten och informationsasymmetri som finns på den svenska marknaden, där spridda ägare svarar för en stor del av det satsade kapitalet i företagen medan en eller få ägare innehar kontroll över företagen, finner vi stöd i agentteorin, signaleringsteorin och bird-in-the-hand-teorin för Sveriges utdelningsnivå. Däremot klarar skattepreferensteorin inte av att förklara den svenska utdelningsnivån under denna tidsperiod.