Inledning: I dagens samhälle finns en medvetenhet kring klimatförändringar som drabbar jorden och det ställs även krav från samhället att företag ska ta ett socialt och miljömässigt ansvar. Det har därför blivit vanligt att företag med hjälp av hållbarhetsredovisning, publicerar information kring deras sociala och miljömässiga påverkan till interna och externa intressenter för att öka företagens legitimitet. Samtidigt ställs det även krav på att företag arbetar mot ett jämställt samhälle för världens alla människor och visar en mångsidig sammansättning av olika demografiska egenskaper hos sina anställda. Eftersom styrelsen i företag ansvarar för strategiska beslut som arbetet med hållbarhet är det intressant att undersöka hur styrelsens sammansättning kan påverka kvalitén på hållbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan styrelsens sammansättning och företags kvalité på hållbarhetsredovisning, med fokus på de demografiska egenskaperna kön, kulturell bakgrund, generation och utbildning. Metod: Studien har utgått från en deduktiv forskningsansats där utgångspunkt har tagits i teorier som beskriver varför företag frivilligt hållbarhetsredovisar och teorier som beskriver hur styrelsens demografiska egenskaper kan påverka företagens prestation. Genom en kvantitativ forskningsmetod har information kring företags styrelser och hållbarhetsredovisning samlats in från 226 stycken företag noterade på Nasdaq Stockholm. Resultat och slutsats: Studiens resultat är att de demografiska egenskaperna hos styrelsen som undersökts inte har någon påverkan på hållbarhetsredovisningens kvalité. Däremot finns ett positivt samband mellan företags och styrelsers storlek och kvalitén på hållbarhetsredovisningen. / Introduction: In today's society there is awareness about climate change and society has demands about social and environmental responsibilities in corporations. Therefore it has become usual for corporations to publish information about sustainability activities to stakeholders, to increase the legitimacy of the corporation. At the same time society demands that corporations are working towards an equal society, by presenting a versatile composition of demographic characteristics of their employees. Since the board in corporations are responsible for strategic decisions such as sustainability reporting, it is interesting to examine how the composition of the board affects the quality of sustainability reporting. Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between the composition of the board and the quality of the sustainability reporting in corporations, with focus on the demographic characteristics gender, cultural background, generation and education. Method: The study was based on a deductive research approach with starting point in theories that describes why corporations voluntarily reveal information about sustainability activities and theories that describes how characteristics of the board can affect performance. Through a quantitative research method information about the board and sustainability reporting have been collected from 226 corporations listed on Nasdaq Stockholm. Results and conclusions: The findings of the study is that the demographic characteristics of the board that was researched, have no impact on the quality of the sustainability reporting. However, the study shows a positive relationship between quality and the size of corporations and boards.

Titel: Ekonomichefers egenskaper och dess påverkan på ekonomistyrning - En kvantitativ studie om användningen av ekonomistyrning från ett Upper Echelons-perspektiv. Författare: Josefine Höög och Moa Schwartz Handledare: Karl Wennberg Bakgrund: Det finns ingen universal design på ekonomistyrning som passar alla organisationer, vilket gör att företags användning av ekonomistyrning varierar stort. Detta utgör grunden för Upper Echelons teori som utgår från att chefers individuella egenskaper påverkar deras beslutsfattande och därmed organisationens resultat. Chefers erfarenheter och egenskaper är därmed viktiga att studera för att förstå hur företag använder ekonomistyrning. Genom att använda Upper Echelons teori för att undersöka samband mellan ekonomistyrning och ekonomichefers egenskaper i svensk kontext bidrar studien till forskningsområdet om organisationers användning av ekonomistyrning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka samband mellan ekonomichefens demografiska egenskaper och hur de använder sig av ekonomistyrning, diagnostiskt eller interaktivt. Metod: Studien antar en kvantitativ forskningsstrategi med deduktiv ansats där hypoteser härleds från existerande kunskap och teori. Därtill antar studien en tvärsnittsdesign där data har samlats in från flera individer vid en specifik tidpunkt. Datainsamlingen består av telefonintervjuer i kombination med enkät. Studiens urval utgörs av ekonomichefer eller motsvarande vid medelstora företag i Östergötlands län och Örebro län. Resultat: Studiens hypoteser testades genom regressionsanalys som visar stöd för en av studiens åtta hypoteser relaterade till ekonomichefers utbildning, ålder, kön och tjänstetid. Resultatet indikerar att eftergymnasial utbildning inom ekonomi är relaterat till ökad diagnostisk användning av ekonomistyrning samt att eftergymnasial utbildning överlag är relaterat till ökad diagnostisk och interaktiv användning av ekonomistyrning. Slutligen visar resultatet att diagnostisk och interaktiv användning ökar ju äldre företaget är och att tjänsteföretag använder ekonomistyrning på ett diagnostiskt sätt i lägre grad än studiens referenskategori. Nyckelord: Upper Echelons teori, ekonomistyrning, ekonomichefers demografiska egenskaper, hävstänger för kontroll, ålder, utbildning, kön, tjänstetid, interaktiv, diagnostisk.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om trovärdighet och förväntningar på behandling, deltagarens smartphoneanvändning, aktivitet i behandlingen, samtidig ångestdiagnos, initial symtomnivå på depression samt demografiska egenskaper kan predicera behandlingsutfallet i en depressionsbehandling via smartphone med internetstöd utifrån beteendeaktivering och mindfulness. 81 deltagare randomiserades till antingen beteendeaktiverings- (n=40) eller mindfulnessbetingelsen (n=41). Huvudutfallsmåttet var förändring i BDI-II mellan för- och eftermätning mätt med residual gain scores. Korrelationsanalyser genomfördes för att undersöka samband mellan prediktorer och utfallsmåttet. För att analysera skillnader mellan grupper gjordes regressionsanalys på interaktionseffekten mellan prediktor x grupp, samt envägs-ANOVA. Resultatet visade att två frågor som rör deltagarens smartphoneanvändning korrelerade negativt med utfallsmåttet för alla deltagare sammantaget; ”så här ofta i snitt laddar jag ner nya applikationer till min smartphone”, (r=-.45, p=.01, R2=.21), samt ”jag märker att jag ofta använder min smartphone när jag har tråkigt eller när jag inte har något annat att göra”, (r=-.24, p<.05, R2=.06). Av de demografiska variablerna korrelerade att ha sysselsättning positivt med utfallet för alla deltagare sammantaget (r=.26, p=.03, R2=.07). Civilstånd, att bo tillsammans med en partner, korrelerade positivt med utfallsmåttet i beteendeaktiveringsgruppen (r=.44, p<.01, R2=.19). En signifikant skillnad i förändring, mätt i förändringsvärde, mellan deltagare med måttliga och svåra initiala symtom på BDI-II observerades (t(69)=4.36, p<.01). Ingen signifikant skillnad i eftermätningar mellan de två grupperna kunde observeras. Slutsatsen är att hur deltagaren använder sin smartphone kan ha betydelse för utfallet. Även sysselsättning och civilstånd visade sig ha betydelse för utfallet. Varken att ha en svår depression och/eller en samtidig ångestdiagnos visade sig vara hindrande för att ta till sig behandlingen. Det var flera presumtiva prediktorer som inte visade signifikanta samband med behandlingsutfallet vilket indikerar att behandlingen kan komma att passa en bred patientgrupp. / DISA-En randomiserad kontrollerad studie via smartphone med internetstöd baserad på beteendeaktivering respektive mindfulness för vuxna med subklinisk och egentlig depression