In 2016, Karlskoga Combined Heat and Power  (CHP) Plantreleased 46 374 tonnes of CO2 through its energy conversion from household waste, oil and peat to a total of 349 675 MWh of energy distributed by electricity, steam and district heating. (Lidell[1]). RT chips, chips, biomass and bio-oil were also used in the energy conversion process, but according to the Swedish Environmental Protection Agency (2017) these fuels do not give rise to CO2- emissions. Each year, CHP plants with an installed power of more than 20 MW must report their CO2- emissions to the Swedish Environmental Protection Agency's Single Act 2004: 656 (Swedish Environmental Protection Agency 2004). This report charts CO2-emissions from a life cycle perspective from the fuels used in CHP in 2016. By examining the carbon dioxide emissions from a lifecycle perspective according to the SS-ISO 14040 standard method, this report shows that Karlskoga CHP in 2016 generated 75,067 tonnes of CO2. 38% of total CO2 emissions occurred before the combustion process in the CHP, these emissions derive from production and transport of fuels. The fuels that caused the most CO2 emissions in 2016 were household waste and peat. The report discusses a scenario where plastics in household waste are sorted out and instead recycled. The result of the scenario shows that carbon dioxide emissions can be reduced as fossil parts of household waste like plastics are sorted out and recycled instead of combustion. Energy conversion without combustion and production of fossil fuels reduces CO2-emissions significantly from Karlskoga Kraftvärmverkverk. If all fossil fuels were removed and replaced by biofuels, CO2-emissions would decrease sharply, but significant emissions would still remain, as the report shows that production and transport account for a large proportion of total CO2 emissions. In a sensitivity analysis, the report also summarizes the importance of choosing the right emission factor during combustion. Depending on how CO2 emissions are calculated on combustion, it is a major part of the total CO2 emissions from Karlskoga CHP in 2016. [1]  Lidell, Per. Kraftvärmechef Karlskoga Kraftvärmeverk AB. Interjuv februari 2017.  <per.lidell@karlskogaenergi.se>

Beslutom att riva en byggnad och resa en ny eller renovera befintlig byggnad tas oftautifrån aspekter som ekonomi, funktion, energiförbrukning, miljö ochbevarandekrav. Denna rapport fokuserar enbart på beslutet ur ett energiförbrukningsperspektivoch vad skillnaderna blir i utsläpp av växthusgaser för ett mindre hyresradhusi Gävle om den renoveras eller rivs och ersätts av en ny byggnad. Eventuellaekonomiska och tekniska konsekvenser behandlas inte i denna rapport. Detta görsgenom att ta beräknade utsläpp av koldioxid och andra växthusgasers värde ikoldioxidekvivalenter för tillverkade byggnadsmaterial, uppvärmning,fastighetsel och nödvändiga transporter. Beräkningarna görs för etttidsperspektiv på 50 år. Undersökningen visar att renoveringar eller nybyggnation som resulterar i en låg specifikenergianvändning är lämpligare när energikällor med höga utsläpp avväxthusgaser används för verksamhetsel och uppvärmning av byggnaden. Vidanvändande av energikällor som resulterar i låga utsläpp av växthusgaser fårpåverkan från material en högre relativ betydelse vilket resulterar i att alternativmed hög specifik energianvändning och liten förbrukning av nytt material klararsig bättre. / Thedecision to demolish the building and erect a new or renovate the existingbuilding is often based on aspects such as economy, function, energy,environment and conservation requirements. This report focuses exclusively onthe decision from an energy perspective, and what the differences are in thegreenhouse gas emissions of a smaller rental property in Gävle if renovated ordemolished and replaced by a new building. This is done by summarizing theestimated emissions of carbon dioxide and other greenhouse gases in carbondioxide equivalent value of manufactured building materials, heating, propertypower and necessary transportations. Calculations are performed for a period of50 years. The survey shows that renovations or new constructions that resultsin low specific energy consumptions are a better choice when energy sourceswith high emissions of greenhouse gases are used to produce electricity tooperate the building and heating of the building. When using energy sourcesthat result in low emissions of greenhouse gases the effects from materialshave a higher degree of impact on the total level of emissions from thesealternatives. This results in alternatives with a high specific energy use andlow consumption of new materials to perform better than the alternatives withlow specific energy consumption and a higher amount of material use.

<p>Örebro Universitet</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 61-90 p</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv</p><p>Författare: Högberg, Helena och Korhonen, Ljubica</p><p>Handledare: Karlsson, Urban</p><p>Inom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen?</p><p>Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer. Analysen av det insamlade materialet har skett på två sätt, dels har vi under sammanställningen av informanternas levnadsberättelse sökt att återberätta deras utsagor utifrån en social biografi, och dels med hjälp av Eriksons begreppsapparat kring livscykeln analysera diskontinuiteternas inverkan på den identitetsskapande processen. Studiens resultat visat att levnadsberättelsen berikar förståelsen av identitetsutvecklingen genom att lyfta fram diskontinuiteter, brytpunkter eller episoder, som i ett livscykelperspektiv inte tillskrivs någon signifikant betydelse. Genom livscykelperspektivet kan vi se hur ungdomar använder sig av sin inre identitet i sociala sammanhang. De sociala insatserna som har genomförts fram till intervjutillfället har haft en viss effekt på identitetsutvecklingen. Vi har sett att insatserna har kunnat ge informanterna möjlighet att lösa kriser från tidigare stadium och på så sätt vara bättre rustade för kommande kriser.</p><p>Nyckelord: Social biografi, livscykelperspektiv, identitetsutveckling, ungdom, sociala insatser</p>

Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socialt arbete C-uppsats 61-90 p SAMMANFATTNING Titel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv Författare: Högberg, Helena och Korhonen, Ljubica Handledare: Karlsson, Urban Inom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen? Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer. Analysen av det insamlade materialet har skett på två sätt, dels har vi under sammanställningen av informanternas levnadsberättelse sökt att återberätta deras utsagor utifrån en social biografi, och dels med hjälp av Eriksons begreppsapparat kring livscykeln analysera diskontinuiteternas inverkan på den identitetsskapande processen. Studiens resultat visat att levnadsberättelsen berikar förståelsen av identitetsutvecklingen genom att lyfta fram diskontinuiteter, brytpunkter eller episoder, som i ett livscykelperspektiv inte tillskrivs någon signifikant betydelse. Genom livscykelperspektivet kan vi se hur ungdomar använder sig av sin inre identitet i sociala sammanhang. De sociala insatserna som har genomförts fram till intervjutillfället har haft en viss effekt på identitetsutvecklingen. Vi har sett att insatserna har kunnat ge informanterna möjlighet att lösa kriser från tidigare stadium och på så sätt vara bättre rustade för kommande kriser. Nyckelord: Social biografi, livscykelperspektiv, identitetsutveckling, ungdom, sociala insatser

<p>Företags och andra organisationers konsumtion av produkter och tjänster bidrar till miljöpåverkan i alla dess faser. Det är enklare för ett producerande företag att identifiera sina mest kritiska upphandlingsområden, till skillnad från organisationer som huvudsakligen upphandlar varor och tjänster. Med upphandling avses i det här fallet en organisations inköp av varor och tjänster. Upphandlingen av varor och tjänster bidrar till indirekt miljöpåverkan och den upphandlande organisationen har ofta svårt att påverka produktions- och slutfas av varor och tjänster.</p><p>Syftet med studien är att utveckla ett arbetssätt för att kunna bedöma en icke-producerande organisations miljöpåverkan av dess upphandling av varor och tjänster. Detta arbetssätt kommer att testas och utföras som en fallstudiestudie på Linköpings Universitet (LiU), där syftet är att identifiera kritiska upphandlingsområden.</p><p>Denna fallstudie bygger på en tidigare studie på LiU där miljöpåverkan har bedömts i produktionsfasen med hjälp av miljöexpanderad inputoutputanalys (MIOA). Denna metod inkluderar inte en varas eller tjänsts miljöpåverkan i användnings- och slutfasen. För att få en helhetsbild kommer backcastingmetoden att användas som ett ramverk. Backcasting som är en visionär scenariemetod kommer att kompletteras med MIOA, ett livscykelperspektiv och en värderingsmetod.</p><p>Slutsatserna av fallstudien är att datorer och tillbehör samt konsulttjänster är de mest kritiska upphandlingsområden ur ett miljöperspektiv. Dessa två upphandlingsområden har sin största miljöpåverkan i användningsfasen.</p>

Företags och andra organisationers konsumtion av produkter och tjänster bidrar till miljöpåverkan i alla dess faser. Det är enklare för ett producerande företag att identifiera sina mest kritiska upphandlingsområden, till skillnad från organisationer som huvudsakligen upphandlar varor och tjänster. Med upphandling avses i det här fallet en organisations inköp av varor och tjänster. Upphandlingen av varor och tjänster bidrar till indirekt miljöpåverkan och den upphandlande organisationen har ofta svårt att påverka produktions- och slutfas av varor och tjänster. Syftet med studien är att utveckla ett arbetssätt för att kunna bedöma en icke-producerande organisations miljöpåverkan av dess upphandling av varor och tjänster. Detta arbetssätt kommer att testas och utföras som en fallstudiestudie på Linköpings Universitet (LiU), där syftet är att identifiera kritiska upphandlingsområden. Denna fallstudie bygger på en tidigare studie på LiU där miljöpåverkan har bedömts i produktionsfasen med hjälp av miljöexpanderad inputoutputanalys (MIOA). Denna metod inkluderar inte en varas eller tjänsts miljöpåverkan i användnings- och slutfasen. För att få en helhetsbild kommer backcastingmetoden att användas som ett ramverk. Backcasting som är en visionär scenariemetod kommer att kompletteras med MIOA, ett livscykelperspektiv och en värderingsmetod. Slutsatserna av fallstudien är att datorer och tillbehör samt konsulttjänster är de mest kritiska upphandlingsområden ur ett miljöperspektiv. Dessa två upphandlingsområden har sin största miljöpåverkan i användningsfasen.

Grönt byggande ligger i tiden och är en av framtidens nyckelfaktorer för konkurrenskraft och samhällsansvar i byggindustrin. För att lyckas ser dock vi en avgörande betydelse i att grönt förankras i hela organisationen samt att en grundläggande förståelse skapas. För att bättre nå ut hela vägen till organisationen anser vi att implementering spelar en betydande roll. I vårt examensarbete har vi valt att analysera de problemområden som vi stött på inom grönt byggande, för att därefter bryta ned dessa till mer konkreta nyckel- och framgångsfaktorer. Med denna studie hoppas vi kunna bidra med en förståelse för hur Skanska, Region Hus Stockholm Bostäder ska arbeta vidare för att lyckas implementera grönt byggande samt nå företagets mål inom området. Frågan vi inledningsvis ställde oss var: Finns det idag några generella framgångsfaktorer som kan generera förslag till handling för att lyckas med strategiimplementering? Hur ska Skanska arbeta för att lyckas förmedla, engagera och implementera grönt byggande inom Regionen Hus Stockholm Bostäder, från ledning till projekt? Vi har angripit frågan genom att på regionen empiriskt studera nuläget inom grönt byggande. Detta har gjorts genom personliga intervjuer med personal på regionen, samt insamling av relevant information genom tryckt material och intranät. Den teoretiska referensramen omfattar strategi- och implementeringsteori från vetenskapliga artiklar och annan aktuell litteratur. Därefter genomförde vi en analys för att klargöra skillnader och likheter mellan teorin och empirins olika delar. Utifrån litteraturstudierna och analysen lämnar vi följande rekommendationer för Region hus Stockholm Bostäder. Dels i form av fokusområden som kräver vidare undersökning samt konkreta nyckelfaktorer som främjar en grön implementering. De fokusområden vi funnit är: 1. Grönt byggande kräver en helhetsbild framför specifika gröna lösningar 2. Grönt byggande innebär mer än miljöpåverkan i form av energiförbrukning, återvinning samt vattenanvändning / Green construction is in time and it´s one of the key factors for the future with competitiveness and social responsibility in the construction industry. To succeed, it´s crucial that the green is anchored to the entire organization and that a basic understanding is created. To better reach all the way to the organization, we believe that implementation play a significant role. In our thesis we have chosen to analyze the problem areas that we encountered in green construction, and then break down into more specific key success factors. In this study we hope to contribute to an understanding of how Skanska, Region House Stockholm Housing should continue efforts to succeed in implementing green building practices and achieve its objectives in the field. The question we first asked ourselves was: Are there today some general success factors that can generate a draft document for the success of strategy implementation? How should Skanska work to successfully convey, engage and implement green building in the Region House Stockholm Housing, from management to project? We have addressed the issue by studying the region empirically, the current state of green building. This has been done through personal interviews with personnel in the region, and the collection of relevant information through printed materials and intranet. The theoretical framework includes strategic and implementation theory from scientific articles and other current literature. Subsequently, we conducted an analysis to clarify the differences and similarities between theory and empiricism different parts. Based on literature studies and analysis we provide recommendations for the Region House Stockholm Housing. First, in terms of focus areas that requires further investigation and specific key factors that promote green implementations. The focus areas we have found are: 1. Green building requires a holistic view in specific green solutions 2. Green construction is more than the environment in terms of energy use, recycling and water use

Syftet med den här avhandlingen är att förbättra möjligheter till miljöledning av järnvägens infrastruktur genom att utveckla en metod för att rikta in ansträngningar på att minska miljöpåverkan från infrastrukturens produkter. Metodens används i ett byggprojekt och dess robusthet blir testad. Den använder den materialrelaterade energianvändningen för att studera miljöpåverkan från infrastrukturen. Vidare studeras vilka förutsättningar och hinder det finns för att införa ett livscykelperspektiv i Banverkets organisation. Först analyserades de miljömässiga försättningarna genom en jämförande studie med vägtransportsystemet. Fokus låg även på infrastrukturens del i miljöpåverkan i jämförelse med själva transporterna i de bägge systemen. Sedan presenterades metoden och analyserades med avseende på användbarhet och robusthet. I de senare testen gavs materialtransporternas del av miljöpåverkan samt energiindikatorns miljörelevans extra utrymme.Slutligen studerades de organisatoriska förutsättningarna för att introducera metoden och införa ett livscykelperspektiv vid materialhanteringen. De organisatoriska förutsättningarna präglas mycket av Banverket miljöhistoria som främst handlar om miljögifter kopplade till lokala eller regionala miljöproblem. Dessutom finns det få miljörelaterade krav utifrån, vilket delvis kan förklara att livscykelperspektivet i mångt och mycket saknats inom organisationens materialhantering. Miljökraven på Banverkets inköp av produkter är oftast lagkrav, men eftersom de lagkrav som har anknytning till de globala miljöproblemen, vilka främst kan kopplas till uppströms produktframställning, inte är tillräckligt specifika, har organisationen svårt att översätta dessa till relevanta miljökrav vid upphandling. De avdelningar inom Banverket som är mest berörda av upphandlingen och arbetet med kravspecifikationer kräver mer stöd och kunskap för att kunna införa livscykelperspektivet i materialhanteringen. De upplevda miljöfördelar som järnvägen tycks ha över vägtrafiken är inte helt självklara. Vikten av indirekt miljöpåverkan från infrastrukturen är större för järnvägstrafiken än för vägtrafiken och detta i kombination med att den materialrelaterade energianvändningen är nästan uteslutande fossilbaserad leder till att miljöförsprånget minskar jämfört med trafikens miljöpåverkan. Om vägtrafiken minskar sitt fossilberoende i användningsfasen så måste järnvägssektorn antingen minska energianvändningen eller fossilberoendet i produktionen av järnvägsprodukter för att fortfarande kunna sägas ha miljöfördelar. För att kunna göra det senare måste nya perspektiv introduceras i Banverkets organisation. Metoden som presenteras i denna avhandling kan användas för att introducera dessa nya livscykelperspektiv och bidra till att Banverkets ansträngningar fokuseras på att minska infrastrukturens miljöpåverkan. Denna nya kunskap kan användas vid design av nya järnvägsprodukter och vid upphandlingen av dessa. Dessutom visar avhandlingen på var utförligare miljöanalyser av produkter kan behövas. Metoden använder en energiindikator för att uppskatta miljöpåverkan från materialanvändningen. Denna indikator är lätt att använda för miljöanalysen vilket gör det möjligt att enkelt introducera och inrikta livscykeltänkandet i organisationens miljöledning. Något som annars kan ligga utanför dess expertis, budget och tidsresurser. Metoden identifierar de tre produkter som är absolut viktigast att fokusera på om man vill minska miljöpåverkan från materialanvändningen i infrastrukturen. Dessa är räl, slipers och ballastmaterial där räl har överlägset störst användning av uppströms materialrelaterad energi. Genom att introducera miljökrav tidigt i designprocessen vid införande av dessa produkter kan stora miljövinster göras. Teknikavdelningarna samt upphandlarna behöver därför stöd för att introducera dessa starkare krav på uppströms miljöpåverkan. / The aim of this thesis has been to develop an approach for the scoping of environmental aspects regarding material use in the Swedish railway infrastructure in order to contribute to strategic environmental management. This is done through the development of a method based on the concepts of embodied energy and material flows, which is then tested for its robustness. Furthermore, a study has been made on which preconditions for life-cycle considerations there are for the manager of the Swedish railway infrastructure and how this relates to the actual environmental pressures from the product. The study has used the Swedish National Rail Authority, Banverket, as a case. First the environmental context was studied by an analysis of how the environmental pressure from material use compares to the operations phase and to other transport systems. Secondly, a scoping method for environmental pressure from material use in a large organization was developed and tests performed on its use and its robustness. Special focus was on the importance of materials transports and the environmental relevance of the energy indicator used. Finally, an organizational context was presented which showed the possibilities and hindrances to implementing life-cycle considerations in the environmental management of the Swedish railway infrastructure. It seems difficult to incorporate life-cycle considerations in an organization whose history is characterized by its work on solving specific local environmental issues. In addition, there seem to be limited pressures either from outside or inside the organization to adopt life-cycle environmental management. There is a need for clearer and more specific policy instruments governing many of the global environmental issues pertaining to upstream environmental pressures in order to make it easier for organizations to translate these into something useful in their environmental management. The departments with the most capacity to influence the environmental pressures from material use are demanding support and more knowledge about life-cycle considerations in order to set more relevant environmental requirements on the products. The perceived environmental advantage of the rail transport sector over road transports should not be taken for granted. The importance of the indirect environmental pressures for the rail infrastructure decreases this advantage, since its material-related energy use is almost entirely from non-renewable sources. Thus the rail transport sector needs to start decreasing the use of energy for production of railway infrastructure products or its reliance on nonrenewable energy sources for production. In order to start working with the environmental management of the railway products there is a need to adopt and introduce new perspectives. The approach developed in this thesis can be used to introduce these new perspectives, such as upstream environmental pressures, to the organization’s environmental management. It can also be employed to identify hot spots in the organization’s material use. Consequently, this new knowledge can be used in the design of new products, to set environmental demands in purchasing, and to focus further environmental analyses of the hot spots. It can also be used to broaden the perspectives in, for instance, environmental impact assessments, strategic environmental assessments and environmental reviews. The relative ease with which this indicator is collected and calculated can make it possible for the organization to include new environmental dimensions in their environmental management, which could otherwise be outside their expertise, budget or time frame. The scoping of environmental pressures, by using the approach presented in the thesis, pointed to three important railway infrastructure products. These are the products that Banverket needs to focus on first. One of the most important tasks in incorporating life-cycle considerations for products is to set environmental requirements when introducing new products to the material supply process. The requirements should already be present in the design phase of the products. Thus it is essential that the product developers get the support needed in finding relevant environmental criteria for the new product. One way to accomplish this is to employ an environmental coordinator with sufficient knowledge in the technical departments to work together with the design teams as an integral part of the design process. The overall environmental pressures from the railway transport system depend substantially on the upstream environmental pressures generated by the production of the infrastructure products. These pressures are totally dominated by three products. There is a large improvement potential in focusing the environmental management on these products by posing environmental requirements on their suppliers, in order to decrease the overall environmental pressures generated by the railway transport system.

This thesis is based on comparing two different air-ventilation systems with cooling in a building. Two systems are compared, the first one is FTX with heat pump and a rotating heat exchanger, and the second is a system with sorptive cooling. These systems use different types of energy – electricity and district heating for both cooling and heating. The FTX system (FTX 480) is produced from IV product and the system with sorptive cooling (DCI 3.0) is given from the company Munters. An FTX system recycles heat using a heat exchanger. Sorptive cooling is a technique that lowers the temperature by using district heating which cools the warm air coming from outside. The purpose is to study how effective these systems are looking at the costs of the systems and how they impact the climate. This is done by a life cycle cost analysis and a environmental implant analysis. This thesis is guided and has been given documentation by Statens fastighetsverk. The building that is mentioned in this study is Afrikahuset that is located in Uppsala. Product sheets for the systems have been produced and given by the companies IV product and Munters. Results show that system FTX 480 gives a lower cost and a lower climate effect compared to DCI 3.0 (sorptive cooling). Therefore, FTX 480 has the lowest total cost during the systems lifecycle, provides the lowest energy use on an annual basis and provides the best financial outcome over a 30-year time. In conclusion, a FTX system with heat pump and rotating heat pump is more useful than a system with sorptive cooling. / Examensarbetet jämför två olika ventilationsaggregat med olika metoder för luftburen kyla på en befintlig byggnad. Aggregaten ett från- och tilluftssystem (FTX) med värmepump och roterande värmeväxlare samt ett med Sorptiv kyla. Systemen använder olika energislag – el respektive fjärrvärme för både kyla och eftervärmning. Ett FTX aggregat återvinner värme i första hand med hjälp av en värmeväxlare och värmepump vid låga utetemperaturer, värmepumpen kan sedan användas för att kyla luften sommartid. Sorptiv teknik däremot återvinner även värmen med en värmeväxlare men kyler luften med hjälp av fjärrvärme i sekvens med befuktning och avtorkning. Syftet med arbetet är att undersöka hur ekonomiskt och hållbart dessa system är genom att analysera det ekonomiska utfallet samt klimatpåverkan hos båda systemen genom en livscykelkostnadsanalys och miljöpåverkansanalys. Undersökningen utförs med hjälp och underlag från Statens fastighetsverk. Den befintliga byggnaden är Afrikahuset, en utbildning- och forskningsverksamhet i Uppsala. Produktblad har tagits fram från företagen IV produkt samt Munters. En värdering av el och fjärrvärme resulterar i att en minskad elanvändning bidrar till en mer reducerad klimatpåverkan jämfört med fjärrvärme och att 90 procent av den energi som tillförs är återvunnen energi samt att fjärrvärmen normalt är dyrast. Det finns fördelar med värmedriven kyla då det råder stort värmeöverskott i kraftvärmeverken under sommarperioden vilket är bl.a. som en följd av elproduktionen. Studien visar att ett FTX system med värmepump och roterande värmeväxlare är mer ekonomiskt lönsamt (LCC) och bidrar till en mer positiv miljöpåverkan (LCA). Slutsatsen är att system FTX 480 har lägst totalkostnad under dess livstid, ger lägst klimatpåverkan på årlig basis och ger bäst ekonomiskt utfall unde

Aim: The aim of the study was to investigate how independent elderly people experience the development of dental care in Sweden. Method and design: The design of the study is qualitative with an inductive approach. Seven elderly was included in the study. The data was collected through seven interviews. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. An ethical self-examination was conducted in consultation with the mentor. Results: The result shows that independent elderly people believe that the dental care in Sweden has undergone a positive change from a life-cycle perspective. The results are presented in the main categorieschanges in dental care and professional individual dental care treatment. The main category changes in dental care was divided into three subcategories: more competent dental care professionals and a more expensive dental care. The professional individual dental care treatment was divided into patient-centered dental care, improved working methods and reduced pain during treatment. Conclusion: Dental care has been improved from a life cycle perspective due to improved treatment methods, developed resources and a more accommodating dental care. This study cannot be transferred to the rest of the population. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur oberoende äldre upplever tandvårdens utveckling ur ett livscykelperspektiv. Metod: Studien var av kvalitativ design och antogs med en induktiv ansats. Studien utfördes genom intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I studien inkluderades sju oberoende äldre som har besökt tandvården regelbundet under hela livet. En etisk egengranskning utfördes i samråd med handledare. Resultat: Resultatet visar att tandvården har genomgått en positiv förändring ur ett livscykelperspektiv hos oberoende äldre. Resultatet presenteras i huvudkategorierna förändring av tandvården och professionellt individuellt omhändertagande. Huvudkategorin förändring av tandvården delas upp i underkategorierna mer kompetenta tandvårdsprofessioner och dyrare tandvård. Huvudkategorin individuellt omhändertagande delas upp i patientcentrerat bemötande, förbättrat arbetssätt och minskad smärta vid behandling Slutsats: Tandvården har förbättrats genom utvecklade behandlingsmetoder med utvecklade resurser och en mer tillmötesgående vård. Resultatet från denna studie går inte att överföra på andra individer.