<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka livssituationen och erfarenheterna hos familjer med fysiskt inaktiva barn, samt kartlägga hur förändringsbenägna familjerna var, med avseende på ökning av den fysiska aktiviteten. Vidare var syftet att undersöka familjernas inställning till beteendeförändringen och deras förväntningar på ISFAB-projektet. Frågeställningarna var: Hur ser familjernas livssituation och erfarenheter ut? Vilka förväntningar har familjerna på ISFAB-projektet? Hur förändringsbenägna är familjerna? Vilka möjligheter och hinder ser familjen med avseende på beteendeförändringen?</p><p>Metod</p><p>Denna studie är en liten del av ett större forskningsprojekt vars titel är Interventionsstudie för ökad fysisk aktivitet riktad mot normalviktiga och överviktiga inaktiva barn, vilket vi valt att förkorta ISFAB-projektet. Författarna till denna uppsats hade under ISFAB-projektet rollen som livsstilscoach för fyra familjer i Stockholm. Som datainsamlingsmetod för den här studien användes ett motiverande samtal med varje familj. Samtalen behandlade familjernas förväntningar på projektet och vilka möjligheter och hinder man såg mot en beteendeförändring. Förändringsberedskapen bedömdes med hjälp av en visuell analog skala (VAS) och den transteoretiska modellen (TTM).</p><p>Resultat</p><p>Gemensamt för familjerna var att de hade förväntningar på att ISFAB-projektet skulle ge dem ny inspiration och nya idéer till vad familjen kan göra tillsammans, samt att få hjälp att ändra sin livsstil och hitta nya lösningar till hur de kan integrera mer fysisk aktivitet i vardagen. Familjerna skattade sin förändringsberedskap som medelhög till hög på VAS-skalan. Enligt vår bedömning befann sig samtliga barn i förberedelsestadiet i den transteoretiska modellen. Föräldrarna befann sig i förberedelsestadiet eller begrundarstadiet. En av de mest positiva möjligheterna med ökad fysisk aktivitet tyckte familjerna var att det är roligt att röra på sig och de hade en positiv inställning till fysisk aktivitet. I vår studie verkade barnen vilja ägna sig mer åt fysisk aktivitet, men de var beroende av sina föräldrar och deras prioriteringar, vad gäller tid, pengar och aktiviteter.</p><p>Slutsats</p><p>Anmärkningsvärt är att familjerna, trots barnens inaktivitet, upplever att de har en hög beredskap för förändring. Problemet verkar ligga i att barnen under övrig fritid, då de inte är på en organiserad aktivitet, är alldeles för stillasittande framför TV eller datorn, samt att de i stor utsträckning åker buss eller får skjuts till och från skolan och övriga aktiviteter. Vi drar slutsatsen att egentligen behöver dessa barn inte nödvändigtvis fler fasta organiserade aktiviteter i veckan, utan istället mer vardagsmotion och mindre stillasittande tid hemma.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study was to study the life situation and experiences in families with physically inactive children, and to describe the tendency to change regarding increasing their physical activity. Furthermore the aim was to investigate the Families’ attitudes towards behavioural change and their expectations on the ISFAB-project. The aim was to answer the following questions: How does the Families’ life situations and experiences appear? What expectations does the Family have on the ISFAB-project? How important is it for the Family to change its behaviour towards being more physically active? How strong is the Families’ tendency to change? Which possibilities and barriers does the Family see regarding behavioural change?</p><p>Method</p><p>This study is a smaller part of a bigger intervention study called the ISFAB-project. The authors of this essay were lifestyle coaches during the ISFAB-project for four families living in Stockholm, Sweden. As data collection method for this study a Motivational Interview (MI) with each Family was used. The MI:s dealt with the Families expectations on the project, which possibilities and barriers the Families saw regarding a behavioural change. The tendency to change was assessed by using a visual analogue scale (VAS) and the transtheoretical model (TTM).</p><p>Result</p><p>The families’ expectations on the ISFAB-project were that it would give them new inspiration and ideas for what the family could do together, furthermore to get help to change their lifestyle and to find new solutions how to integrate more physical activity in their daily life. The families estimated their tendency to change as medium high to high on the VAS. According to our assessment the children in this study were in the preparation stage in the TTM. The parents were in the preparation or the contemplation stage. The most positive possibility with increased physical activity for the families were found to be that it is fun to exercise and they had a positive attitude towards physical activity. In our study the children wants to increase their physical activity, but they are depending on their parents’ priorities, regarding time, money and activities.</p><p>Conclusion</p><p>Remarkable is that even tough the children are physical inactive, the families in this study estimate their tendency to change as relatively high. The problem seems to be during the children’s spare time, when they are not occupied with an organised activity, their lifestyle is far too sedentary. Our conclusion is that these children do not necessarily need more organised activities, instead they need more everyday exercise and less sitting at home in front of the TV and the computer.</p>

I denna uppsats har genomslagskraften av den revisorslag som trädde ikraft år 2002, vilken medförde ett borttagande av behörighetsskillnaden mellan auktoriserade och godkända revisorer med avlagd revisorsexamen, studerats. För att förklara omfattningen av lagändringens genomslagskraft har även professionens, organisationens och individens förändringsbenägenhet undersökts. Undersökningen har utgått från två egenkonstruerade förklaringsmodeller. Den första förklaringsmodellen visar på den förändring som lagändringen innebar och används för att undersöka lagändringens genomslagskraft. Den andra förklaringsmodellen beskriver olika bakgrundsfaktorer som kan ha påverkat professionen, organisationen och individen vilka i sin tur kan ha påverkat graden av förändringsbenägenhet. För att utföra undersökningen har en enkätundersökning genomförts där populationen bestående av godkända revisorer med avlagd revisorsexamen har deltagit. Resultatet tyder på att lagändringen fått viss men inte fullständig genomslagskraft. Såväl professionen som organisationen och individen har genom deras grad av förändringsbenägenhet påverkat lagändringens genomslagskraft men förändringsbenägenheten har dock förefallit sig olika. Organisationen var utifrån resultatet mest förändringsbenägen. Resultatet utifrån både professionens och individens förändringsbenägenhet var tvetydigt men individen tenderade att ha varit minst förändringsbenägen. Då resultatet tyder på att lagändringen inte fått full genomslagskraft kan det förklaras av att inte samtliga av professionen, organisationen och individen varit fullt förändringsbenägna.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka livssituationen och erfarenheterna hos familjer med fysiskt inaktiva barn, samt kartlägga hur förändringsbenägna familjerna var, med avseende på ökning av den fysiska aktiviteten. Vidare var syftet att undersöka familjernas inställning till beteendeförändringen och deras förväntningar på ISFAB-projektet. Frågeställningarna var: Hur ser familjernas livssituation och erfarenheter ut? Vilka förväntningar har familjerna på ISFAB-projektet? Hur förändringsbenägna är familjerna? Vilka möjligheter och hinder ser familjen med avseende på beteendeförändringen? Metod Denna studie är en liten del av ett större forskningsprojekt vars titel är Interventionsstudie för ökad fysisk aktivitet riktad mot normalviktiga och överviktiga inaktiva barn, vilket vi valt att förkorta ISFAB-projektet. Författarna till denna uppsats hade under ISFAB-projektet rollen som livsstilscoach för fyra familjer i Stockholm. Som datainsamlingsmetod för den här studien användes ett motiverande samtal med varje familj. Samtalen behandlade familjernas förväntningar på projektet och vilka möjligheter och hinder man såg mot en beteendeförändring. Förändringsberedskapen bedömdes med hjälp av en visuell analog skala (VAS) och den transteoretiska modellen (TTM). Resultat Gemensamt för familjerna var att de hade förväntningar på att ISFAB-projektet skulle ge dem ny inspiration och nya idéer till vad familjen kan göra tillsammans, samt att få hjälp att ändra sin livsstil och hitta nya lösningar till hur de kan integrera mer fysisk aktivitet i vardagen. Familjerna skattade sin förändringsberedskap som medelhög till hög på VAS-skalan. Enligt vår bedömning befann sig samtliga barn i förberedelsestadiet i den transteoretiska modellen. Föräldrarna befann sig i förberedelsestadiet eller begrundarstadiet. En av de mest positiva möjligheterna med ökad fysisk aktivitet tyckte familjerna var att det är roligt att röra på sig och de hade en positiv inställning till fysisk aktivitet. I vår studie verkade barnen vilja ägna sig mer åt fysisk aktivitet, men de var beroende av sina föräldrar och deras prioriteringar, vad gäller tid, pengar och aktiviteter. Slutsats Anmärkningsvärt är att familjerna, trots barnens inaktivitet, upplever att de har en hög beredskap för förändring. Problemet verkar ligga i att barnen under övrig fritid, då de inte är på en organiserad aktivitet, är alldeles för stillasittande framför TV eller datorn, samt att de i stor utsträckning åker buss eller får skjuts till och från skolan och övriga aktiviteter. Vi drar slutsatsen att egentligen behöver dessa barn inte nödvändigtvis fler fasta organiserade aktiviteter i veckan, utan istället mer vardagsmotion och mindre stillasittande tid hemma. / Aim The aim of this study was to study the life situation and experiences in families with physically inactive children, and to describe the tendency to change regarding increasing their physical activity. Furthermore the aim was to investigate the Families’ attitudes towards behavioural change and their expectations on the ISFAB-project. The aim was to answer the following questions: How does the Families’ life situations and experiences appear? What expectations does the Family have on the ISFAB-project? How important is it for the Family to change its behaviour towards being more physically active? How strong is the Families’ tendency to change? Which possibilities and barriers does the Family see regarding behavioural change? Method This study is a smaller part of a bigger intervention study called the ISFAB-project. The authors of this essay were lifestyle coaches during the ISFAB-project for four families living in Stockholm, Sweden. As data collection method for this study a Motivational Interview (MI) with each Family was used. The MI:s dealt with the Families expectations on the project, which possibilities and barriers the Families saw regarding a behavioural change. The tendency to change was assessed by using a visual analogue scale (VAS) and the transtheoretical model (TTM). Result The families’ expectations on the ISFAB-project were that it would give them new inspiration and ideas for what the family could do together, furthermore to get help to change their lifestyle and to find new solutions how to integrate more physical activity in their daily life. The families estimated their tendency to change as medium high to high on the VAS. According to our assessment the children in this study were in the preparation stage in the TTM. The parents were in the preparation or the contemplation stage. The most positive possibility with increased physical activity for the families were found to be that it is fun to exercise and they had a positive attitude towards physical activity. In our study the children wants to increase their physical activity, but they are depending on their parents’ priorities, regarding time, money and activities. Conclusion Remarkable is that even tough the children are physical inactive, the families in this study estimate their tendency to change as relatively high. The problem seems to be during the children’s spare time, when they are not occupied with an organised activity, their lifestyle is far too sedentary. Our conclusion is that these children do not necessarily need more organised activities, instead they need more everyday exercise and less sitting at home in front of the TV and the computer.

Dagens samhälle går ifrån att vara industrisamhälle till att vara ett tjänste och servicesamhälle. Så gör även företagens IT-avdelningar som går från att erhålla produkter till att erbjuda tjänster. Många verksamheter har anammat ramverket ITIL (Information Technology Infrastructure Library) för att genomföra denna förändringsprocess och börja tänka och arbeta med tjänster istället för produkter. Men ITIL är bara möjliggöraren för detta så det är företaget och personalen själva som måste förändras. Hur upplevs detta införandet av ITIL? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med ITIL upplevs, hur ITIL är uppbyggt och visa på kopplingen mellan ITIL och systemförvaltning. Genom vår kvalitativa undersökning av organisationer som redan börjat implementera ITIL visar att ITIL upplevs som positivt. För många kommer förändringsprocessen att fortsätta även efter att de nu uppsatta målen är nådda. Detta för att ITIL upplevs ge mer struktur, stöd och klart definierade arbetssätt.

Grönt byggande ligger i tiden och är en av framtidens nyckelfaktorer för konkurrenskraft och samhällsansvar i byggindustrin. För att lyckas ser dock vi en avgörande betydelse i att grönt förankras i hela organisationen samt att en grundläggande förståelse skapas. För att bättre nå ut hela vägen till organisationen anser vi att implementering spelar en betydande roll. I vårt examensarbete har vi valt att analysera de problemområden som vi stött på inom grönt byggande, för att därefter bryta ned dessa till mer konkreta nyckel- och framgångsfaktorer. Med denna studie hoppas vi kunna bidra med en förståelse för hur Skanska, Region Hus Stockholm Bostäder ska arbeta vidare för att lyckas implementera grönt byggande samt nå företagets mål inom området. Frågan vi inledningsvis ställde oss var: Finns det idag några generella framgångsfaktorer som kan generera förslag till handling för att lyckas med strategiimplementering? Hur ska Skanska arbeta för att lyckas förmedla, engagera och implementera grönt byggande inom Regionen Hus Stockholm Bostäder, från ledning till projekt? Vi har angripit frågan genom att på regionen empiriskt studera nuläget inom grönt byggande. Detta har gjorts genom personliga intervjuer med personal på regionen, samt insamling av relevant information genom tryckt material och intranät. Den teoretiska referensramen omfattar strategi- och implementeringsteori från vetenskapliga artiklar och annan aktuell litteratur. Därefter genomförde vi en analys för att klargöra skillnader och likheter mellan teorin och empirins olika delar. Utifrån litteraturstudierna och analysen lämnar vi följande rekommendationer för Region hus Stockholm Bostäder. Dels i form av fokusområden som kräver vidare undersökning samt konkreta nyckelfaktorer som främjar en grön implementering. De fokusområden vi funnit är: 1. Grönt byggande kräver en helhetsbild framför specifika gröna lösningar 2. Grönt byggande innebär mer än miljöpåverkan i form av energiförbrukning, återvinning samt vattenanvändning / Green construction is in time and it´s one of the key factors for the future with competitiveness and social responsibility in the construction industry. To succeed, it´s crucial that the green is anchored to the entire organization and that a basic understanding is created. To better reach all the way to the organization, we believe that implementation play a significant role. In our thesis we have chosen to analyze the problem areas that we encountered in green construction, and then break down into more specific key success factors. In this study we hope to contribute to an understanding of how Skanska, Region House Stockholm Housing should continue efforts to succeed in implementing green building practices and achieve its objectives in the field. The question we first asked ourselves was: Are there today some general success factors that can generate a draft document for the success of strategy implementation? How should Skanska work to successfully convey, engage and implement green building in the Region House Stockholm Housing, from management to project? We have addressed the issue by studying the region empirically, the current state of green building. This has been done through personal interviews with personnel in the region, and the collection of relevant information through printed materials and intranet. The theoretical framework includes strategic and implementation theory from scientific articles and other current literature. Subsequently, we conducted an analysis to clarify the differences and similarities between theory and empiricism different parts. Based on literature studies and analysis we provide recommendations for the Region House Stockholm Housing. First, in terms of focus areas that requires further investigation and specific key factors that promote green implementations. The focus areas we have found are: 1. Green building requires a holistic view in specific green solutions 2. Green construction is more than the environment in terms of energy use, recycling and water use

Med tanke på den växande andelen äldre i vårt samhälle, är äldreomsorgensverksamhet utan tvivel ett område som inom en snar framtid kommer att krävaalltmer utav samhällsresurserna – resurser som inte kommer att vara så lätta attskjuta till. För att på bästa sätt fördela de resurser som finns och inte minst för attge våra äldre en god omvårdnad med välförtjänt guldkant på livets höst, kommerdet att krävas nya organisationslösningar på många av de vårdboenden som taremot de äldre. Vi har fått möjligheten att utvärdera en ny organisationsmodell föransvarsfördelning och styrning i en äldreomsorgsverksamhet, som sätter fokus påhur personalen arbetar och samverkar, samt hur ledarskapet bör användas.Modellens grundkriterier är information, tillvaratagande av personalens kunskapoch kompetens samt tydlighet och trygghet. Studien syftar till att undersöka ochutvärdera den nya organisationsmodellen för styrning och ansvarsfördelning på enäldreomsorgsverksamhet, för att bl a urskilja framgångsfaktorer ochutvecklingsmöjligheter. Vi har också genomfört en målutvärdering. Metoden harvarit både kvantitativ, genom en enkät till samtlig personal, och kvalitativ, då vigenomfört 9 st intervjuer med ett urval av personalen. Vi har i vår analys utgåttfrån personalens upplevelser. Resultatet visar att modellen har uppfyllt sina måloch att framgångsfaktorerna i förändringsprocessen varit ledarskapets karaktär, personalens förändringsbenägenhet samt det hierarkiska och horisontellanytänkandet i modellen. / The best job in the world - an evaluation of a model in geriatric care.

Business Intelligence (BI) is growing fast and more and more companies realize the profits of data-driven decision making. One vital part of BI is data visualization and mainly in the form of dashboards. Although it is proven that private companies can create value from implementing dashboards in their decision-making process, we see a gap in the research whether the same can be done for the public sector. We find this topic interesting since the two fields have such a different view on what creates value. This study aims to fill in that gap by studying the possibilities and obstacles of applying dashboards within the public sector. In this study we created dashboard prototypes and conducted think-aloud testing followed by semistructured interviews with ten employees at a municipality in Sweden. The result of the study suggests that working with dashboards in municipalities have a possibility to create value, mainly in the form of analytics, decision-making, communication and motivation. However, the participants also expressed some negative aspects in the form of handling the immeasurable parts of society, mainly the parts of reality that is not measurable in statistics. We also found possible problems with handling data and a worry about resistance in implementing new systems for the employees. This study is conducted on one municipality, however we hope it will serve as inspiration for public sector organizations’ journey on using dashboards making their decisions data-driven and creating value for the citizens and employees.

Hammarby Sjöstad var en av de första miljöinriktade stadsdelarna att byggas, visionerna varstora, målen likaså. I efterhand har vissa delar visat sig bättre än andra. Avfallshanteringen ären av de delar där utrymme för förbättring finns. I Södra Hammarbyhamnen, som dennastudie i huvudsak behandlar, utgörs avfallshanteringen av en stationär sopsug med inkast ianslutning till bostäderna. Förutsättningarna för en lyckad avfallshantering finns men når intei närheten av sin fulla kapacitet. Stockholms innerstad sorterade i genomsnitt ut cirka 17 kgmatavfall per invånare år 2015 medan invånarna i Hammarby Sjöstad enbart sorterade utcirka 13 kg samma år. Då hushållen står för majoriteten av mängden uppstått matavfallavgränsas rapporten till att endast omfatta denna kategori. Denna rapport har således till syfte att identifiera befintliga hinder i utsorteringen av matavfalli Södra Hammarbyhamnen. Vidare undersöks hur man uppnår goda resultat när det kommertill en ökad utsortering samt hur man i förlängningen får dessa att verka bestående.Frågeställningen som denna studie ämnar behandla är; Vilka hinder samt möjligheter finns dettill en permanent god utsortering av matavfall i Södra Hammarbyhamnen? Resultaten visar att ett upplevt hinder är avsaknaden av kontinuitet i informationsflödet, somenligt teorin är en förutsättning för att en nya vana ska skapas. Utöver detta framkom det atttillgängligheten av avfallspåsarna kan förbättras. Oavsett utlämningsställe upplevde deboende att det var långt till utlämningsstället för påsar. Slutsatsen är att förbättringsåtgärdernabör gå i linje med talesättet ”Det ska vara lätt att göra rätt” för att främja utsorteringen avmatavfall. / “Hammarby Sjöstad” was one of the first districts of Stockholm constructed withconsiderations taken to become more environmentally sustainable. Despite the grand visionsfor the project, some elements developed to be more successful than others. One element thatcould be improved upon, is the waste disposal system of the district. This thesis focuses on“Södra Hammarbyhamnen” which utilizes a stationary vacuum system with disposal insertionin connection to the residences. The neighborhood fulfils all the prerequisites for a successfulwaste disposal system, however, these aren’t utilized to capacity. In 2015, the averageresident in central Stockholm sorted approximately 17 kilos of food waste, whilst thecorresponding figure in “Hammarby Sjöstad” was only 13 kilos. As households make up mostof the produced food waste, this report is delimited to focus on households. Therefore, the purpose of this study is to identify obstacles that hamper the sorting of foodwaste in “Södra Hammarbyhamnen”. Furthermore, the report covers a concretization of howto inform residents with the intention of increasing waste separation. In combination with ananalysis on human habits, an empirical study was carried out, consisting of surveys andinterviews. Finally, a mapping of the aforementioned obstacles that obstruct waste separationhave been pinpointed in the gathered results. The results indicate that residents perceive a lackof continuity in the flow of information, described by theory as fundamental to create newhabits. Furthermore, it became clear that the accessibility of waste disposal bags can beimproved. Regardless of location, residents felt that the distance to the nearest waste bagdispensary was too long. This study concludes that improvement efforts should conform tothe apophthegm “It should be easy to do it right” to facilitate waste separation of food waste.

CRM-system är ett växande och lukrativt affärsområde, som genererar stora intäkter för företag verksamma inom en rad olika branscher globalt, i synnerhet branscher där kundfokus står i centrum. Att arbeta med kunden i fokus och att ha kunden som medskapare av värde, anses av många vara nödvändigt för att kunna möta en tilltagande global konkurrens. Företag investerar stora summor pengar i anskaffning av CRM-system, i syfte att stärka kundrelationen och öka avkastningen över tid. Befintlig forskning visar emellertid att implementeringen av CRM ofta misslyckas, varpå den förväntade avkastningen av investeringen delvis uteblir. Detta skulle kunna förändras om man antar en mera proaktiv hållning till själva implementeringen av CRM, där fokus ligger på att förbereda organisationen på att ta hand om och förvalta investeringen i CRM, snarare än att finna och investera i den tekniska lösningen som ter sig bäst lämpad. Det viktiga är inte att hitta en överlägsen teknisk lösning, utan att den tekniska lösningen når sin fulla potential inom organisationen. Majoriteten av befintlig forskning är utförd inom business-to-consumer (B2C), och jag fann det därför intressant att titta på ett fallföretag som verkar inom business-to-business (B2B). Jag fann det också väldigt intressant att definitionen av CRM inte sällan skiljer sig åt markant, där CRM både kan vara ett tekniskt IT-system och ett företags holistiska filosofi kring att hantera kunder. Då definitionen ligger till grund för implementeringen, blir det väsentligt att inför en implementering, definiera vad CRM är för det specifika företaget. Med denna kvalitativa studie, har jag undersökt kontexten hos ett företag som verkar inom B2B och ännu inte har någon form av CRM implementerat, i syfte att; "… skapa en förståelse för hur interna förutsättningar för en implementering av CRM kan skapas för ett företag som verkar inom en B2B kontext". Intervjuer har genomförts med totalt sju stycken medarbetare på företaget, vars svar sedan transkriberats och analyserats mot studiens teoretiska referensram. Min studie visar att fallföretaget, inför en implementering av CRM, lider av liknande brister, som genom tidigare forskning identifierats hos företag som misslyckats med deras CRM-implementeringar. Därmed lider fallföretaget en risk för att nyttan med CRM helt eller delvis uteblir. En svårighet med CRM är den kulturella förändring som det kan innebära för företaget, dels i fråga om nya arbetssätt, men också i hur man på olika sätt kan motivera de anställdas engagemang för uppgiften. Förutsättningarna för en förändringsbenägen organisation, bör skapas innan själva förändringen genomförs, för att lättare kunna nå framgång med förändringen. Studien visar att en proaktiv implementering av CRM, underbygger ett anpassat förhållningssätt där särskild hänsyn tas till organisationens specifika behov. En tänkbar implikation blir att en organisation som är väl förberedd för CRM, också lättare kommer att kunna maximera effekten av CRM.

Digitization is a global phenomenon that has changed the everyday life, both workwise and privately. Digitization has become a central part in almost everything you do today. New effective methods to provide services have been created with the help of automatization, which has introduced the audit world to a transformation process. The work process has become more digital, which has led to a higher demand in expectations on the agencies.The purpose of this study is to describe and identify possible impacts that digitization might have on the auditing work practice and “the big four” competitiveness. The study will focus on two different perspectives, the agencies and the clients, where we will examine the general view on the digital services that are being offered and what pros or cons these services bring. In order to achieve the purpose of this study, every “big four” accounting firm and a couple of customers will be interviewed. After the interviews were completed, they were analyzed by applying relevant theories. The methodology of the study has a qualitative character with inductive character.The empirical findings of the study indicate that digitization has created a more effective work practice where you have more access to data. Digitization is necessary for the agencies if they want to maintain legitimacy and be able to compete with one another, because every customer has an expectation that the agencies will have developed digitized utilities to support their work process. Furthermore, the findings show that the human interaction has decreased because of digitization, since the work has become more independent with less requirements on communication.Finally, the study shows that all agencies are aware that digitization is the main force on their market and that huge investments are being made to follow the development and to compete for the customers. / Digitalisering är ett globalt fenomen som förändrat det vardagliga livet, både arbetsmässigt och privat. Digitaliseringen har blivit en central del i nästan allt man gör idag. Det har skapats nya effektiva metoder att leverera tjänster på med hjälp av automatisering, vilket har introducerat en omvandlingsprocess för revisionsvärlden. Arbetssättet har blivit mer digitalt och det har lett till att högre krav ställs på byråerna. Syftet med denna studie är att beskriva och identifiera eventuella effekter som digitaliseringen kan ha på revisionsarbetet och konkurrenskraften hos “the big four”. Studien kommer fokusera på två olika perspektiv, byråernas och klienternas, där vi kommer undersöka den generella uppfattningen av de digitala tjänsterna som erbjuds och vilka fördelar eller nackdelar dessa tjänster erbjuder. För att uppnå studiens syfte, kommer varje revisionsbyrå i “the big four” och ett antal kunder att intervjuas. Efter att intervjuerna genomfördes, har de analyserats med tillämpning av relevanta teorier. Studiens metod har en kvalitativ karaktär med en induktiv ansats. Studiens resultat tyder på att digitaliseringen har skapat ett mer effektivt arbetssätt där man har tillgång till mer data. Digitaliseringen är nödvändig för byråerna om de ska förbli legitima och kunna konkurrera med varandra, eftersom varje kund har en förväntan att de ska ha utvecklade digitala verktyg som ett stöd i arbetsprocesserna. Vidare visar resultatet att mänskliga interaktionen minskat på grund av digitaliseringen, då arbetet blivit mer självständigt med krav på mindre kommunikation. Slutligen visar studien på att samtliga byråer är medvetna om att digitaliseringen är den stora drivande utvecklingen på deras marknad och att det sker stora investeringar för att följa med i utvecklingen och kunna konkurrera om kunderna.